Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 11 - Amerikansk metallstandardisering, av Erik Ullman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dol förvirring och missförstånd, speciellt från
denna sida av Atlanten.
Uppdelningen av den privata industrin i ett
antal branschsammanslutningar, som var och
en har sin avskilda
standardiseringsverksamhet, kan nog till största delen förklaras av
den amerikanska marknadens storlek. Varje
bransch är så stor, att en standardisering
enbart avsedd för branschen fyller ett mycket
väsentligt önskemål om förenkling och
variantbegränsning. Den berörda varumängden blir
för varje bransch tillräckligt stor för att man i
detta fall skall få den önskvärda
prisreduktionen och variantbegränsningen. Det kan i detta
sammanhang nämnas att den amerikanska
stålproduktionen 1957, som var ett ganska normalt
år, uppgick till 102 Mt. Västeuropas
sammanlagda produktion under samma tid var 91 Mt.
Gränsdragningen mellan statlig och privat
standardisering torde till en del få förklaras
av den privata industrins rädsla för statlig
inblandning. Så t.ex. har American Standards
Association, som betraktas som USA:s centrala
standardiseringsorgan, inget statsbidrag. En
anledning torde vara att man är rädd att få
politisk inblandning i standardiseringsarbetet.
Ett annat skäl, som kanske framför allt
framföres från branschorganisationerna, är att det
inte är önskvärt att den federala förvaltningen
stöder standardiseringsarbetet genom direkta
bidrag, eftersom staten är en av parterna vid
förhandlingarna. Staten borde liksom
verkstadsindustrin betraktas som en konsument av
material och tillsammans med
verkstadsindustrin förhandla med materialproducenterna
som motpart. Det skulle vara oriktigt, om
staten genom att direkt stödja en sådan
verksamhet skulle få otillbörligt inflytande på arbetet.
Den tredje orsaken, som i mycket hög grad
påverkar aljt tekniskt samordningsarbete, är
antitrustlagen.
Antitrustlagen
Antitrustlagen tillkom i USA som en reaktion
emot de tidigare stora trustbildningarna, och
avsikten var att förhindra blockbildningar
inom industrin som kunde ensidigt besluta
åtgärder till förfång för andra grupper och
därigenom snedvrida handeln och hindra den fria
konkurrensen.
Denna lag medför emellertid för
standardiseringsarbetet, att det är mycket svårt för en
branschorganisation att ta upp en
standardisering som syftar till att reducera antalet
varianter av en viss produkt, t.ex. antalet material
eller antalet dimensioner.
Ingenjörsföreningarna har kommit ifrån denna svårighet genom
att deklarera att medlemmarna i deras
kommittéer inte representerar intressegrupper eller
företag utan endast är att betrakta som
personliga experter. Det är också intressant att
observera, att "American Iron and Steel
Insti-tutes Manuals", som vi i Sverige är vana att
betrakta som mer eller mindre standardiserade
materialspecifikationer, av American Iron and
Steel Institute och den amerikanska
stålindustrin endast presenteras som en statistik över
det aktuella läget inom stålverken. I realiteten
fungerar dock dessa handböcker i hög grad
som standard, de har ett mycket gott tekniskt
anseende, och andra mera utpräglade
standardiseringsorganisationer använder dem som
underlag vid sin standardisering av stål.
Det är till en del dessa svårigheter med
anti-trustlagens tillämpningar som motiverar
förekomsten av Commodity Standards Division,
som just skall fungera som ett ur
antitrust-lagens synpunkt opartiskt utredningsorgan för
att hjälpa till med variantbegränsning inom
industrin. Detta är ju annars en uppgift som vi
normalt skulle anse höra till ett
standardiseringsorgans arbetsområden.
Isolationistiska tendenser
Det visar sig i vissa fall, att man ej är särskilt
angelägen att utvidga sitt
standardiseringsarbete till andra närliggande branscher, eftersom
man har nog med svårigheter och
motsättningar vid enandet av den egna branschen.
Dylika tendenser inom
branschstandardiseringen kan för en utomstående betraktare göra
det svårt att tolka amerikanska normer rätt.
Det händer t.ex. att American Society for
Testing Materials (ASTM) utarbetar en
materialspecifikation, varvid representanter för
Society of Automotive Engineers (SAE) och
American Society of Mechanical Engineers
(ASME) har deltagit i arbetet. Förutom att
specifikationen kommer ut under ett
ASTM-nummer, återfinns därigenom samma
specifikation också under SAE- och ASME-nummer. Men
det räcker ej med detta. Det visar sig nämligen
att man vid arbetet inom ASTM, som är den
mest vittomfattande organisationen och täcker
största delen av den amerikanska marknaden,
har varit tvungen att göra en hel del
kompromisser och eftergifter inom olika branscher
för att kunna enas. Då man sedan införlivar
specifikationen i branschstandarden, t.ex.
inom SAE eller ASME, anser man det lämpligare
för den egna branschens intressen att göra de
avvikelser från den överenskomna
kompromissen som bättre passar den egna branschens
behov. En specifikation kan därför under
ASTM-nummer och ASME-nummer se likadan
ut, men man måste alltid ge akt på att vissa
justeringar i analys och hållfasthetsvärden t.ex.
kan förekomma. För den utomstående tolkaren
är det därför nödvändigt att noggrant läsa
igenom alla specifikationer.
Marknadsstruktur och standardisering
I USA är produktionen till övervägande del
inriktad på den egna mycket stora
hemmamarknaden, och man har relativt liten export. Detta
har fört med sig, att man har föga intresse för
internationell samverkan i
standardiseringsarbetet. Emellertid har USA under senare år fått
vidkännas en allt starkare utländsk konkurrens
TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 7 J(f3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
