Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 48 - Ny automatisk bilväxellåda, av Einar Bohr - Andras erfarenheter - Bränsleklausuler och värmemätning, av BS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Servosystemet blir av anförda skäl relativt
enkelt. Det finns som vanligt en främre och
en bakre oljepump, reglerventil för oljetrycket
samt, utom den nämnda statorventilen, även
en av motorns inloppstryck påverkad extra
ventil för reglering av oljetrycket efter
motorbelastningen vid normal marschfart. En av
för-väljarspaken manövrerad väljarventil för de
olika inställningarna finns även. Ventilerna är
samlade i ett lättillgängligt hus under
planetväxellådan. Den hydrauliska växeln är
olje-kyld och har termostatsreglering. Jämfört med
Chevrolets föregående automatiska växellåda
Powerglide har Turboglide ca 43 % lägre vikt,
vilket utom på den förenklade konstruktionen
beror på ökad användning av
lättmetallgjut-gods. Einar Bohr
Litteratur
1. Winchell, F J, Route, W D & Kelley, O K: Chevrolet
Turboglide transmission. SAE Träns. 66 (1958) s. 167.
• v:
andras erfarenheter
• •
Bränsleklausuler och värmemätning
I början av 1940-talet steg bränslepriserna kraftigt.
Fastighetsägarna ansåg sig då tvungna att höja
hyrorna. Det visade sig emellertid svårt att på ett
enkelt och rättvist sätt kompensera dem för ökade
bränslekostnader. Flera beräkningssätt utformades,
vilka alla har sina svagheter. I det följande
redogöres för fyra av de vanligaste beräkningssätten.
i södra Sverige användes mest Malmö
Fastighets-ägarförenings exklusive-klausul som utarbetades
redan under första världskriget. Enligt denna skall
till grundhyran läggas hela uppvärmningskostnaden,
dvs. kostnaden för bränsle, eldning, sopning,
reparation av pannanläggning m.m. Efter
eldningssäsongens slut jämföres de uttagna avgifterna, som bland
annat beror på lägenheternas volym, med den
verkliga kostnaden varefter en slutreglering sker. I
klausulen har varmvattnets inverkan undervärderats. En
annan svaghet med systemet är att det är främst
hyresgästen som tjänar om fastighetsägaren genom
olika åtgärder lyckas få ned bränslekostnaden.
En annan huvudtyp är de olika inklusive-klausuler
där i hyran ingår ett visst grundpris för värme och
varmvatten som sedan på ett eller annat sätt
regleras då bränslepriserna ändras. Tilläggets storlek
beror enligt Socialstyrelsens klausul på antalet
eldstäder (rum och kök), enligt Stockholms
Fastighetsägareförenings klausul på grundhyrans storlek och
enligt en av Hyresrådets klausuler på
lägenhetsytans storlek, husets volym och omslutningsyta.
Samtliga klausuler bedömer dessutom åtgången av
bränsle till varmvatten enligt särskilda regler. Ingen
av klausulerna tar hänsyn till husens värmeisolering
eller ventilationens utformning. Samtliga
undervärderar varmvattnets inverkan.
Av de tre angivna inklusive-klausulerna är
hyresrådets den teoretiskt bäst utformade. De andra två
är så utformade att om lägenheten har stora rum
eller låg grundhyra blir hyresgästen gynnad. Ett hus
där lägenheten har små rum eller hög grundhyra
är däremot förmånligt för fastighetsägaren. Även om
vissa ytterlighetsfall genom underhandlingar
parterna emellan eller på annat sätt har justerats, synes
det vara av stort värde, om en mera rättvisande
metod kunde utarbetas. En sådan skulle även vara
till god hjälp vid jämförelse mellan verkliga
bränslekostnader i olika fastigheter.
Statens Nämnd för Byggnadsforskning har sedan
några år arbetat med problemet. Bl.a. har man
undersökt om värmemätning är en möjlig utväg för
att skapa bättre rättvisa och få ökad
bränslebesparing. För att få ett rättvist system för mätning av
uppvärmningskostnaden måste man bl.a. ha en god
värmeisolering mellan läggenheterna och en
uppvärmningsmetod där bränsle- eller energiåtgången
någorlunda exakt kan mätas, t.ex. eluppvärmning.
I normala flerfamiljshus kan nu en hyresgäst i en
mellanlägenhet, som nöjer sig med något lägre
temperatur än normalt, stänga av sina element och få
erforderlig värme från grannarna. De enkla mätare
som placeras på elementen visar dessutom ofta så
mycket fel, att det mycket väl kan hända att en
sparsam hyresgäst får betala mer än en annan som
slösar med värmet. Det har även visat sig, att
besparingseffekten för fastigheten som helhet i stort
sett inte blir större än kostnaden för
värmemätningen.
Däremot är det lämpligt med mätare för
varmvatten. Där kan rättvisekraven tillgodoses på ett helt
annat sätt. Där finns typer av mätare som ger
tillräcklig noggrannhet. De undersökningar som utförts
visar även att besparingseffekten är god. För några
år sedan utfördes en undersökning på nybyggda hus
som visade att i husen med mätare var
varmvattenförbrukningen 40—50 %> lägre än i hus utan mätare.
Effekten av mätare i äldre hus undersöks nu i
Göteborg i hyreshus och kooperativa hus. Trots att
proven ännu inte har avslutats — mätningarna skall
pågå ännu ett år — synes man även där spåra en
besparingseffekt vid värmemätning på ca 50 %>.
Besparingen synes vara något större i hyreshusen
än i de kooperativa husen, där hyresgästerna även
utan mätning synes vara mera sparsamma med
varmvattnet än i hyreshusen.
En rundfråga till fastighetsägarföreningar,
hyresgästföreningar och allmännyttiga bostadsföretag har
visat att ca 2/3 nu använder inklusive-klausuler.
Många önskade emellertid övergå till
exklusive-klau-suler, som även är vanligast vid nya fastigheter.
Sannolikt är en exklusive-klausul kombinerad med
varmvattenmätning det lämpligaste. Åtminstone
synes detta vara fallet på västkusten, där
bränsleförbrukningen varierar kraftigt allt efter hur utsatt
läge huset har. Om möjligt bör klausulen utformas
så, att hyresgästerna och fastighetsägaren kan
halvera den vinst som uppstår genom olika
bränslebesparande åtgärder.
I många fall kan emellertid en på rätt sätt
utformad inklusive-klausul vara lämplig.
Byggforskningen strävar efter att få fram en sådan klausul som är
enkel att använda och samtidigt så noggrann, att
felen ej behöver bli större än 10—15 %>. Man syftar
främst till en förbättring av Hyresrådets
beräkningsmetod, där hänsyn även tas till värmeisoleringen
och ventilationens utformning samt till hur
varmvattenåtgången varierar med boendetätheten. Någon
fullständig transmissionsberäkning skall däremot
inte behöva göras (Olof Jansson vid
informationssammanträde arrangerat av Statens Nämnd för
Byggnadsforskning och AB Byggtjänst nov. 1959). BS
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 1343
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
