- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
260

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 11 - Kryodrivmedel för raketer, av Åke Håborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Man har nu börjat tillämpa en metod med
ultraljud och trikloretylen vid 50—60°C för
rengöring av lösa motorkomponenter. Efter
grovavfettning i tank och rengöring med
ultraljud, inspekteras detaljerna i ultraviolett ljus.
Minutiös renlighet måste iakttas av
försökspersonalen. Gummiskor och handskar, dammfria
kläder och huvudbonad är nödvändiga.
Detaljerna rengörs i fukt- och
temperaturreglera-de rum, och luften renas i ett elektrofilter.

Provriggar

Pratt & Whitney har nu 16 provriggar, fig. 5,
med rörledningssystem för kryovätskor,
hög-trycksmatat renspolningssystem och en
instrumentutrustning av helt ny typ. På grund av
sin låga täthet kan vätet transporteras i
va-kuummantlade rörledningar med mycket hög
kapacitet — ca 1 600 1/min — och med låg
friktionsförlust.

Tankar och rörledningar är anslutna till
provbåsens ventilationssystem, varigenom
överskottsvätet leds ut till en vertikal skorsten på
betryggande avstånd, där det antänds med en
propantändare. Läckor upptäcks lätt genom
den isbildning och dimma som uppstår runt
dem. I allmänhet fortsätter pågående
motor-körning trots smärre läckning, även efter det
vätet fattat eld, så länge flamman befinner sig
i öppen luft och inte innebär risk för andra
delar i systemet.

Motorn körs under simulerade
rymdförhållanden som man åstadkommer genom att låta
förbränningsgaserna rusa in i en
konvergent-divergent överljudsdiffusor som först
evakuerats till 5 mb absolut tryck med en tvåstegs
ångejektor.

Kryodrivmedel i robotvapen

Flytande syre används som oxidationsmedel i
praktiskt taget alla kända robotar av
amerikanskt eller ryskt ursprung. Orsaken är
givetvis syrets goda förbränningstekniska
egenskaper och dess låga pris, tabell 3.

En av de mera betydande nackdelarna är den
långa klargöringstiden före skott och
efterar-betet i samband med en uppskjuten start. För
att komma tillrätta med dessa problem har
man mobila kylaggregat som körs fram till
startrampen och från vilka kylvätska pumpas
in i en kylmantel som omger raketens
drivmedelstankar, fig. 4. Kylmanteln avlägsnas
strax innan roboten skal] avfyras.

För de syredrivna robotarna Redstone,
Jupiter, Thor, Atlas och Titan har man utvecklat
en serie mer eller mindre mobila aggregat som
producerar från 5 till 25 t/dygn flytande syre.

Kraven på fältmässighet, precision och
funktionstillförlitlighet har drivit fram en
speci-ficering av drivmedlets kemiska och
fysikaliska egenskaper. Eftersom även mycket små
koncentrationer av främmande ämnen kan
orsaka explosion har man utvecklat instrument
för analys av eventuella föroreningar i kol-

Flytande väte

Eldriven vagn po räls

Fig. 6. Rälburet kylaggregat, som motverkar
kryo-drivmedlens förångning och tillförsäkrar exakt
drivmedelsmängd i startögonblicket.

vätebränslet, och med en adsorptionsmetod
kan man fastställa förekomsten av såväl
lösliga som fasta främmande ämnen i
lagringstankarna utan att behöva tömma dessa.

Drivmedelsegenskaper

Den energirikaste, praktiska
drivmedelskombination vi känner är flytande fluor - flytande
väte, men kombinationen flytande syre -
flytande väte är inte mycket sämre energimässigt.
Det flytande vätets extremt låga täthet medför
emellertid en betydande nackdel. En motor
som t.ex. ger 45 Mp drivkraft under en minut,
förbrukar 27 kg/s väte och 95 kg/s syre vid
det blandningsförhållande som ger maximal

Tabell 3. Data för raketdrivmedel; kryodrivmedel vid
kokpunkten, för övriga vid 25°C; frusen jämvikt, tryckförhållande 42:1

[-Blandningsförhållande oxidations-medel:-]

{+Bland- ningsför- hållande oxida- tions- medel:+} bränsle [-Drivmedlets-] {+Drivmed- lets+} täthet kg/dm8 Specifik Isp kps’kg J impuls Isd ;ps/dm! Kostnad1 oxidator bränsle 1 kr/kg kr/kg
Fluor-väte
högsta lSp ..... 4,5 0,32 381 122 5—30 5—20
högsta Isd ..... 19 0,75 345 258
Syre-väte
högsta Isp ..... 3,5 0,26 372 97 0 55 5—20
högsta Isd ..... 8 0,43 326 140
Fluor-hydrazin 2,1 1.3 318 415 5—30 22
Syre-fotogen..... 2,3 0,98 272 266 0,55 0,165
Perklorylf uorid-
asymmetrisk di-
metylhydrazin2 . 2,55 1,22 274 336 30—2503 16,50
11 Kostnaden är räknad efter 1 $ = 5 kr; priserna pä fluor och väte är mycket
osäkra, tendensen är sjunkande. 2: ’ Lagringsbart, icke-kryodrivmedel. s) Tillverkning
i kommersielt, resp. halvteknisk skala.

260 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:56:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free