Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 2 - Andras erfarenheter - Tankfartyg ändras till bulklastfartyg, av N Lll - Metakrylat förbättrar akrylhartslacker, av SHl - Hydraziniumföreningar för textilindustrin, av SHl - Bekämpning av nejonögon, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• • • •
• • •
• • •
• •
• v.
andras erfarenheter
.v
Tankfartyg ändras till bulklastfartyg
Ett stort ombyggnadsarbete har igångsatts hos
Kockums i Malmö, där två krigsbyggda "T2-tankers"
på vardera ca 16 000 tdw skall förändras till
bulklastfartyg på ca 21 000 tdw. Samtidigt skall de
ursprungliga turbo-elektriska maskinerierna ersättas
med överladdade Kockum-MAN dieselmotorer om
6 960 hk axeleffekt. De bägge tankfartygen, "World
Trophy" och "World Trade", tillhör
Niarchos-kon-cernen och har sedan våren 1959 legat upplagda i
Malmö Industrihamn.
Ombyggnaden innebär i huvudsak att den
befintliga lasttankdelen ersättes med ett nytt mittparti
innehållande fyra torrlastrum med sammanlagt sju
luckor. Huvuddimensionerna före och efter
ombyggnaden ändras på följande sätt:
längd mellan perpendiklar från 153,3 m till 168,1 m,
mallad bredd från 20,73 m till 22,86 m, mallat djup
från 11,96 m till 14,25 m och djupgående från 9,20 m
till ca 9,74 m.
Arbetsgången blir i huvudsak följande. Fartyget
tas in i dockan med aktern före och torrsättes.
Skrovet kapas i tre delar: förskepp, midskeppsdel och
akterskepp. Det senare barlastas i dockan och
stannar kvar där, under det att förskeppet och
mittpartiet avlägsnas. Förskeppet hålles därvid upprätt
med hjälp av pontoner.
Den nya midskeppsdelen, som under tiden byggts
på bädd och sjösatts, dockas nu in tillsammans med
det gamla förskeppet. Akterskepp och förskepp föres
intill mittpartiet och sammanfogas med detta. Sedan
dockas det "nya" fartyget ut och lägges långsides
med den gamla midskeppsdelen för överslädning av
det befintliga midskeppshuset. Därefter vidtar
installationen av det nya maskineriet m.m.
Båda de ombyggda fartygen skall levereras under
1960 (enl. Kockums Mek. Verkstads AB). N Lll
Metakrylat förbättrar akrylhartslacker
Några hittills föga beaktade akrylmonomerer, såsom
allylmetakrylat och en serie dimetakrylat av
gly-koler, t.ex. etylen-, Irietylen- och tetraetylenglykol,
har tillsatta i liten mängd till vissa lackhartser en
gynnsam effekt på slutprodukten. Lackfilmernas
resistens mot lösningsmedel och värme lär ökas
väsentligt. Detta gäller särskilt för billacker på
akryl-hartsbas.
Man föreslår att använda metakrylat även i
vinyl-plastisoler för att dessa skall ge skikt med större
hållfasthet samt resistens mot lösningsmedel och
nötning. I plastisoler bildar metakrylaten sannolikt
något slag av mekanisk struktur med
polyvinylklo-ridinolekylerna och reagerar inte kemiskt med
vinylkloriden. Metakrylaten kan vidare ersätta
mjuk-ningsmedlet helt eller delvis och underlättar
plasti-solernas hantering genom att öka deras viskositet.
Ett metakrylat av den nämnda typen tillverkas
kommersiellt i USA ocli lär användas i akrylatplast
för knappar, urglas och tandproteser. Det uppges
vara synnerligen reaktivt vid sampolymerisation och
användbart i många olika monomersvstem
(Chemical Engineering 7 sepl. 1959 s. 65). SHl
Hydraziniumföreningar för textilindustrin
Fastän hydraziniumhalogenider, analoga med
kva-ternära ammoniumsalter, har varit kända i minst
80 år, har man först nu i USA börjat tillverkning
i halvstor skala av två sådana föreningar,
betecknade CA-100 och CA-88. Båda är
alkylhydrazinium-klorider, den förra med alkylgrupper av hög
mol-vikt, den senare med sådana grupper med relativt
låg molvikt.
Hydraziniumföreningarna ger textilier mjuk
känsel, särskilt CA-100 vid en tillsats av 1—2 °/o av
fibervikten. De kan användas på akrylfibrer, ull,
bomull och rayon och kan kombineras bl.a. med
icke-joniska vitmedel. CA-88 ger mindre mjukhet än
CA-100 men har betydligt större antistatisk effekt
(Chemical & Engineering News 13 juli 1959 s. 62).
SHl
Bekämpning av nejonögon
Om nejonögon får husera fritt, utrotar de praktiskt
taget all värdefull fisk i sjöar och vattendrag. Deras
larver sätter sig fast på fisken och suger ut dess
kroppvätska, varigenom den dör. I Nordamerika har
nejonögon dödat praktiskt taget all forell i sjöarna
Ontario, Erie, Huron och Michigan och har börjat
tränga in i Lake Superior. De är ett problem även
i vissa svenska vattendrag.
Man har emellertid nu i
3-trifluorometyl-4-nitro-fenol funnit ett verksamt medel för bekämpning av
nejonögon och använder det i stor skala för att döda
nejonögonlarver i vattendrag som mynnar ut i Lake
Superior. Amerikanska och kanadensiska staten
öppnade 1946 en gemensam kampanj mot nejonögonen.
Dessa bekämpas bäst i sjöarnas tillflöden, där de
lever som larver i 4—6 år innan de som fullväxta
vandrar ut i sjöarna, där de under 12—18 månader
angriper fisken.
Det första kemiska medlet som visade sig lovande
var 3-bromo-i-nitrofenol. Senare fann man att den
billigare 3,4,6-trikloro-2-nitrofenolen är ett
effektivare gift; i en koncentration av 20 mg/1 dödar den
mer än 95 ®/o av nejonögonlarverna. Det senare
medlet (kallat Dowlap 30) användes i full skala 1958
och gav utmärkta resultat, men det visade sig ha
vissa nackdelar. Det måste bl.a. användas i relativt
hög koncentration, och skillnaden mellan denna och
den som dödar önskvärd fisk (45 mg/1) är väl
liten.
Upptäckten att klorerade nitrofenoler är selektiva
gifter för nejonögonlarver var dock ett stort
framsteg. Man har nu visat att
3-trifluorometyl-4-nitro-fenol är ännu effektivare än Dowlap 30. Den dödar
nejonögonlarver i en koncentration av 0,5—4 mg/1
och börjar verka på andra fiskar först vid en halt
av 10—12 mg/1.
Det nya medlet kom först från Västtyskland, där
det användes som en mellanprodukt vid tillverkning
av färgämnen. Det tillverkas nu i Tyskland i
försökskvantiteter för nejonögonbekämpning under
handelsnamnet Lamprecid 2770. 1 USA har det
framställts i större skala; staten köpte 4.5 t 1958 och
11,5 t 1959. Det har visat sig så verksamt att man
tror sig kunna få sådan kontroll över nejonögonen
att foreller igen kan trivas i de stora sjöarna
(Chemical & Engineering News 20 juli 1959 s. 40—41).
SHl
28 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
