Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 11 - Amerikansk metallstandardisering, av Erik Ullman - Utbyggnad av den högre tekniska undervisningen i Nederländerna, av GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rial och formprodukter av betydelse. Inom
detta område får i stället American Society
for Testing Materials’ (ASTM) specifikationer
publicerade i "ASTM Hand Books" anses
representera nationell standard. Emellertid går
arbetet inom ASTM relativt långsamt, och man kan
därför inte i normerna få en aktuell bild av
läget, eftersom eftersläpningen är relativt stor.
En bättre bild av läget får man då i
branschstandarden, representerad av handböcker
utgivna t.ex. av Society of Automotive
Engineer-ers (SAE) eller American Iron and Steel
In-stitute. Denna branschstandardisering arbetar
snabbare än ASTM och ger alltså en mer aktuell
bild av läget. Man får emellertid komma ihåg
att SAE icke utarbetar några fullständiga
materialspecifikationer utan endast anger
materialnummer och analysfordringar samt en del
tekniska upplysningar. SAE har vid förfrågan
uppgivit att man för automobilindustrin inte
vill låsa materialen till färdiga specifikationer,
utan att de resultat som publiceras i "SAE
Hand Book" endast får betraktas som
rekommendationer för sunt tekniskt tänkande, och
att man alltid vill ge industrin möjlighet att i
egna specifikationer göra avvikelser, tillägg och
justeringar för de angivna SAE-legeringarna.
SAE arbetar således inte med en
standardisering i den betydelse vi inlägger i ordet,
nämligen med avsikten att åstadkomma en
typbegränsning för att därigenom få kortare
leveranstider, en jämnare produkt och ett lägre
pris. Bilbranschen är så stor, att varje företag
på egen hand kan tillgodose dessa intressen.
De av American Iron and Steel Institute
utgivna "Steel Manuals" är inte avsedda att vara
normer för standardiserade stål. De är endast
resultatet av en statistisk undersökning av de
aktuella leveranserna från de anslutna
stålverken. Någon standardisering i betydelsen
typbegränsning utföres alltså ej, vilket är naturligt
med hänsyn till antitrustlagen. De angivna
kvalitetsfordringarna återspeglar dock mycket väl
det aktuella läget.
överhuvudtaget är nog intrycket att man ej i
USA i samma utsträckning som inom Europa
försöker att med standardisering reducera
antalet varianter. Marknaden är tillräckligt stor
för att bära många varianter och de
allvarligaste strävandena till att reducera antalet
olika typer har utförts dels av den federala
inköpsorganisationen, Federal Supply Service,
för den statliga upphandlingen, dels, kanske
speciellt beträffande metalliska formprodukter
för den privata industrin, av Commodity
Standards Division inom det federala
handelsdepartementet som utarbetar "Commercial
Standards" och "Simplified Practices".
För att få en verkligt aktuell bild av läget
inom amerikansk standardisering bör man gå
till de stora företagens egna normsamlingar,
t.ex. General Motors’ och General Electrics.
Dessa koncerner har stora väl utbildade
standardavdelningar och reviderar sin standard så
ofta och så snabbt att man alltid är anpassad
till dagsläget.
Slutord
Intrycket av splittring kvarstår väl även efter
detta försök till analys. Det kan sägas att en
samordning av arbetet i de många
organisationerna skulle kunna ge oerhörda besparingar.
Men på den stora amerikanska marknaden
skulle förmodligen oekså en utvidgning till
större intresseområden föra med sig att arbetet
blev långsammare och de färdiga normerna
försenade och inaktuella.
Uppdelningen på de många organisationerna
kan fungera därför att industrin och
marknaden är så stora. Efter ett närmare studium av
förhållandena kan man nog också säga, att
denna princip är riktig för den amerikanska
marknaden, eftersom man därigenom
bibehåller den snabbhet och elasticitet som är
nödvändig för den moderna industriella
utvecklingen.
Utbyggnad av den högre tekniska
undervisningen i Nederländerna. Även i Nederländerna
har nyligen framlagts betänkanden 0111 högre
undervisning i allmänhet och teknisk undervisning i
synnerhet. Tillströmningen till den högre
undervisningen har bedömts i förhållande till antalet lärjungar
i första året i läroverken. Den nuvarande
fördelningen mellan de olika studieriktningarna antas
bestå fram till 1975. Med kännedom om den
genomsnittliga avgångsprocenten under den i genomsnitt
sju år långa utbildningen har antalet utexaminerade
beräknats.
Det behövliga antalet nyutexaminerade akademiker
av olika slag har framräknats ur en studie över
behovet av akademisk arbetskraft samt med
utnyttjande av uppgifter över avgång på grund av
dödsfall, pensionering, emigration, militärtjänst och
giftermål. Hänsyn har även tagits till föreliggande
brist på vissa slag av akademiker.
Man har på detta sätt fått en uppfattning om dels
utbudet och dels behovet av nyutexaminerade för
olika år. Därur har man beräknat motsvarande
totala antal studerande i de högre tekniska skolorna,
tabell 1. Man anser att den verkliga kapaciteten bör
läggas ungefär mitt emellan de framräknade
siffrorna för tillgång och behov och att de högre tekniska
läroanstalterna alltså skulle behöva utbyggas till en
sammanlagd storlek av ungefär två och en halv
gång den nuvarande. Detta mål skulle kunna nås
med en teknisk fakultet vid ett nytt universitet i
Deventer, en ny teknisk högskola belägen vid
Nord-sjökanalen, en utbyggnad av den tekniska högskolan
i Eindhoven samt inrättande av tre tekniska
avdelningar vid universitetet i Groningen (De Ingenieur
25 dec. 1959 s. A 658—665). GAH
Tabell 1. Beräknade relativa antalet studerande i högre tekniska
läroanstalter i Nederländerna 1965—1975 med 1957 som basår.
Fack Antal 1957 1965 Tillgång Behov % ’lo 1970 Tillgång Behov ’lo ’lo 1975 Tillgång Behov ’lo ’lo
V 800 190 300 230 300 240 370
M 1 300 190 200 220 270 230 270
E 1 000 200 290 240 350 250 350
K 1 000 170 200 200 240 200 240
F 500 190 240 230 290 230 290
övriga 1 400 170 110 210 130 210 130
Totalt 6 000 180 210 220 260 220 260
TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 7 J(f3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
