- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
156

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 7 - Stenmalning, av Per H:son Fahlström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 5. Bolidens regleringssystem vid direkt enstegsmalning; 1 malmtillförsel, 2 reglersikt. 3 kross, i och 5
fördelningssiktar, 6 malmfickor, 7 pump, 8 cyklonsorterare, 9 pulptäthetsmätare, 10 flödesmätare. 11
godsmängdsmätare, 12 hastighetsregulator, 13 omformare, li likströmsmotorer.

(US Pat. 2 381 351). Ändringar i
malnings-betingelserna kompenseras genom att
fördelningen mellan de olika kornstorlekarna
ändras. För detta ändamål tillämpar Hardinge
även det "elektriska örat". Detta avlyssnar
bullret i en viss punkt utanför kvarnmanteln.
Avvikelser från ett börvärde används för
reglering av matningen av respektive fraktioner.
Kaskadkvarnen har hittills huvudsakligen
använts i utvecklingssyfte och har därvid spelat
en dominerande roll inom stenmalningen.

Jämviktstillstånd

Skillnaden mellan sönderdelningsförloppet vid
direkt enstegs stenmalning och t.ex. målning
i stångkvarnar och kulkvarnar är att det
påmatade materialet mer eller mindre i sin
helhet verkar som krossande och malande organ.
En stång- eller kulcharge har en nära
konstant slitning per tidsenhet som föga påverkas
av matningen av gods genom kvarnen. I en
stenkvarn råder däremot en snabb
växelverkan mellan mängden påmatad malm, malmens
styckestorlek och kvarnens malningsförmåga.

Om en stenkvarn, som arbetar vid t.ex.
90 % av det kritiska varvtalet, matas med ett
gods med konstant styckestorleksfördelning,
hårdhet, malbarhet m.m., uppstår en
jämvikts-charge av kross- och malkroppar liksom när
en kulkvarn chargeras med en viss blandning
av olika kulor. Därvid kan stenkvarnen
bringas att arbeta med konstant avverkning och ge
en viss definierad malprodukt.

Jämviktstillståndet kan enklast beskrivas med
ekvationen

Ci y q

T=–-

Wi (io/\/G —IO/VF)

där T är avverkningen i t/h, W,- Bonds "work
index", dvs. den energi i kWh/t som under
givna betingelser behövs för sönderdelning av
okrossat gods till 80 % under 100 ^ (ett
kombinerat mått på godsets malbarhet och
char-gens malningsförmåga); F och G är den
maskstorlek i ti genom vilken 80 % av ingående
gods resp. malprodukt passerar, q är
charge-fyllningen i delar av hela kvarnens volym,
vanligen <0,5, y malgodsets täthet i kg/dm3,
Cx en konstant, lika med C„LD2e, där L är
kvarnlängden i m, fl kvarndiametern i m och
C2 en kvarnkonstant bestämd huvudsakligen av
kvarnens infodringstyp samt vid våtmalning av
förhållandet mellan gods och vatten i kvarnen.
Ekv. (1) innebär, att vid målning av ett visst
enhetligt material chargevolvmen, dvs.
kvarnens effektbehov, är direkt proportionell mot
avverkningen. Vid en viss avverkning växer
chargens volym och kvarnens effektbehov med
nedmalningen.

Eftersom termen 10/\JF vanligen är mycket
liten i förhållande till 10/\JG bör en ändring
i F enligt formeln ha en mycket liten inverkan
på T. Ändras ingående godsets
styckestorleksfördelning, erhålles emellertid en ändring av
chargens malningsförmåga och därmed av Wi.
Inom vissa kornstorleksintervall medför såle-

156 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:56:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free