Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 6 - Driftinstrumentering för reaktorn R0, av Georg Jonsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Driftinstrumentering
för reaktorn RO
Civilingenjör Georg Jonsson, Stockholm
I reaktoranläggningar brukar kravet på
säkerhet inom anläggningen och för dess omgivning
i särskilt hög" grad vara bestämmande för
instrumentsystemens utformning. En
nolleffekts-reaktor, som RO, innehåller en ytterst liten
mängd klyvningsprodukter i sitt bränsle, och
därmed blir även spridningen av radioaktivitet
vid en eventuell reaktorolycka jämförelsevis
liten. En konsekvens av detta är t.ex. att
inne-slutningen av reaktorn kan göras enkel.
Emellertid bör de krav, som ställs på instrumente-
Fig. 1.
Drivme-kanismen för en
sälcerhetsstav
( princip).
Gränstäqeskontakt
"uppe
Säkerhetsstav
Skyddsrör
621.039.56 : 621.039.524.46
ringen i dess egenskap av beredskap för att
hindra kritikalitetsolyckor, fortfarande vara
mycket stränga.
Eftersom forskningsreaktorer av detta slag
används i ett rätt komplicerat
experinientpro-gram, måste man i särskilt hög grad ta hänsyn
till riskerna för olyckor på grund av
felmanövrer, felaktigt uppfattade instruktioner och
liknande. Erfarenheter, som gjorts utomlands,
understryker vikten av denna synpunkt.
Allmänna förutsättningar
Om kravet på säkerhet på ett lyckligt sätt skall
kunna förenas med kravet på flexibilitet och
åtkomlighet för experimentarbetet, måste man
inte endast förlita sig på automatiskt
fungerande säkerhetsanordningar i utrustningen
utan även på en vettigt upplagd driftrutin. Det
senare innebär exempelvis teoretisk
bedömning av vissa säkerhetsfrågor i samband med
planeringen av olika experiment, enkla och
entydiga instruktioner för driftpersonalen etc.
Möjligheten att genomföra en sådan rutin
avhänger i sin tur på manöverutrustningen. Man
kan säga, att ju enklare och mera logisk man
kan göra denna, desto mera kan man lita på
den mänskliga faktorn under reaktordriften.
Under försökens gång kommer
reaktorkärnans neutronmultiplicerande egenskaper att
ändras t.ex. vid ombyggnad i kärnan eller
reflektorn. Detta görs med reaktorn avstängd,
vilket innebär att den är underkritisk med ett
visst värde. Man vill givetvis förhindra, att
åtgärderna medför sådana
reaktivitetsändring-ar att reaktorn oavsiktligt blir kritisk.
Sålunda bör reaktorn i avstängt tillstånd vara
så underkritisk (lämpligen genom en
tillräckligt låg moderatornivå), att kritikalitet inte är
tänkbar ens vid optimalt arrangemang av
kärnan. Även om säkerhetsstavarna finns i full
beredskap för en snabb avstängning i händelse
av kritikalitet, har man nämligen inga
garantier för att reaktiviteten ändras med så liten
hastighet att de automatiska
säkerhetsfunktionernas reaktionssnabbhet räcker för hindrande
av icke önskvärda effekttransienter.
157 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
