Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 9 - Fotograferingen av månens baksida, av Robert Meyer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 3. Den första bilden av månens baksida. Den heldragna cirkeln är månekvatorn, den streckade är
gränsen mellan månens fram- och baksida. Detaljer ringade med heldragna linjer är i den preliminära
bearbetningen fullständigt bestämda detaljer, med streckade linjer ringade är detaljer som kräver närmare
granskning, och med punktlinjer ringade är detaljer som man håller på att klassificera; 1 Moskva-havet,
ett kraterhav med 300 km diameter, 2 Astronauternas vik i Moskva-havet, 3 fortsättning på Söderhavet på
månens framsida, i Tsiolkovskij-kratern, 5 Lomonosov-kratern, 6 Joliot-Curie-kratern, 7 Sovjet-bergen, 8
Drömmarnas hav. De romerska siffrorna till vänster på bilden betecknar olika detaljer på månens framsida.
yta och det utgående ljuset leddes in i en
foto-multiplikator. Beroende av filmens svarfning
fick det utgående ljuset större eller mindre
intensitet. På fotomultiplikatorns utgång fick
man alltså en spänning som varierade med
svärtningen hos filmen. Då filmens
medelsvärt-ning och kontrast inte var kända på förhand,
hade man i förstärkaren placerat en regulator
som korrigerade eventuella ändringar i
medel-svärtningen.
För kontroll av att processen gick som den
skulle hade man redan på jorden inexponerat
vissa tecken på filmen, av vilka en del också
hade framkallats. Man kunde alltså medan
stationen var ute i världsrymden, på jorden
jämföra de "gamla" tecknen med dem som
framkallats i stationen.
Stationens sändare har en effekt av några få
watt. För att förbindelsen med jorden inte skall
påverkas av stationens rotation sänder
stationens antenner signaler likformigt åt alla håll.
Robert Meyer
210 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>