Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 46 - Atomkraftprogram för elkraftindustrin, av Bengt Nordström och Yngve Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 3. Sambandet mellan utnytt]ningstiden för en
liten atomkrafteffekt och utbyggnadsgraden;
atomkraftens rörliga kostnad är 1,6 öre/kWh.
wattimme blir den lägsta möjliga. För att
klarlägga vid vilken inbördes fördelning av
kraftslagen kostnaderna blir minimum samt hur lång
utnyttjningstid ett atomkraftprojekt för 50 MW
skulle få, har man räknat igenom en serie
kraftbalanser på en automatisk räknemaskin för
ett system med 90 % resp. 110 %
utbyggnadsgrad för vattenkraft (utbyggnadsgraden är
vattenkraftproduktionen under normalår
dividerad med den prima belastningen). Dessa
utbyggnadsgrader får anses utgöra ytterligheter,
90 % är representativt för de mest
ångkraftberoende enskilda företagen, medan 110 %
motsvarar Vattenfalls förhållanden för
närvarande.
Kraftbalanserna visar att atomkraftens
utnyttjningstid är starkt beroende av
utbyggnadsgraden (fig. 3). Vidare framgår, att
atomkraften inte ännu kan ekonomiskt motiveras
i produktionsapparaten utan medför en
höjning av produktionskostnaden av
storleksordningen 100—200 kr/år för varje kilowatt
atomkraft. Dessa värden har erhållits genom
mycket omfattande beräkningar, där det tagits
hänsyn till den slumpmässiga variation som vi
har i våra vattenföringsförhållanden. Det skulle
föra för långt att här i detalj gå in på hur
denna beräkning är gjord. Man kan emellertid
genom ett enkelt räkneexempel få fram
motsvarande resultat genom att enbart ställa
atomkraften mot konventionell värmekraft, om man
ur kraftbalansberäkningarna hämtar
utnyttningstiden. Det visar sig nämligen i
beräkningarna, att större delen av den i
atomkraftverket producerade energin ersätter energi från
konventionell värmekraft. Då behöver man ur
kraftbalansberäkningen hämta endast
drifttiden för atomkraften för att kunna göra
följande kalkyl, varvid som exempel väljes det fall
då atomkraften kostar 300 kr/kW år + 1,3
öre/kWh.
Utbyggnadsgrad för vattenkraft . . %> 90 110
Motsvarande utnyttjningstid för
atomkraft ............. ....... h 6 500 2 400
Motsvarande del av atomenergin som
ersätter värmeenergi .... .......°/o 95 75
Kostnad för atomkraft:
Effekt................. kr/kW år 300 300
Energi (1,3 öre/kWh) . . kr/kW år 85 31
Besparing i effektkostnad kr/kW år — 75 — 75
Besparing i energi
(3,2 öre/kWh) ......... kr/kW år — 198 — 58
Nettoförlust ............ kr/kW år 112 198
Här har räknats med att kostnaden för
ångkrafteffekt är ungefär lika stor som kostnaden för
vattenkrafteffekt inklusive överföring.
Det kan vidare konstateras, att, med de
relativt små atomkrafteffekter i förhållande till
totaleffekten som diskussionen nu avser, blir
utnyttjningstiden praktiskt taget oberoende av
effektens storlek, om övriga utbyggnader
anpassas därefter. De angivna värdena kan man
därför multiplicera med kraftverkets effekt för
att ge den totala förlusten per år i det
inledande skedet.
Det bör understrykas, att dessa värden avser
aktuella kostnader för vattenkraft och
atomkraft. Det är rimligt att anta, att atomkraften
skall komma att visa en jämfört med övriga
kraftslag successivt sänkt kostnad på grund av
t.ex. ökad utbränning, högre arbetstemperatur
och bättre värmeöverföring.
De nu genomförda kraftbalansberäkningarna
visar även vid vilken ungefärlig kostnadsnivå
atomkraften är ekonomiskt motiverbar (fig. 4).
Man finner att om kostnaden för vattenkraft
är sådan att den optimala utbyggnadsgraden
ligger kring 110 % så torde atomkraften under
inga förhållanden kunna hävda sig. När man
kommer in i så pass dyr vattenkraft att
utbyggnadsgraden blir ett stycke under 100 % har
atomkraften större möjligheter. Atomkraften
får dock vid exempelvis 90 % utbyggnadsgrad
ej kosta mer än 200 kr/kW, år + 1,3 öre/kWh.
Detta svarar mot en anläggningskostnad på ca
1 500 kr/kW. Det fordras alltså en kraftig
kostnadssänkning för atomkraften innan den
ekonomiskt blir en faktor att räkna med för
kraftproduktion.
Erforderligt atomkraftprogram
Av prognoserna över elkraftbehovet samt de
troliga utbyggnadsmöjligheterna för vattenkraft
framgår, att vi måste rusta oss för att under
1970-talet kunna bygga atomkraftverk i stor
omfattning, eftersom den billiga vattenkraften
då börjar ta slut och atomkraften då kan
väntas bli det billigaste kraftslaget. Det gäller för
kraftindustrin att i tillräckligt god tid före
1970-talet skaffa sig erfarenheter från
projektering, konstruktion, byggande och drift av
atom-kraftverk. På grund av de höga kostnaderna för
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 1291
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
