Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 1 - Kraftöverföring med högspänd likström, av Uno Lamm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kraftöverföring med
högspänd likström
Tekn. dr Uno Lamm, Västerås
Senaste gången denna tidskrift behandlade
kraftöverföring med högspänd likström gällde
det kraftöverföringen till Gotland, som då stod
inför sina snara igångsättning (Tekn. T. 1954
s. 1).
Gotland-anläggningen är fortfarande, fem år
senare, världens enda kraftöverföring med
likström i praktisk, kommersiell drift. Detta kan
synas vara ett egendomligt öde för en
överföringsmetod, som i elektroteknikens barndom
var den enda kända och begagnade.
Flera projekt är emellertid under bearbetning,
varav det i tiden mest avancerade är 160 MW
överföringen under Engelska Kanalen mellan
de franska och engelska statliga kraftnäten, på
vars vitala utrustning Asea erhöll beställning i
början av 1958. I Sovjetunionen, där man med
jätteuppbåd av resurser fortsatt den av
tyskarna under kriget påbörjade utvecklingen, är
arbetet på en 375 MW likströmsöverföring med
Fig. 1.
Fyr-anodig jonventil
för 100 kV,
800 A, avsedd
för överföringen
under Engelska
Kanalen.
621.315.051.2.025
500 km luftledning mellan Stalingrad och
Don-bass igång.
Anledningarna till växelströmssystemets
segertåg är väl kända; framförallt är det den
enkla transformeringen mellan olika
spänningar, vilken är väsentlig för uppbyggnaden av ett
rationellt distributionssystem, som gör
växelströmssystemet helt överlägset. Man har dock
alltid haft klart för sig, att själva
kraftledningen är mera ekonomisk, om den kan drivas
med likström, detta framförallt om den utgöres
av en undervattens- eller jordkabel, men i
princip även om den är en luftlinje. Möjligheten av
en renässans för likströmmen som strömart för
långa kraftledningar har också helt avhängt av
utvecklingen av omformare mellan växelström
och högspänd likström.
Kan man framställa de i linjens ändar
erforderliga omformarna, och vet man
kostnaderna för dem, så kan man beräkna den
kritiska linjelängd, olika för kabel och luftlinje,
där totalkostnaden för linje och
ändutrustningar (inkluderande förliistkostnader etc.) blir
lika, dvs. över vilken likströmssystemet blir
mera ekonomiskt. Ehuru alla dylika
beräkningar är starkt beroende av lokala
förhållanden, har generella uppskattningar gjorts, varav
en skall relateras längre fram i denna artikel.
Likströmssystemet erbjuder emellertid även
vissa tekniska möjligheter, som ibland kan
motivera dess användning även där nämnda
totalkostnad inte i och för sig utfaller lägre.
Är därmed likströmssystemet i grova drag
placerat på sin plats, så må det kanske vara
av intresse att nämna något om dess tekniska
särdrag, särskilt i belysning av de senaste årens
utveckling.
Ström riktarna — likströmssystemets
omformare
I likströmslinjens avsändningsända fordras
likriktare, som omvandlar kraftstationens
växelström till likström av hög spänning och i dess
mottagningsända fordras växelriktare för den
omvända funktionen. Det är statiska apparater,
med konventionella transformatorer för spän-
TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 1 /
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
