Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 9 - Nya metoder - Bekämpning av vildhavre, av SHl - Böcker - Perspektivteckning av maskiner och mekanismer, Röntgenteckning och sprängda bilder, av Nils Sörlin - Science Russian cource, av WS - Telecommunication dictionary, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
minsta ändring av den förstör bekämparens
selektiva verkan på Avena-arter. På vad sätt barban verkar
är inte utrett; det är märkligt att det inte förstör
de odlade gräsen, vete och råg, samtidigt med
Avena-arterna.
Man har provat barban i stor skala i USA och
Kanada och har därvid funnit att det möjliggör
"ekonomisk kontroll" av ogräset men inte utrotar
detta. Viktigt är att barbanet påförs vid rätt
tidpunkt och i rätt mängd. Man måste sålunda spruta
när flyghavren har 1,5—2,25 blad; en mängd av
0.55 kg/ha rekommenderas för vete, råg och lin
samt 0,55—1,1 kg/ha för sockerbetor och ärter.
Vid tillverkning av barban utgår man från
butyn-diol HOCH2C = CCH„OH som bringas att reagera
med 3-klorofenylisocyanat. Härvid erhålls ett
hydr-oxikarbamat i 90 °/o utbyte. Genom reaktion med
tionylklorid erhålls slutligen barban med 90 °/o utbyte.
Man har fått även ett annat medel mot flyghavre
i USA, nämligen en blandning av cis- och
trans-2,3-dikloroallyldiisopropyltiolkarbamat med
handelsnamnet Avadex. Preparatet är en gul olja varav
koncentrerade emulsioner i vatten kan göras. Till
skillnad från Carbyne skall Avadex anbringas på
jorden före sådd.
Vid prov lär Avadex ha dödat 90—-98 °/o av
flyghavren i odlingar av vete, råg. lin och sockerbetor,
varvid skörden ökats avsevält i förhållande till
skörden från obehandlade kontrollodlingar. Man
påför 1,7—2,3 kg/ha. Kostnaden blir relativt låg,
5—7 $/acre (ca 65—90 kr/ha) varför
skördeökningen inte behöver bli stor för att det skall löna sig
att använda bekämparen (Chemical & Engineering
News 2 nov. 1959 s. 60; 21 dec. 1959 s. 46). SHl
Jm .
•Vi?
böcker
Perspektivteckning av maskiner och
mekanismer, Röntgenteckning och sprängda bilder,
av Olle Norelius. Teknik för Alla, Stockholm
1958. 70 s., 95 fig. 7,50 kr.
Förf. vänder sig i detta arbete i främsta rummet till
den tekniskt studerande ungdomen för att lämna
råd och anvisningar för utarbetande av ritningar
för maskiner och maskindelar i perspektiv. Avsikten
med boken är att även de, som liar erfarenhet av
maskinritning och dessutom fallenhet för
perspektivritning, skall ha nytta av de givna råden.
Först lämnas en kort redogörelse för skillnaden
mellan parallellprojektioner, rätvinkliga och
sned-vinkliga, och centralprojektioner, dvs.
perspektivbilder. I detta sammanhang förklaras med ett antal
bilder hur en centralprojektion uppstår.
Därefter beskriver förf. mycket kortfattat sättet
för att framställa perspektivritningar, dels med
utgångspunkt från vanliga ritningar i tre projektioner,
indirekt metod, och dels genom frihandsteckning,
direkt metod. Huvudvikten i framställningen lägges
på den direkta metoden genom att visa hur man
lär sig att på fri hand teckna olika geometriska
figurer i perspektiv. I detta sammanhang får man
klarlagt hur man uppritar hela maskiner o.d. i
perspektiv genom att på papperet placera in dem
i kuber och prismor, blockmetoden.
Efter några råd för utförandet av skuggning och
skärning av perspektivbilder övergår förf. till att
lämna en del värdefulla anvisningar för uppritning
av sprängda bilder och röntgenbilder. Därefter
lämnas uppgifter om för ändamålet lämpliga material
och om beskaffenheten av lämplig arbetsplats.
Boken avslutas med några allmänna råd för
inlärandet av perspektivritning och med en beskrivning
av en av förf. konstruerad apparat avsedd att
användas på ritbordet för framställning av perspektivbilder.
De i boken angivna råden är värdefulla, men man
hade nog väntat sig mera samband mellan text och
figurer än vad som förekommer. Så t.ex. angives
två figurer, som visar tvåpunkts- och
trepunktsper-spektiv, utan att det finnes någon förklaring av
skillnaden mellan dem i texten.
I boken, som är tryckt på gott papper och försedd
med väl utförda figurer, förutsätter förf. att läsaren
från början är tämligen förtrogen med
frihandsper-spektiv. De givna råden och anvisningarna bör
komma till nytta i dessa tider, då man allt mer börjar
övergå till modell- och monteringsritningar utförda
i perspektiv. I USA användes ofta även
arbetsrit-ningar i perspektiv, emedan man tvingats ta mindre
kvalificerad arbetskraft i anspråk. Nils Sörlin
Science Russian cource, av Maximilian
Four-man. University Tutorial Press, London 1959.
274 s. 11 sh. 6 p.
Denna bok är en av de många som skall på en
förtrollande kort tid lära tekniker och naturvetare
utan föregående kunskap i ryska att förstå rysk
text inom det egna facket.
Boken inleds med en kortfattad grammatik (46 s.),
varefter på 176 s. följer ett urval av texter med
ämnen från olika naturvetenskapliga områden,
hämtade dels från ryska kursböcker, dels från ryska
facktidskrifter, och med fullständiga bibliografiska
uppgifter angivna. De sista 54 sidorna i boken
upptas av en ordlista.
Utgivarna ställer nog mycket stora krav på energi
och skicklighet hos de personer som genom
självstudier endast med bokens hjälp skall lära att
verkligen förstå rysk teknisk text. Grammatiken är till
ytterlighet koncentrerad, uttalet glider man mer
eller mindre förbi, och, vad värre är, i boken finns
ej en enda accent utsatt. Lärjungen kommer
således att uttala de ryska orden ungefär lika riktigt
som man själv som pojke rabblade namnen på
indianböckernas hjältar.
Bokens stora fördel är textdelen. Övningsstyckena
i denna, vilkas svårighetsgrad tilltar mot slutet av
boken, är utomordentliga som övning för de
tekniker och naturvetare som redan behärskar språkets
grunder. De utgör utmärkta prov på rysk
tekniskvetenskaplig stil och ger läsaren ett gott, levande
ordförråd på många naturvetenskapliga områden.
Tekniker som kan något ryska har sålunda här
en ypperlig övningsbok. Ordlistans uppgifter måste
dock tas med en viss skepsis. WS
Telecommunication dictionary, utarbetad av A
Visser. Elsevier, Amsterdam 1960. 1011 s.
77,50 hfl.
Denna ordbok innehåller över 9 000 termer från
teleområdet, hopsamlade av förutvarande chefen
för nederländska post- och telegrafverkets
dokumentationstjänst, som med 47 tjänsteår bakom sig
pensionerades 1956.
212 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
