Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 47 - Viskositet och värmeledningsförmåga hos gasblandningar, av Johannes Ristikivi - Nybyggen - Specialverkstad för verktyg med hårdmetallskär, av OA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tabell 3. Jämförande r]-värden i 10 8 kg/ms för
rökgaser
Enligt Budden- Enligt
biandberg & Wilke ningsregeln
Temperatur °C 400 800 1 200 400 800 1 200
Oljeeldning,
12 %> C02________30,93 41,81 50,71 30,59 41,51 50,56
Vedeldning,
14 °/o C02 .... 30,58 41,65 50,75 30,13 41,37 50,77
Stenkolseldning,
13 °/o CO2 .... 31,17 42,04 50,94 30,88 41,69 50,61
Tabell 4. Jämförande X-vården i 10’3 W/m °C
för rökgaser
Enligt Lindsay Enligt bland-
& Bromley ningsregeln
Temperatur °C 400 800 1 200 400 800 1 200
Oljeeldning,
12 °/o C02 .. 50,60 76,90 100,41 50,17 76,86 101,41
Vedeldning,
14 "/o C02 .. 51,27 79,65 105,69 50,70 79,76 107,47
Stenkolseldning,
13 «/o C02 .. 50,32 75,62 98,23 49,95 75,62 98,59
vikter erforderliga för bestämning av
diffu-sionskoefficienter finns tillgängliga i
litteraturen4. Sutherlands konstanter för ett system av
två komponenter kan bestämmas enligt Arnold4.
Värmeledningsförmågan för gasblandningar
kan beräknas enligt Lindsay och Bromley5,
vilka har bestämt exponenter i
Wassiljewa-Sutherlands ekvation. Tillämpningen av
ekvationen förutsätter kännedom om
värmeledningsförmåga, viskositet, molvikt och
Sutherlands konstanter för rena komponenter samt
Sutherlands konstanter för alla komponenter
parvis.
Blandningsregeln
Då båda de nämnda beräkningsmetoderna är
mycket tidsödande, har en jämförelse gjorts
med den på partialtrycken baserade enkla
blandningsregeln, och denna visar att man
mycket väl kan använda blandningsregeln.
Beräkningen har gjorts för rökgaser av
eldningsolja med effektiva värmevärdet 9 670 kcal/kg
vid förbränning med 10, 12 och 14 % C02, av
barrved med 30 % fukthalt och effektiva
värmevärdet 3 030 kcal/kg med 12, 14 och 16 %
C02 samt av stenkol med effektiva värmevärdet
6 820 kcal/kg med 13 % C02. Det undersökta
temperaturområdet var 0—1 400°C med
100°-intervaller. Skillnaden mellan de båda
beräkningssätten, tabell 3 och 4, var högst 2 %. Då
skillnaderna blir så små, kan man alltså utan
att införa några större fel använda den enkla
blandningsregeln i de flesta praktiska fall.
Fig. 1. Den nya [-hårdmetallverkstaden-]
{+hårdmetallverk-
staden+} i
Sandviken.
Litteratur
1. Normy teplogo rasceta kotel’nogo agregata (Normer för
termisk beräkning av ångpanneanläggningar) s. 66—71,
utfärdade av Ministerstvo Elektrostancij SSSR.
Gosudarst-vennoje Energeticeskoe Izdatel’stvo. Moskva 1952.
1326 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
2. Buddenberg, J W, & Wilke, C R: Calculation of gas
mixture viscosities. Ind. & Engng Chemistry 4i (1949) s. 1345
—1347.
3. Wilke, C R, & Lee, G Y: Estimation of diffusion
coeffi-cients for gases and vapors. Ind. & Engng Chemistry 47
(1955) s. 1253—1257.
4. Arnold, J H: Studies in diffusion. Ind. & Engng
Chemistry 22 (1930) s. 1091—1095.
5. Lindsay, A L, & Bromley, L A: Thermal conductivitg of
gas mixtures. Ind. & Engng Chemistry 42 (1950) s. 1508—
1511.
...A....
nybyggen
i
Specialverkstad för verktyg med
hårdmetallskär
Sandvikens Jernverk framställer sedan 1954 all sin
hårdmetall, Coromant, vid en fabrik i Västberga
(Tekn. T. 1954 s. 324). Serietillverkningen av
svarvstål, fräsar etc. för verkstadsindustrin är förlagd
till verktygsfabriken i Gimo. Behovet av
"skräddarsydda" specialverktyg är emellertid stort.
Konstruktionerna, som många gånger får utföras av
tillverkaren, avviker ofta avsevärt från standardverktygen,
och leveranstiderna måste hållas nere. Det har
därför visat sig lämpligt att förlägga tillverkningen till
specialverkstäder. En sådan verkstad inriktad på
produktion för den inhemska marknaden invigdes
i Sandviken hösten 1959.
Den nya verkstadsbyggnaden inrymmer förutom
verkstaden för specialverktyg också en
experimentverkstad för utveckling av nya
verktygskonstruktioner, ett centrallager för hela
Coromant-organisatio-nens verksamhet samt kontor för bl.a. teknisk
personal och försäljning, ritkontor samt
serviceavdelningar.
Byggnadens verkstadsdel är i ett plan medan
kontorsdelen är i tre plan jämte källarplan. Totala
golvytan är 3 700 m2 och längden 120 m.
Verkstadsdelen är uppförd i strängbetong med in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
