- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
226

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 10 - Töjbarhet och sprödbrott, av Erik Steneroth - Leveranser av brittisk elektronik till Sverige, av GAH - Den nyss färdiga Dnepr-dammen vid Krementjug

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

derliga, accelereras sprickförloppet och en
kristallin brottyta erhålles utan utpräglat
pilspetsmönster.

Om det föreligger en spänningsgradient bör
rimligtvis vid lägre spänning än för
fortfarighetstillstånd erforderlig, en större grad av
plasticering i sprickfronten göra sig gällande
och sprickhastigheten minskar. Så länge det
är fråga om sprödbrott skulle dock ej
konstruktionen som helhet beröra sprickförloppet,
utan endast spänningarnas storlek där
sprickan går fram. Detta ger betydelsefulla aspekter
på dimensioneringen av sprickstoppande
förband, då det blir fråga om den genom
sprödbrottet momentant frigjorda elastiska energin
i konstruktionen och dess omlagring i
konstruktionen inklusive skjuvningsbrott i
sprick-stoppare. Konstruktionens som helhet ökade
deformation ger då ävenledes en ökning av
yttre krafters arbete. Den i samband med själva
sprödbrottets mekanism eventuellt frigjorda
elastiska energin intill brottytorna torde
därvid ha underordnad betydelse.

Slutord

De framförda synpunkterna utgör ett försök
att få en så att säga ingenjörsmässig förståelse
av sprödbrottsfenomenet och lämpliga
åtgärder för att förhindra en upprepning av
inträffade sprödbrottshaverier i praktiken.
Resonemanget om töjbarhetens betydelse i avseende
på brottmekanismen är emellertid så enkelt, att
jag många gånger frågat mig, om detta kan
vara hela sanningen. Därför har jag tvekat
med publiceringen. Emellertid har helt
nyligen Mylonas" diskuterat inverkan av
materialets minskade töjbarhet på grund av en
tidigare plasticering i tryck i samband med
spröd-brottsförsök med anvisade plåtar.

Med anledning av denna uppsats har Odqvist"
påpekat, att inverkan av töjningshastigheten är
temperaturberoende liksom att inverkan av
temperaturen på töjbarheten är olika för olika
stål. Töjningshastighetens temperaturberoende
i avseende på brottöjningen synes dock för
mjukt stål vara sådant, att vid temperaturer
lägre än ungefär rumstemperaturen en
definitiv minskning av brottöjningen erhålles vid
ökad töjningshastighet. I uppsatsen har
olikheter mellan olika stål ej behandlats men det
bör framhållas, att vid dragprovning
töjbarhetens temperaturberoende är starkt influerat av
legeringsämnen i stålet liksom av
värmebehandling. Man kan sålunda finna legerade stål,
vilka har mycket stor brottöjning även vid
mycket låga temperaturer. Det förefaller
sannolikt att skillnader mellan
spännings-töjnings-kurvorna för olika stål, framförallt i avseende
på brottöjningen, kan förknippas med
skillnaderna i sprödbrottsbenägenhet.

Slutligen må nämnas att en betraktelse av
töjbarheten även ger intressanta aspekter på
brottmekanismen i samband med utmattning,
åtminstone då korrosion ej är med.
Utmattningsfenomenet kan då förknippas med den

minskade töjbarheten genom de upprepade
plasticeringarna i sprickfronten.

Litteratur

1. Schaub, C: Brottmekanismen hos stål avsedda för
svetsning. Jernk. Ann. 139 (1955) s. 154—173.

2. Schaub, C: Brottmekanismen hos metaller med speciell
hänsyn till spröda brott. Jernk. Ann. 143 (1959) s. 185—206.

3. Matton-Sjöberg, P: Spröda brott i mjuka stål. Jernk.
Ann. 140 (1956) s. 759—811.

4. Broberg, K B: Det dynamiska dragprovet ur
matematisk synpunkt och försöksresultat vid dynamiska dragprov.
Inst. Hållfasthetslära, KTH, publ. nr 123, Stockholm 1959.

5. Hahn, G T, Owen, W S, Averbach, B L & Cohen, M:
Micromechanism of brittle fracture in a low-carbon steel.
Welding J. 38 (1959) s. 367—376.

G. Norén, T M: Principer för provning och
resultatsbedömning vid undersökning av ståls sprödbrottskänslighet. Jernk.
Ånn. 143 (1959) s. 207—230.

7. Norén, T M: Den nominella klyvningshållfastheten hos
stål. Jernk. Ånn. 139 (1955) s. 141—153.

8. Norén, T M: The nominal cleavage strength of steel and
its importance for welded structures. N-E Cst lnst. Engrs.
Shipbuilders 73 (1957) s. 87—112, D 35—D 48.

9. Pfeiffer, C: Bestämning av omslagstemperaturen och
sprödbrottsbenägenheten hos stål genom statisk
dragprovning. Jernk. Ann. 142 (1958) s. 720—730.

10. Boyd, G M: Sambandet mellan svetsning och sprödbrott.
Svetsen 14 (1955) s. 48—59.

11. Mott, N F: Fracture of metals. Theoretical
considera-tions. Engineering 165 (1948) s. 16.

12. Broberg, K B: Hållfasthetsproblem vid transienta
belastningar. Inst. Hållfasthetslära, KTH, publ. nr 127, s. 39.
Stockholm 1958.

13. Mylonas, C: Prestrain, size and residual stresses in
static brittle fracture initiation. Welding J. 38 (1959) s. 414—
424.

14. Odqvist, F K G: Hållfasthetslära. Stockholm 1948,
s. 653—656.

Leveranser av brittisk elektronik till Sverige.

Den brittiska elektronikindustrins totala försäljning
växte under 1959 med 450 Mkr till en omfattning
av nära 7 000 Mkr. Industrigrenen sysselsätter nu
350 000 personer. Exporten 1959 uppgick till något
över 400 Mkr.

Flera stora order på elektronikutrustningar kom
från Sverige. Sålunda har det svenska försvaret
beställt ett varningsradarsystem för ca 22 Mkr bl.a.
innehållande en mycket snabb automatisk
räknemaskin som utför flera motanfallsberäkningar
samtidigt. Televerket har placerat en order avseende en
mikrovågslänk mellan Sundsvall och Boden för
telefon- och TV-förbindelser över en 500 km lång
sträcka. Utrustningen beräknas kosta ca 11 Mkr.

En beställning på tre inflygningsradaranläggningar
för Arlanda, Torslanda och Bulltofta (Tekn. T.
1960 s. 20) har kommit från Luftfartsstyrelsen.
Televerket och Sveriges Badio har också beslutat att
från England inköpa TV-sändare och
studioutrustningar för något över 4 Mkr. Häri är inkluderade
16 TV-sändare, fyra för 10 kW, fyra för 4 kW och
åtta för 500 W effekt. Tidigare har man från
Storbritannien köpt 24 FM-sändare, nu har ytterligare
20 beordrats. När nu avtalade leveranser har
fullgjorts kommer över 100 radio- och TV-sändare av
brittiskt fabrikat att ha levererats till Sverige
(Electronic Engineering Association, Annual Review 1959).

GAH

Den nyss färdiga Dnepr-dammen vid
Kremen-tjug skapar en 200 km lång och 50 km bred sjö.
Det tillhörande kraftverket får 625 MW installerad
effekt. Turbinaggregaten byggs ej in i någon
maskinhall; de skall stå i det fria under ett plåttak.

TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 7 J(f3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:56:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free