Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 47 - Markeffektfarkoster, av Alan McLean och Olle Ljungström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 17. Fjärrstyrd antiubåtsplattform.
svårighet att ordna fullgod bromsnings- och
kurvtagningsförmåga för landfordon, dessa
manövrer fordrar mera energiuppoffring än
vid en bil,
känslighet för lokala hinder (stubbar, etc.)
och diken eller avsatser till lands, samt för
krabb sjö, åtminstone vid små svävare.
Fig. 18. Saunders Roe’s projekt till passagerarfärja för Engelska Kanalen.
Fig. 19. Saunders Roe’s 400 t lastfarkost.
Man arbetar intensivt på att finna nya
lösningar som eliminerar dessa nackdelar och
man siktar redan på många tillämpningar, där
dessa ej blir kritiska t.ex. vid flod- och
skärgårdstrafik med möjlighet till kombinerad sjö-,
land- och istransport.
En del aktuella, kanske mindre svåra problem,
har man gott hopp om att kunna lösa inom
den närmaste tiden. Dessa är t.ex. stabilitet
vid fart framåt, inverkan av fart framåt på
effektbehov, över land och vatten, fartgräns
vid olika luftkudde-övertryck, inverkan av
diken, terrängavsatser och smärre ojämnheter i
underlaget, lämpligaste metod för styrning,
kurvtagning och bromsning, effektivering av
inre luftkanaler för minsta effektförlust vid
kombinerad lyftverkan och reaktionsstyrning
samt slutligen stötdämpare för våganslag och
markstöt.
Man torde också snart kunna fastställa
gränser för planform L/B med hänsyn till önskad
lyfteffektivitet W/E och dynamisk stabilitet.
Utvecklingsmöjligheter
Markfordon
För en svävare som markfordon gör man gärna
jämförelser med bilen och andra
landsvägsfordon av i dag. Komforten på landsvägen
kostar stora pengar. Det är mycket dyrt att
bygga bra motorvägar. Priset ligger i
storleksordningen 1 kr/mm. Curtiss Wrights
"terräng-vägs"-projekt ger nya möjligheter, speciellt
för underutvecklade länder, i fjälltrakter o.d.,
i synnerhet om man kan förlägga delar av
vägen över sjöar och floder, oberoende av
årstiden.
Rena markfordon för snabb trafik blir nog
inte särskilt stora, sannolikt av
storleksordningen buss till långtradare. Fartmöjligheterna
är kanske inte det primära, högre farter än
dagens bättre standardbilars, 150 km/h, torde
man ej så lätt kunna uppnå. Men uppnåendet
av rörelsefrihet i två dimensioner, utan
omlastning och med en lastförmåga, som
mångfaldigt överstiger helikopterns eller
flygplanets vid given effekt, är en viktig fördel.
Mark-effektfarkosten kan sägas ha en given plats
inom den triangel, som bildas av tre
fordonstyper av i dag, nämligen vägfordon, båtar och
helikoptrar (eller VTOL-flygplan).
Vid mycket höga hastigheter på land bör
Fords Levapad på skenor vara den bästa
lösningen.
Maximala stigförmågan är i dag kanske 6—10
%, men torde med speciella knep, åtminstone
kortvarigt kunna ökas till åtminstone 20 % i
en snar framtid.
Sjögående svävare
För given ytbelastning (vikt per
kvadratmeter farkostarea) ökar svävhöjden h lineärt
med längddimensionen, varför stora farkoster
kan få 1—2 m höjd över vattenytan och kan
klara ganska stora vågor. Man räknar med att
uppnå 100 knops fart eller mera och en last-
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 1321
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
