Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 5 - Transistorn i pulskretsar, av Gerhard Westerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 8. Insvängningsförlopp för kollektorströmmen
Ijc och kollektorspänningen V k dä en kraftig
strömpuls päföres basen i en skikttransistor, kopplad
som relä.
den tid det tar för kollektorströmmen att stiga
från 0 till licm, där I Km är den maximala
kollektorströmmen:
ts = In
1
l Km
B • I Bl
Vid hård drivning dvs. för BIbi mycket större
än iKm kan stigtiden approximativt uttryckas
som
I Km
bTbI
eller eftersom vid gemensam baskoppling
1 + B
tsf
Oix iBl
där öja. är gränsvinkelfrekvensen för transis-
torns strömförstärkning i gemensam
baskoppling.
När transistorn från ledande tillstånd bringas
till strypning sker detta genom att
drivström-men till basen omkastas. Den omkastade
driv-strömmen vid brytning av transistorn
benämner vi Ibi. Man erhåller vid brytning en
från-slagstid som sammansätter sig av två deltider,
en efterledningstid och en exponentiell
ut-svängningstid, fig. 8. Efterledningen yttrar sig
som ett klibb mellan kollektor och bas så att
kollektorbasdioden ligger kvar i ledande
tillstånd en stund efter det att drivströmmen på
basen har omkastats. En liknande form av klibb
förekommer även för enkla dioder.
Efterled-ningens storlek är något mer komplicerad att
räkna ut än stigtiden, men med kännedom om
basladdningarnas dynamik finner man
följande formel för efterledningen:
te = Te ln
iBl — I Bl
I Bi ’
IKm
B
(6)
där Te är en för transistorn karakteristisk
tidskonstant:
Te–
Mcc’ +
• Wa" (1 — A1 A")
(7>
A är strömförstärkningsfaktorn i gemensam
baskoppling coa är gränsfrekvensen för A och
’resp." avser rättvänd resp. inverterad
transistor.
För Philips transistortyp OC44 har re
uppmätts till ca 0,7 jis. Motsvarande värde för
Telefunken OC615 utgör ca 0,7 jis samt för den
snabba Philco-transistorn 2N346 0,16 ^s.
När efterledningen upphört, börjar falltiden
tf. Denna definieras här som den tid det tar för
kollektorströmmen att falla från IKm till noll.
Falltiden påverkas liksom efterledningen av
den basström Ib2 som flyter efter frånslaget.
Falltiden blir, fig. 8:
(4)
(5)
tf= Tjy ln
\ + B/IbJ
(8)
Vid hård reversering (B I Ibi | >> IKm) kan detta
skrivas:
tfæ rN ■
iKm
eller
B te
(9>
1 I Km
tfr=a — • 7-—
cooc IB 1
»L
*s
Fig. 9.
Transistoromkopplarens till- och
frdnslagstider
kan minskas
med hjälp av en
kondensator C.
Medel att öka snabbheten
För att en transistoromkopplare skall gå till
och från snabbt fordras att laddningar snabbt
kan till- och bortföras från basen. Med hjälp
av en kondensator på bassidan, fig. 9, kan man
påskynda påfyllningen och tömningen av
laddningsbärare till basen. Om kondensatorns
uppgift är att påskynda endast tillslaget kan dess
värde beräknas till
I Km
’ ax AH
(10)
där AU är skillnaden i spänning över konden-
141 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
