Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 48 - Nybyggen - Fransk butylgummifabrik, av SHl - Protonacceleratorer, av SHl - Landsvägstunnlar under Alperna, av AB - Nya metoder - Rengöring med skum, av SHl - Ymppolymerer genom mekanisk bearbetning, av SHl - Röntgenmikroanalys med elektronstråle, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tag som tillverkar den i stor skala. Gasen skeppas
från New Orleans i stålkärl innehållande 2 t.
Kolväteblandningen polymeriseras vid — 90°C med
aluminiumklorid som katalysator. Reaktorerna
innehåller vertikala knippen av tuber genom vilka
kylmediet (flytande eten) passerar.
Reaktionsprodukten är en mjölkig vätska. Icke reagerad gas drivs
av genom uppvärmning ined varmvatten.
Blandningen innehåller då polymeraggregat av
riskorn-storlek. Dessa skils från i ett vakuumfilter och
torkas i en ugn varefter produkten smälts,
strängsprutas och valsas till ett band som skärs i ark.
De avdrivna gaserna fraktioneras varvid
isobuty-len, isopren och metylklorid tillvaratas och
återförs (Chemical & Engineering News 31 aug. 1959
s. 74). SHl
P rotonaccele ra to re r
Cerns 25 GeV protonsynkrotron provades för första
gången med en partikelstråle den 16 september 1959.
Den är just nu världens största. Det visade sig att
de 100 elektromagneterna är placerade inom den
fordrade toleransen på några tiondels millimeter.
Maskinens diameter är 200 m. Den 24 november
erhöll man protoner med 24 GeV.
När synkrotronen blivit fullt färdig i början av
1960 kan den ge protoner en hastighet som är ca
99,98 Vo av ljushastigheten. Härvid flyger
partiklarna runt ca 500 000 varv på 1 s.
I Brookhaven, USA, byggs en protonsynkrotron
för 30 GeV och i Sovjetunionen planeras en maskin
som väntas ge protoner med 50 GeV energi. Den
skall byggas i Sepukhov sydost om Moskva. En
modell av den för 7 GeV är nästan färdig.
Amerikanarna antyder planer på en accelerator för 300
GeV (enl. Cern 22 sept., 25 nov. 1959). SHl
Landsvägstunnlar under Alperna
Mont Blanc-tunneln (Tekn. T. 1957 s. 165), som är
under byggnad sedan hösten 1958, kommer, när den
blir färdig 1961, att förkorta vägen mellan Chamonix
i Frankrike och Entreves i Italien från för
närvarande minst 160 km till ca 13 km. Dess längd blir
11,6 km och kommer härigenom att slå rekordet
från den japanska, 3,5 km långa tunneln mellan
öarna Honshu och Kyushu. Mont Blanc-tunneln har
kostnadsberäknats till ca 150 Mkr. och kommer att
tillåta en vägbredd av 7 ni. Utsprängningen sker
med hjälp av svenska bergborrmaskiner.
Flera andra tunnlar är under byggnad,
projekterade eller påtänkta:
Col LaCroix, 3,3 km lång, på vägen mellan Turin
och Marseille, är kostnadsberäknad till ca 25 Mkr.,
men är ännu så länge endast påtänkt.
Grand S:t Bernhard, 6 km lång, byggs för
närvarande mellan Schweiz och Italien och beräknas bli
klar 1961. Den finansieras av italienska staten och
kantonen Valais.
San Bernardino, 6 km lång, har som projekt
godkänts av Italien och Schweiz. Projektet beräknas
kosta 45 Mkr. och bli färdigbyggt 1963.
Splugen, 9,5 km lång, kommer att förbättra
förbindelserna mellan Milano och Basel samt Zürich.
Den är kostnadsuppskattad till 90 Mkr., men det
föreligger inga definitiva planer för byggnaden.
Brenner, 23,7 km i två delar en 16,5 km lång
mellan Steinach och Colle Isarco samt en 7,2 km lång
mellan sistnämnda ställe och Vipitano. Denna
förbindelse skulle ersätta Brenner-passet och kosta ca
340 Mkr. (Engineering News-Record 26 mars 1959
s. 30). AB
nya metoder
Rengöring med skum
Värmeväxlare, kemiska apparater och
ledningssystem lär kunna rengöras effektivare och billigare
enligt en ny amerikansk skummetod än enligt gängse
metoder. En skumgenerator, i vilken en
rengöringsvätska, t.ex. saltsyra innehållande en
korrosions-inhibitor och ett vätmedel, blåses upp till ett skum,
möjliggör nämligen rengöring av stora system med
ganska litet vätska. Skummet får nämligen 20 gånger
så stor volym som den ingående vätskan.
Skummet pumpas direkt från generatorn till de kärl,
som skall göras rena, och passerar från dem till en
skumbrytare och ett filter i vilket lösgjort fast
material skils från. Lösningsmedlet går sedan tillbaka
till skumgeneratorn och från denna till kärlen för
ny behandling av dessa.
Metoden kan med fördel tillämpas vid rengöring
av torn, rörsystem och annan apparatur som inte
kan fyllas med vätska därför att de inte håller för
det hydrostatiska trycket. Om så behövs, kan man
använda koncentrerade kemikalielösningar, eftersom
den erforderliga vätskemängden är relativt liten.
Röstning efter rengöring kan undvikas därför att
de rengjorda ytorna inte utsätts för luft under
behandlingen. Rengöringsskummet kan nämligen
förträngas med ett sköljskum och detta med ett skum
innehållande ett passiveringsmedel (Chemical
Engineering 7 sept. 1959 s. 94). SHl
Ymppolymerer genom mekanisk bearbetning
1 laboratorieskala har man gjort ymppolymerer av
polybutadien, styren-butadiengummi och
nitrilgum-mi med vissa monomerer, såsom styren, akrylnitril
och metakrylnitril (jfr Tekn. T. 1957 s. 319; 1958
s. 660). Härvid bearbetas gummit i ett valsverk
under tillsats av natriumalkoholat som anjonisk
katalysator. Denna framställs in situ genom att man
först valsar in en natriumsuspension, därefter
mo-nomeren och sist en alkohol, t.ex. propanol
(Chemical Engineering 24 aug. 1959 s. 58). SHl
Röntgenmikroanalys med elektronstràle
En elektronstràle kan brytas samman till en punkt
och detta utnyttjar man vid en ny
mikro-analysmetod som väntas få stor betydelse bl.a. för
halv-ledarforskningen. Tekniken liknar röntgenanalys
men skiljer sig från denna genom att strålningen
koncentreras till en mycket liten yta. Härigenom
bör den nya metoden vara värdefull vid
bestämning av föroreningars diffusionskonstanter i
halvledare, för iakttagande av tillsatsers reaktion i dem
och för identifiering av okända faser som uppstår
vid tillverkning av transistorer.
När elektronstrålen träffar ett materials yta
absorberas den av elementen där varvid dessa utsänder
en röntgenstrålning vars våglängd och intensitet är
utmärkande för varje elements art resp.
koncentration. Analysmetoden är icke-förstörande och mycket
lokal; ett område på några få tusendels milliliter kan
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 1347
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
