Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 10 - Virkesberedning i en möbelfabrik, av Carl Sågvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allmänhet med stora materialmängder, som i
de flesta fall är av skrymmande slag, och
vidare har de flesta träbearbetningsmaskinerna
mycket höga matningshastigheter.
De höga matningshastigheterna gör, att
materialhanteringen vid de enskilda maskinerna
har oerhört stor betydelse. Räknar man
arbetet att flytta upp materialet från vagnen eller
pallen till maskinen och ned från denna igen,
så kan man betrakta hela
tillverkningsprocessen i en maskinhall som ett enda stort
transportproblem.
Vid en undersökning över hanteringstidens
procentuella andel av stycktiden vid fyra
fräsmaskiner, fig. 2, varierade hanteringstiden
mellan 52 och 85 % med ett medelvärde av inte
mindre än 70 %. Fräsningen omfattade
konventionella detaljer såsom stolsben, mindre
bordsskivor, stolsargar o.d. I hanteringstiden
ingick att flytta upp detaljen på bordet, spänna
fast den i fräsfixtur, ansätta den mot kuttern,
lossa den ur fixturen och lägga ned den frästa
detaljen igen. Fräsningen skedde utan hjälp av
matarverk.
Självfallet får man andra hanteringstider vid
maskiner med maskinell matning, såsom
hyvlar och planputsar, men det råder ingen
tvekan om att hanteringsarbetet vid maskinerna
på en möbelfabrik utgör en betydande del av
framställningskostnaderna.
En annan betydelsefull faktor är hanteringen
av avfallet. I de flesta fall rör det sig om
betydande mängder, som därtill förekommer i
skiftande former. Man har kapändar,
längd-frånsågningar, spån och avfall från alla
skärande verktyg och putsdamm att ta hänsyn till.
Mängden och fördelningen av avfallet varierar
naturligtvis från fabrik till fabrik alltefter
kvalitetsfordringarna på de färdiga produkterna,
men 33 % av den sågade råvaran torde vara
ett realistiskt riktvärde för spillprocenten på
en möbelfabrik. Dessa 33 % fördelar sig med
ungefär 3/4 på fast avfall och 1/4 på löst spån.
Vid planläggningen av en nv möbelfabrik i
Åtvidaberg har man siktat på att få kortaste
transportsträcka för materialet genom hela
tillverkningskedjan. Man har på olika sätt
underlättat hanteringsarbetet vid de enskilda
arbetsplatserna och placerat maskinerna så att
avfallet kan tillvaratas med minsta möjliga
arbete.
Det visade sig även, att vissa avsnitt i
tillverkningskedjan — trots den blandade
tillverkningen — kunde ordnas som linjetillverkning med
de stora fördelar denna erbjuder. Ett sådant
avsnitt utgjorde ämnestillagningen som i viss
mån är förknippad med virkeshanteringen.
Torkanläggning
Från sågarna, fig. 1, föres barrvirke, björk, al
och asp ut i brädgården och ek till en torklada.
I båda fallen läggs virket upp i staplar för
lufttorkning. När fuktkvoten i virket har
sjunkit till 16—18 %, staplas det i mån av behov
på torktrallor och föres på en nylagd bro över
till torkanläggningen, fig. 3, som inrymmer tre
olika torktyper.
De konventionella kammartorkarna omfattar
fem dubbelkammare, vardera rymmande fyra
torklass och en enkelkammare med plats för
två torklass. Såväl fläktarna som
värmebatterierna är placerade ovanför torklassen, och
torkförloppet regleras individuellt för varje
kammare från ett centralt apparatrum.
Kammartorkarna användes för torkning av ek och
andra ädla träslag, som är känsliga för höga
temperaturer.
Sammanbyggd med kammartorkarna finns en
karuselltork. Den kan närmast beskrivas som
ett slutet rum, där lufttillståndet genom
värmebatterier och ventiler kan anpassas efter
lämpligt torkschema. Lagrad i botten och taket finns
en axel med ett golv, på vilket tre torklass kan
placeras och låsas. Genom en 5 hk motor
drives golvet runt med en hastighet av 31 r/m.
Luften fördelas direkt genom det staplade
torkgodset vid rotationen, varför
fläktanordning-ar helt saknas. Karuselltorken användes
huvudsakligen för torkning av ämnen.
Slutligen finns det tre högtemperaturtorkar,
Fig. 2.
Hanteringstidens andel av
stycktiden vid
fräsmaskiner; ////
hanteringstid, medelvärde 70 "lo.
Fig. 3. Torkanläggningen med högtemperaturtorkar i förgrunden och
byggnad med kammartorkar och karuselltork synlig i bakgrunden.
218 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
