Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 47 - STF november
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindberg de speciella svårigheter som
skeppsbyggaren har att övervinna när han konstruerar
kylfar-tyg. Lindberg byggde därvid på erfarenheter vid
Eriksbergs Mekaniska Verkstad från byggandet av
tjugo specialfartyg och 60 vanliga lastfartyg med
inredda kyllastrum.
Lasten av frukt har låg täthet (bananer 0,28)
varför dödvikten blir dåligt utnyttjad. För att hålla en
positiv metacenterhöjd måste man ha fyllda
bottentankar och har dessutom vingtankar med dubbla
bottentankvolymen. Kylmaskineriet blir alltmer
kompakt och ger nu omkring dubbla effekten per
volymenhet mot för 20 år sedan. Stora krav ställs
också på hastigheten hos fartygen. Framtida
förbättringar på kylfartygen torde innefatta
omflyttning av huvudmaskineriet, så att det icke upptar
den för lastrum bästa delen av fartygen, vertikala
lastrumssidor, så att rummen kan utnyttjas bättre,
samt förbättrad och tunnare isolering.
Bland de icke konventionella strömkällor som
Staffan Ulvönäs den 6 november presenterade för
SER:s medlemmar (Tekn. T. 1959 s. 1257) räknade
han även solen, dvs. anordningar för en direkt
omvandling av solenergi till elkraft. Totalt nås
jordytan av ca 85 • 1012 kW soleffekt. I Sverige mottar
vi klara dagar i genomsnitt ca 1 kW/m2- Det är
frestande att utnyttja denna energi direkt.
Nackdelen är den än så länge låga verkningsgraden
(8—11 %) hos solbatterier samt de svårigheter som
uppstår då man önskar bygga större anläggningar.
Samma nackdel beträffande verkningsgrad
vidlåder även de andra anordningar, termoelement,
termioniska generatorer, atombatterier och
bränsleelement som Ulvönäs berättade om. Rent teoretiskt
finns dock knappast några
verkningsgradshämman-de faktorer och arbetet på de okonventionella
ström-källorna bedrivs med stor entusiasm.
SER höll ett andra sammanträde den 20 november
då Gunnar Nyberg, Sydkraft, talade om ångkraft
som komplement till vattenkraft, öresundsverket,
230 MW (Tekn. T. 1955 s. 1061) har nu varit i drift
några år och man har fått en del drifterfarenheter.
Liksom all övrig ångkraft i Sverige är även detta
verk byggt närmast som ett komplement till
vattenkraften och det har därför dimensionerats för en
genomsnittligt kort utnyttjningstid, ca 1 500 h/år.
Körningen är vidare ryckig, vilket ställer speciella
krav på turbinerna. Under tider då ingen
energiproduktion förekommer används verkets
generatorer i stor utsträckning för faskompensering.
Under diskussionen drogs bl.a. frågan om optimal
storlek på värmekraftverk upp och det
konstaterades att det ringa årliga behovet av ny ångkraft i
Sverige begränsar storleken.
SVR diskuterade den 9 november arbetsplatsens
krav på projektören. Inledare var Hans Olsson,
Kullenbergs Byggnads AB, Örebro, samt Lennart
Källersjö, Sven Hultquists Konsulterande
Ingenjörsbyrå, Örebro.
Hans Olsson berättade om entreprenörens syn på
projekteringen. Dåliga handlingar ger dyra byggen
och leder till att ersättning måste krävas för en
mängd extra arbeten vilket ger upphov till svåra
slitningar mellan byggherre och entreprenör.
De konsulterande firmorna bör kopplas in tidigt
och helst bör en generalkonsult anlitas som svarar
för alla handlingar. Ibland kan det vara lämpligt
att koppla in entreprenörer redan från början så
att de själva får komma med förslag till utförande.
Vid projekteringen bör man ta hänsyn till
entreprenörens maskinpark. Med modeller kan man se
om element och annat passar. Man bör ställa
fordringar på hur element skall gjutas och på
färgäkthet m.m. och med provgjutningar kan entrepx-enören
i förväg få veta kvaliteten.
Lennart Källersjö berättade om konsulternas syn
på projekteringen och främst då av elementbyggda
hus. Planform och läge bör lämpa sig för kranar.
Om små element användes bör det ha lika tyngd
så att de kan monteras med enkla anordningar.
Man borde bättre undersöka hur
transportkostnaderna påverkas av olika åtgärder. Vad vinner man
exempelvis genom att ha en öppen fasad? Hur skall
man lämpligen handskas med tunga element?
Projekten bör vara så utformade att maskinerna
kan användas rationellt och så att de olika
yrkesgrupperna kan arbeta utan att störa varandra.
Projektören bör ha bättre kontakt med arbetsplatsen
och dess arbetsbefäl. Tyvärr har entreprenörerna
sällan tid ined sådana diskussioner.
Halthgruppens förslag till handlingar för
byggnadskonstruktioner är bra, men byggherrar och många
entreprenörer förstår inte värdet av utförliga
handlingar. När entreprenören själv står för
projekteringen klarar han sig med mycket enkla ritningar.
Diskussionen följde i stort sett de ledtrådar som
inledarna satt upp. Fullständiga handlingar kräver
tid för sitt utarbetande och måste utformas med
eftertanke. Kraven på dem kan sänkas om
entreprenören både projekterar och bygger. Kurt
Månsson talade om svårigheterna att ge anbud när t.ex.
uppgift saknas om var byggnadsmaterial kan läggas
upp. Gunnar Essunger efterlyste ett efter de olika
arbetena avpassat ritningsmaterial.
Arbetsbeskrivningarna görs nu alldeles för tjocka.
En längre tid för projekteringen efterlystes bl.a. av
Allan Tånneryd. Kommunal- och industrimän vill
bara bygga och inte projektera. Detta blir oerhört
dyrt, se bara på Ullevi. Ragnar Ekelund underströk
detta, långtidsplanering saknas. Man behöver flera
år för att projektera en skola bra.
Avdelningen för Grafisk Teknik besökte i samband
med sitt sammanträde den 9 november AB Sveriges
Litografiska Tryckeriers nya fabriksbyggnad vid
Finntorp i Nacka. Uppförd 1956—59 har fabriken
kostat 10 Mkr och rymmer ett partibokbinderi för
bindning av alla slags böcker och en
kontorsboks-fabrik för tillverkning av kontorsböcker.
Maskinparken imponerade med falsmaskiner med
automatisk instickning (1 X 64, 2 X 32 eller 4 X 16
ark), upptagningsmaskin med 30 stationer,
halvautomatiska häftmaskiner med automatisk avläggning,
högmekaniserad bindningsline, blockautomat,
arbetande från papper i rulle, rull-linjeringsmaskiner
och plastsvetsmaskiner.
Själva byggnaden är uppförd med en del i fem
våningar och en del i åtta våningars höjd.
Bruttoytan är 16 000 m2. Tillverkningsytor om brutto 3 000
m3 av nära kvadratisk form ger ett jämnt
produktflöde och korta transportvägar.
Vid sammanträdet talade Sven Winqvist om den
kontroll, som på ett pappersbruk utföres på de
tillverkade pappersarken, innan de lämnar
pappersbruket. Nu förekommer praktiskt taget enbart
manuella metoder. Med teknisk utrustning, som finns
på tryckerier i form av arkiläggningsapparater och
stapelavläggare har AB Dux konstruerat en
hjälpmaskin åt sortererskan, i vilken arken transporteras
fram och passerar henne.
Vid Mekaniks sammanträde den 10 november
diskuterade man materialens bearbetbarhet speciellt vid
skärande formgivning.
1330 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
