Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 9 - Den högre tekniska utbildningen under 1960-talet, av Gunnar Hambraeus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åren huvudsakligen grundläggande ämnen, dvs.
matematik, fysik, kemi, matematisk fysik,
mekanik och hållfasthetslära. Dessa
grundläggande ämnen finns i stor utsträckning företrädda
vid de matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna. Det är därför naturligt att en ny teknisk
högskola anknyts till en existerande
matema-tisk-naturvetenskaplig fakultet.
Möjligheterna att rekrytera lärarkrafter är
avsevärt större i en universitetsstad än på annat
håll. Både civilingenjörsutbildningen och den
tekniska forskningen fordrar dock även en
intim kontakt med industrin. En sådan
kontakt är särskilt viktig för rekryteringen av
lärarkrafter för utbildningen under de två
senare åren av studierna. Ett område som
erbjuder både akademisk miljö och anknytning till
industrin är Malmö—Lund. Motsvarande
möjlighet föreligger i Uppsala—Stockholm, där
man skulle kunna tänka sig att de två första
årens studier i huvudsak förlades till Uppsala
under det att de senare årens studier förlades
till Stockholm.
Utredningen anser emellertid att den tredje
tekniska högskolan skall meddela fullständig
civilingenjörsutbildning inom sina
fackavdelningar. Det synes också rimligt att den nya
högskolan förläggs till en region som nu
saknar nära kontakt med teknisk utbildning och
forskning. I Lund—Malmö-området finns ett
starkt och brett förankrat intresse för en
teknisk högskola. En förläggning till Malmö—Lund
har också förordats av Industriförbundet. Bl.a.
anser man att en teknisk högskola i Malmö—
Lundområdet troligen skulle dra till sig
studenter som eljest icke skulle ha valt
civilingenjörsutbildning. Här kan man också räkna
med en samverkan med de högre
läroanstalterna i Köpenhamn.
En delad förläggning mellan Lund och Malmö
kan emellertid inte förordas. De erfarenheter
som man har haft i Stockholm och Göteborg
med fördelning av högskoleinstitutioner på två
platser i samma stad har visat olägenheterna
redan vid detta mindre avstånd. Eftersom den
grundläggande utbildningen måste förläggas
till en universitetsstad, dvs. i detta fall till
Tabell 2. Universitetsutredningens förslag till fördelning av 1 800
nybörjarplatser mellan olika högskolor och fackavdelningar, 1959
års intagning inom parentes
Avdelning för
Stockholm Göteborg Lund Summa
Teknisk fysik .......... (30) 45 (20) 30 30 (50) 105
Maskinteknik ........... (90) 150 (80) 150 100 (170) 400
Skeppsteknik ........... (20) 20 (26) 30 — (46) 50
Flygteknik.............. (40) 40 — — (40) 40
Elektroteknik ........... (135) 150 (130) 185 100 (265) 435
Väg- och vattenbyggnad (90) 100 (68) 150 120 (158) 370
(64) 64 (26) 55 55 (90) 174
Bergsvetenskap ......... (45) 90 — — (45) 90
Arkitektur .............. (72) 72 (50) 50 28 (122) 150
Summa (586) 731 (400) 650 433 (986) 1 814
Lund, och en delad förläggning icke är att
förorda följer att den tredje tekniska
högskolan bör i sin helhet förläggas till Lund.
Marktillgången i Lund är god och man har redan
reserverat 100 000—150 000 ms för detta
ändamål. Ytterligare ca 150 000 nr torde kunna
ställas till förfogande.
När det gäller vilka fackavdelningar som skall
inrättas vid den tredje tekniska högskolan i
Lund utgår man från den principen att en
likvärdig civilingenjörsutbildning och
likvärdiga resurser för teknisk forskning bör stå till
förfogande inom samma fackavdelning vid
samtliga tekniska högskolor där ifrågavarande
fackavdelning finns.
I Lund bör redan från början inrättas en
avdelning för teknisk fysik och en maskinteknisk
avdelning. Här skulle också finnas en
fackavdelning för elektroteknik med
specialiseringsmöjligheter inom teletekniken. Ytterligare
fackavdelningar föreslås för väg- och
vattenbyggnad, kemi och arkitektur.
Intagningsresurserna vid de olika tekniska
högskolorna och de olika fackavdelningarna
skulle fördelas enligt tabell 2. Till detta
kommer vid avdelningen för lantmäteri vid KTH
en ökad intagning från 20 till 30 elever per år.
Utredningen förordar att den angivna
intagningskapaciteten skall vara uppnådd hösten
1965, tabell 3.
Tabell 3. Föreslagen intagningsökning vid de tekniska högskolorna 1960—1965
Avdelning
1960
Föreslagen intagningsökning höstterminen
1961 1962 1963 1964
1965
Summa
ökning
Teknisk fysik .... CTH 10 LTH 30 KTH 15 55
Maskinteknik .... KTH 60 f ™ ™ LTH 50 230
LTH 50
Skeppsteknik ..........CTH 4 4
Elektroteknik ________CTH 30 CTH 25 LTH 50 LTH 50 KTH 15 170
Väg- och
vattenbyggnad ................KTH 10 CTH 82 LTH 60 LTH 60 212
Kemi ........................CTH 29 LTH 55 84
Bergsvetenskap . . . KTH 45 45
Arkitektur ..............LTH 28 28
Summa ökning ... 44 94 252 170 153 115 828
därav KTH ..........— 10 120 — 15 — 145
CTH ..........44 54 82 70 — — 250
LTH ..........— 30 50 100 138 115 433
204 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
