Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 48 - Andras erfarenheter - Kiselkarbid som elektronkälla, av SHl - Modellförsök i öppen tank för strömmande vatten, av C Fo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kiselkarbid som elektronkälla
En stor nackdel hos dagens elektronrör är att de
drar relativt stor energi för upphettning av katoden.
Man har nu funnit att ett kiselkarbidelement med
pn-skikt sänder ut elektroner utan upphettning, om
man lägger en liten spänning över elementet i
spärrriktningen.
Om spänningen är så hög att spärrskiktets resistans
övervinns, utsänder kiselkarbiden elektroner och
synligt ljus. Det senare är koncentrerat i små blå
fläckar som är ca 130 (x i diameter och ger en
ström på upp till 1 jxA. Detta motsvarar en
elektrontäthet jämförbar med den från ett vanligt
elektronrörs katod.
Studiet av kiselkarbidelementet som elektronkälla
är ännu i ett tidigt skede. Man tror emellertid, att
det skall leda till underlättande av mycket små
ka-todstrålerörs konstruktion eller byggande av
elektronrör, innehållande många komponenter, för vilka
värmebortledningen annars är ett svårlöst problem.
Då elektronkällan vidare är praktiskt taget
punkt-formig, kan elektronstrålen lätt koncentreras.
Andra halvledare har samma egenskap som
kiselkarbiden, men de ger mycket mindre
elektrontät-heter. Kisel och cesium på germanium ger t.ex. en
elektrontäthet motsvarande ca 1 nA ström
(Chemical & Engineering News 17 aug. 1959 s. 36). SHl
Modellförsök i öppen tank för
strömmande vatten
En ny anordning för försök med fartygsmodeller,
vingprofiler m.m. i vatten togs 1957 i bruk vid
Ver-suchsanstalt für Wasserbau- und Schiffbau i Berlin.
Kanalen har en 7 m lång, 1,8 m bred och 1,2 m
djup mätsträcka med rektangulärt tvärsnitt, fig. 1.
Bottnen i mätsträckan är ställbar både för olika
djup och för olika lutningar, så att man kan få
vattenytan vågrät genom omställning vid olika
strömningshastigheter. Kanalens ena sida består av
sekuritglas, medan den andra är avsedd för
mätutrustningen.
Vattnet bringas att strömma runt med en eldriven
propellerpump. Högsta vattenhastigheten är 6 m/s
vid en effektförbrukning av 275 kW. För
modellförsök kan man emellertid utnyttja
hastighetsområdet 2—4 m/s. Vid andra hastigheter får man
besvär med luftutfällningen i vattnet och med stående
vågor i tanken.
Mätutrustningen är helt elektronisk. Induktiva
sex-komponentvågar ger tröghetsfri mätning vid
praktiskt taget stel infästning av modellen. För att man
skall kunna mäta korrekt, måste man ha en
likformig hastighetsfördelning i mätsträckan. I detta
Fig. 2. Relativa hastighetsavvikelser i mätsträckans
mitt, upptill i vertikalplan, nedtill i horisontalplan,
- - - - vid strömningshastigheten 1,1 m/s, - vid
3,6 m/s.
hänseende har man fått jämförelsevis goda
resultat, fig. 2.
I kanalen får man en relativt kraftig turbulens,
vilket gör att man kan använda mindre modeller
än i en vanlig släpränna för att åstadkomma
överkritiska friktionsförhållanden. En stor fördel med
försöksprincipen ligger naturligtvis i den praktiskt
taget obegränsade försökstiden. Iakttagelser,
fotograferingar och filmningar kan göras under
gynnsammast tänkbara förhållanden. Mätsträckan
lämpar sig för undersökning av såväl fasta som fritt
trimmade fartygsmodeller, propellrar, roder,
bär-plan och för delar av fartyg.
Den största nackdelen utgöres av de små
dimensionerna och de stående vågor som inte kan
undvikas vid hastigheter över ca 3 m/s. Man har också
svårt att åstadkomma en alldeles jämn och blank
vattenyta, vilket stundom kan försvåra iakttagelser
genom vattenytan och likaså gör att man har svårt
att göra mätningar vid mycket små modeller.
Enligt de tyska erfarenheterna lämpar sig en
sådan kanal väl för speciella
skeppsbyggnadsunder-sökningar och utgör ett ändamålsenligt komplement
till en släpränna och en kavitationstank
(Schiffs-technik sept. 1959 s. 139—144). C Fo
Fig. 1.
Längdsnitt av tysk [-fartygsförsöks-kanal-]
{+fartygsförsöks-
kanal+} för
rinnande vatten.
1344 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
