Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 7 - Nybyggen - Oxelösunds nya järnverk, av Wll - 500 MW ångturbinaggregat till TVA, av Wll - Nya metoder - Höghållfast stål genom bearbetning i austenitiskt tillstånd, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För den i föregående tabell angivna produktionen
fordras följande råvarumängder:
1957 1962
Malm .................................... t 250 000 800 000
Kalk, dolomit .......................... t 40 000 190 000
Stenkol .................................. t 160 000 430 000
Olja ..................................... t 5 000 60 000
Kol till koksverket lossas i exporthamnen och
transporteras med bandtransportör till ett upplag,
där även kalksten lagras, eller direkt till koksverket
(Tekn. T. 1959 s. 1036). Malmen till sinterverket
transporteras från ett upplag i hamnen ävenledes
med bandtransportör.
Den nya masugnen har 7,5 m diameter, 18 m
nyttig piphöjd, 770 m3 nyttig pipvolym, 16 formor och
3 varmapparater. Beskickningen skall hålla ca 56 °/o
Fe och ca 0,7 °/o P. Tackjärnet kommer att
innehålla 1 %> Mn, 1 % Si och 1 °/o P.
Tackjärnet körs i flytande form till stålverket med
skänkvagnar, som töms i en 900 t blandare.
Stålverket utrustas med två 100 t Kaldo-konvertrar
(Tekn. T. 1957 s. 144). Man räknar med att ha en
konverter i drift, medan den andra muras om.
Kaldo-konvertrarnas årsproduktion beräknas bli
300 000 t. I stålverket finns även en 150 t basisk
martinugn, huvudsakligen avsedd för omsmältning
av material som faller vid valsningen och vid
renklippning av plåtar.
Stålet tappas i kokiller på kokillvagnar, och
götvikten blir 8—20 t. De varma gölen transporteras
till valsverksbyggnadens gropugnshall, där det finns
åtta 100 t gropugnar. Göten transporteras sedan på
rullbana till götvalsverket, där de valsas till
plattämnen, som får svalna. Efter en ytbehandling
värms ämnena i en genomskjutningsugn för
maximalt 100 t/h och förs sedan till plåtverkets rullbana.
Plåtverket blir av kvarto-typ med 950 mm
arbets-valsdiameter och 1 550 mm stödvalsdiameter.
Plåten kan efter valsningen normaliseras i en
rullhärd-ugn.
För värmning av martinugnar kan användas
koksugnsgas, olja eller tjära eller en kombination av
gas och olja eller tjära. Gropugnarna i valsverket
värms med koksugnsgas eller olja. Ämnesugnen vid
plåtverket får oljeeldning och normaliseringsugnen
eldning med koksugnsgas.
För driften skall även byggas en hel serie
hjälp-anläggningar, såsom kalkbränningsugnar och
anläggningar för dolomitstenstillverkning,
syrgastillverk-ning, vatten- och tryckluftförsörjning. Därtill
kommer centralförråd samt en mekanisk och en
elektrisk verkstad för reparationer.
Oxelösunds Järnverk hade 1959 ca 850 anställda,
och man räknar med att antalet kommer att öka
till ca 2 700, då det nya verket kommer i gång
(Carl Sebardt i Svenska Gasverksföreningens
årsbok 1959 s. 69—74). Wll
500 MW ångturbinaggregat til! TVA
Tennessee Valley Authority i USA har hos Brown,
Boveri & Cie i Schweiz beställt ett 500 MW
ångturbinaggregat för ångtrycket 170 at och^
ångtemperaturen 566°C. Aggregatet blir tvåaxligt och varvtalet
blir 3 600 r/m. Ångan mellanöverhettas till 538°C
och mottrycket uppges till 0,052 at. Matarvattnet
förvärms i åtta steg till 268°C vid full effekt.
Matarpumparna skall drivas av två 7 500 kW
mottrycks-turbiner. De båda elgeneratorerna är på vardera
305,5 MVA, 24 kV och 60 Hz. Anläggningen beräknas
kunna tas i drift i augusti 1963 (Brown Boveri
Mit-teilungen sept. 1959 s. 525). Wll
nya metoder
Höghållfast stål genom bearbetning
i austenitiskt tillstånd
Enligt en amerikansk metod, byggd på en i Holland
gjord iakttagelse, kan ett ståls hållfasthet i härdat
tillstånd avsevärt ökas genom plastisk bearbetning
i temperaturområdet för metastabil austenit innan
materialet kyls till rumstemperatur (fig. 1). Metoden,
som kallas Ausforming, har provats på stål
innehållande 3 »/o Cr, 1,5 °/o Ni, 0,75 Vo Mn, 0,5 %> Mo,
1,5 »/o Si och 0,48 eller 0,63 %> C, kallade stål 48
resp. stål 63.
Man har funnit att icke-martensitiska faser i det
härdade stålet är skadliga. Brottgräns och 0,2-gräns
för bearbetat stål, härdat genom vattenkylning, var
nämligen lägre än för samma stål, härdat genom
kylning i olja; det förra innehöll
ferrit-karbidaggre-gat, medan det senare var helt martensitiskt. Det
bearbetade stålets högre hållfasthet tycks stå i
samband med att det är finkornigare än det
obearbetade.
Preliminära försök visar att en viss deformation
fordras för en märkbar ökning av stålets
hållfasthet. Då en stor deformation är nödvändig och
bildning av icke-martensitiska faser måste undvikas, är
deformationstemperaturen och stålets
sammansättning av stor betydelse. Optimala egenskaper erhålls
bara genom bearbetning inom det rätta
tempera-turintervallet, och detta beror på stålets
sammansättning.
Temperatur
°C
900
Fig. 1.
TTT-dia-10 100 1000 min. gram för ett
Tid stål.
164 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
