Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 6 - Händelser - Kurs för litteraturingenjörer - Kurser i rening av vatten och avloppsvatten - Andra Europeiska Inköpsledarkongressen - Utställning för materialhantering - SEN-normer - Metallnormer - Debatt: Mätning av vägmaterials nednötning, av Folke Rengmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teraturanskaffning; klassifikationsprinciper;
redigering av bibliografiska upplysningar, alfabetisering
och translitterering; tidskriftscirkulation och egen
referatverksamhet; bibliografiska hjälpmedel och
litteratursökning; litteratur från östländerna;
patentlitteratur, rapportlitteratur, standardpublikationer,
firmakataloger; tekniska hjälpmedel;
publiceringsverksamhet.
Antalet kursdeltagare är begränsat till ca 30, och
platserna fördelas lika på de fyra nordiska
länderna. Kursavgiften är 250 kr. Ansökan om
deltagande göres senast den 25 februari 1960 till
sekreteraren i den nordiska utbildningskommittén, fil. kand.
Kajsa Hellström, IVA, Box 5 073, Stockholm 5.
Kurser i rening av vatten och avloppsvatten
anordnas i form av sex olika veckokurser vintern
1960 i Stockholm av Statens Hantverksinstitut i
samarbete med bl.a. Statens Institut för Folkhälsan,
Statens Vatteninspektion, Föreningen för Vattenhygien
och Svenska Kommunal-Tekniska Föreningen. Den
första kursen börjar den 15 februari. Kursledare är
civilingenjör Bengt R Holtbäck, SHI, och
huvudlärare är byrådirektör B Hawerman, K. Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsen.
Kursprogram och upplysningar erhålles från
Statens Hantverksinstitut, Stockholm 4, tel. 4-1 06 80.
Andra Europeiska Inköpsledairkongressen
anordnas den 21—23 april 1960 i Seheveningen,
Holland, av European Federation of Purchasing (Tekn.
T. 1959 s. 895), vars medlemmar utgörs av
inköps-ledarföreningarna i Frankrike, Nederländerna,
Norge, Storbritannien, Sverige och Västtyskland. Vid
kongressen behandlas bl.a. gemensamma problem
för europeiska köpare, inköpsavdelningars
organisation, förhållandet mellan inköpsavdelning och
andra avdelningar i företaget, samt en inköpares
relationer utanför det egna företaget. Kongresspråk
är engelska, franska och tyska; simultantolkning
mellan dessa språk anordnas. Tidsmässigt ansluter
sig kongressen till Hannovermässan.
Kongressavgiften är 50 hfl. Anmälan görs före den
7 mars till Svenska Inköpsledares Förening,
Nytorget 4, Stockholm Sö, tel. 40 66 90, som på
begäran sänder kursprogram och lämnar upplysningar.
Utställning för materialhantering, Mechanical
Handling Exhibition, anordnas den 3—13 maj 1960
i London av Iliffe-tidskriften Mechanical Handling.
Denna stora utställning har sedan starten 1948
återkommit vartannat år.
Upplysningar erhålles genom Organizer, Dorset
House, Stamford Street, London SE1.
SEN-normer. Svenska Elektriska Kommissionen
(SEK) har utsänt förslag till svensk standard för
glödlampor, SEN 31 01 70—72, 75, 31 03 69, 91,
lysrör, SEN 31 04 01, 03, 15, blybatterier med hög
startkapacitet, SEN 0803, elektrolytkondensatorer, SEN
4306, samt fasta, icke trådlindade motstånd, SEN
4311.
Remisstiden utgår för de två förstnämnda
förslagen den 15 februari, för det tredje den 15 mars och
för de två sistnämnda den 20 april 1960.
Intresserade kan erhålla förslagen från SEK, Box 3295,
Stockholm 3.
Metallnormer. Metallnormcentralen (MNC) har
utsänt förslag till nya och reviderade normer för
olegerat stålgjutgods. Remisstiden utgår den 31 mars
1960. Intresserade kan erhålla förslagen från
Metallnormcentralen, Norra Smedjegatan 13, Stockholm C.
„ debatt
Mätning av vägmaterials nednötning
I samband med uppsatsen "Mätning av vägmaterials
nednötning" i Tekn. T. 1959 h. 48 s. 1337 framhålles
i den redaktionella presentationen av uppsatsen på
titelsidan i samma häfte, att man vid val av
fyll-nads- och ytmaterial för vägbyggnad endast lägger
materialets kornstorleksfördelning till grund för
bedömning av om materialet är lämpligt eller ej för
avsett ändamål. Det framhålles vidare, att man vid
bedömningen ej tar hänsyn till huruvida
kornstor-leksfördelningen kan komma att ändras, då
materialet läggs och packas och ej heller till om
liknande ändringar senare inträder på grund av
trafiken på vägen.
Med anledning av detta uttalande, som tyvärr är
klart missvisande, ber jag få anföra följande:
I ett flertal artiklar och läroböcker (Beskow,
Rengmark) angående vägmaterial har sedan
mycket länge framhållits, att stenmaterialets
beskaffenhet och hållfasthet varierar inom olika delar av
landet samt att man vid klassificering av jordarter
och bedömning av stenmaterials lämplighet för
väg-ändamål måste ta hänsyn till dessa förhållanden.
Att sådan hänsyn även tas, framgår bl.a. av
Väg-och Vattenbyggnadsstyrelsens bestämmelser om
kvalitetskrav för olika vägmaterial. För exempelvis
material till grusslitlager framhålles sålunda i
"Anvisningar för vägbyggnad", kap. 353: "Utom
korn-storleksfördelningen är även det ingående
stenmaterialets beskaffenhet av betydelse. Särskilt det
grövre materialet, det egentliga gruset, bör vara av
hård, seg bergart med så god hållfasthet, att
korn-storlekssammansättningen i minsta möjliga grad
förändras genom nötning och krossning. Finkornig
granit, diorit, diabas, basalt och kvartsit är i regel
bäst. Stenmaterial av kalksten, lös sandsten och
skiffer bör om möjligt undvikas. Där likväl sådant
stenmaterial måste användas, bör slitlagret givas en
ursprunglig sammansättning med något högre halt
av grova korn än vad ovan angivits. Vid
användning av lösare stenmaterial bör åtminstone någon
tillsats av hårdare sten eftersträvas."
Vidare må framhållas, att vid Väginstitutet alltid
tas hänsyn till materialets petrografiska
beskaffenhet vid bedömning av olika materials lämplighet
för vägändamål. Om så anses erforderligt,
undersökes även materialets hållfasthet. Vidare kan
nämnas, att Väginstitutet utfört rekognosceringar inom
vissa områden, som lider brist på starkare
vägmaterial, för att leta fram de ur denna synpunkt bättre
materialfyndigheterna.
Av det sagda framgår, att frågan om
nedkrossningen av olika bergartsmaterial genom trafiken
icke är något nytt problem utan sedan länge känt,
och att man tagit hänsyn härtill vid bedömning av
olika materials lämplighet för vägändamål. Härmed
är emellertid icke sagt, att det nämnda problemet
är löst. Fortsatta undersökningar beträffande
denna fråga är därför erforderliga såväl i laboratoriet
som i fält genom provvägar. Folke Rengmark
148 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
