Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 46 - Atomkraftprogram för elkraftindustrin, av Bengt Nordström och Yngve Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utbyggnadsmöjligheter
Inom Vattenfallsstyrelsen har man inventerat
de utbyggnadsmöjligheter som styrelsen har
under 1960-talet utöver redan beslutade
projekt. Man har därvid konstaterat, att
möjligheter föreligger att genomföra ett
utbyggnadsprogram om 1 500 GWh/år under 1960-talet
om så skulle fordras, men att sedan de sämre
naturliga förutsättningarna medför, att
utbyggnadstakten måste sänkas något.
Vid denna bedömning har förutsatts, att inga
svårigheter i samband med vattendomstolarnas
behandling av tillståndsfrågorna skall försena
ärendena och att erforderligt kapital kan ställas
till förfogande. Den sistnämnda förutsättningen
måste trots sin aktualitet i detta sammanhang
bedömas som realistiskt, eftersom vattenkraft
inklusive regleringar och överföring kräver
ungefär lika stor investering per kilowatt som
atomkraft, varför eventuella
investeringsbegränsningar i stort sett skulle bromsa
vatten-oeh atomkraft i lika hög grad och alltså ej är
avgörande för valet dem emellan.
Undersökningarna visar, att det för
Vattenfall är möjligt att tillgodose efterfrågan på
elkraft in på 1970-talet med enbart vattenkraft
och konventionell ångkraft, även om
belastningsutvecklingen skulle följa den högre
prognosen. Inom den enskilda och kommunala
sektorn av kraftindustrin är situationen något
sämre. Bl.a. genom import av vattenkraft från
Norge är det dock möjligt att under hela
1960-talet hålla värmekraftandelen på en rimlig nivå.
Sett ur hela landets synpunkt blir det således
först in på 1970-talet som större delen av
belastningsökningen torde få tas med värmekraft
(fig. 1).
Kostnader för vattenkraft
Den vattenkraft som står till buds under den
aktuella tidsperioden är för Vattenfalls del
fortfarande relativt billig att bygga ut men är
belägen långt norrut, vilket drar stora
överföringskostnader (fig. 2). De privata och
kommunala företagens resurser är som regel bättre
belägna men betydligt dyrare att bygga ut.
Därjämte är möjligheterna att skapa
tillfredsställande sjöregleringar oftast små.
Beräkningar såväl inom Vattenfall som inom
den privata och kommunala kraftindustrin
visar att vattenkraftkostnaden under 1970-talet
kommer att stiga till över 4 öre/kWh
inklusive torrårskomplettering och överföring till
Mellansverige. Man har inom Vattenfall
förhoppningar att genom ytterligare
rationaliserad byggnadsteknik kunna kompensera de
successivt allt sämre naturliga förutsättningarna
så att kostnaderna per kilowatt kan hållas på
oförändrad nivå. Detta antyds på fig. 2, där den
stigande kurvan avser det fall att man bygger
med oförändrad teknik och den horisontella
linjen att man lyckas med nämnda ytterligare
rationalisering. Verkligheten torde komma att
ligga någonstans mellan dessa två ytterligheter.
Fig. 2. Investeringskostnader för Vattenfallsverkets
vattenkraft inklusive överföring till Mellansveriges
130 kV system och inklusive torrårskomplettering.
Kostnader för atomkraft
och konventionell värmekraft
Kostnaderna för atomkraften är svårare att
klarlägga, men en uppskattning är som sagt
nödvändig att göra. En ganska god sådan torde
kunna göras på basis av dels tillgängliga
utländska offerter, dels inhemska
kostnadsberäkningar på nu aktuella projekt. De aktuella
kostnaderna beror på effektstorleken och
varierar för nu aktuella projekt mellan ca 300
kr/kW, år + 1,3 öre/kWh och 400 kr/kW, år
+ 1,6 öre/kWh.
För den konventionella ångkraften är
motsvarande kostnad 75 kr/kW, år + 3,2 öre/kWh
vid ett bränslepris om 10 kr/Gcal. Vid
dagens bränslepris, som motsvarar ca 7 kr/Gcal,
blir rörliga kostnaden för ångkraften däremot
endast ca 2,5 öre/kWh. Vid 5 500 h
utnyttjningstid, som motsvarar belastningens
utnyttjningstid, kostar atomkraft 6—8 öre/kWh och
konventionell ångkraft 4 öre/kWh vid dagens
bränslepris och 5,7 öre/kWh vid dubbla
bränslepriset.
Samspelet vattenkraft, ångkraft
och atomkraft
För kraftproduktionen måste de tillgängliga
kraftslagen kombineras på ett sådant sätt, att
lägsta totala produktionskostnaderna erhålls,
vilket är detsamma som att kostnaden per kilo-
1290 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
