Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 12 - Skeppsbyggeriet i Sverige 1959, av Ralph Grundell och Nils Ljungzell - Andras erfarenheter - Fjädermaterials resistens mot avsaltat vatten, av SHl - Forskningsarbete på raketkrut, av Åke Håborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stockholmsvarv. En sjucylindrig dieselmotor av
Burmeister & Wains tillverkning ger fartyget en fart
av 15,5 knop.
I motsats till "Vimeira", som har maskineri och
inredning midskepps, är M/S "Artemis", 5 975 tdw,
av bakladdartyp. Vid årsskiftet fanns i beställning
tre shelterdäckare om 5 900 tdw, två dylika om
12 800 tdw och ett endäckat motorfartyg för
ce-mentlaster.
Under året torrsattes 126 fartyg.
AB Hammarbyverken, Stockholm, levererade
färjan "Sleipner" till Marinförvaltningen. Färjan, som
är 35,5 m lång, drivs av fyra Scania-Vabis-motorer
om tillsammans 740 hk. En liknande färja var vid
årsskiftet stapelsatt.
Bland ombyggnadsarbetena märktes
motorbogse-raren "Benö", Wiréns Rederi AB, Piteå. Detta
fartygs skrov utgjordes av den tidigare tendern
"Sökaren". 65 fartyg torrsattes.
AB Djurgårdsvarvet, Stockholm, levererade 1959
en 14,5 m lång och 4,1 m bred livräddningskryssare
"N. A. Båth", försedd med en 160 hk Penta-motor
till Sjöräddningssällskapet.
AB Gävle Varv, Gävle, levererade de tre sista i
en serie om fyra kraftiga kombinerade
räddnings-och bärgningsfartyg för Sovjetunionen. Fartygen,
M/S "Aldan", M/S "Agatan" och M/S "Arban", är
72,0 m långa, 12,5 m breda samt har två
dieselmotorer om tillsammans 4 200 hk, som driver två
propellrar av Kamewas konstruktion. Med 71 mans
besättning är fartygen de största i världen i sitt
slag, fig. 25. 22 fartyg torrsattes under året.
En flytdocka för varvets egen räkning med en
lyftförmåga av 5 000 t var under byggnad vid
årsskiftet. En ny plåtslageriverkstad färdigställdes un-
Fig. 24. Motorfartyget "Stocksund", Finnboda Varf.
■
Fig. 25. Bärgningsbåten "Aldan", Gävle Varv.
der 1959. Bland nyanskaffade maskiner märks en
optisk skärmaskin, i vilken fartygsplåt kan skäras
direkt efter ritning. Ralph Grundel! - N Lll
■ :•: andras erfarenheter
Fjädermaterials resistens mot avsaltat vatten
För användning till fjädrar i kärnreaktorer har tre
legeringar kommit i fråga, nämligen Haynes 25 (en
kobolt-krom-volframlegering), Inconel X (en
nickel-krom-järnlegering) och A-286 (en
järn-nickel-krom-molybden-titanlegering); de har alla god resistens
mot avsaltat vatten vid hög temperatur. Vid prov
var Haynes 25 mest resistent och A-286 minst. Ingen
av legeringarna fick punktangrepp eller visade
spänningskorrosion i kontakt med avsaltat vatten.
Haynes 25 korroderade 85—95 "/o mindre än de
båda andra materialen vid nedsänkning i hett,
avsaltat vatten. Korrosionshastigheten blev konstant
efter ungefär en vecka, medan den för de andra
legeringarna var relativt stor under omkring en
månad. Haynes 25 angreps mera av vatten mättat
med luft än av luftfritt, avsaltat vatten. Dess
korrosionsresistens ökades genom kulblästring.
På Inconel X blev skiktet av korrosionsprodukter
något tjockare än på Haynes 25. Vid närvaro av
luft i vattnet blev skiktet mörkare och tjockare.
Viktändringen var nästan fyra gånger så stor för
A-286 som för Inconel X i kontakt med avsaltat
vatten av 360°C. Korrosionshastigheten för A-286
fördubblades vid närvaro av luft i vatten av 315°C
(Materials in Design Engineering okt. 1959 s. 168).
SHl
Forskningsarbete på raketkrut
Den amerikanska rymdforskningsorganisationen,
Advanced Research Projects Agency, planerar att öka
den ekonomiska insatsen på och omfattningen av
raketkrutforskningen.
Från oktober 1958 till februari 1959 placerades 54
kontrakt avseende utveckling av högenergikrut,
vilka enligt uppgift skulle ha en specifik impuls av
storleksordningen 320 kps/kg. De fyra största av
dessa kontrakt på sammanlagt ca 6 M| omfattade
tillämpad forskning på kompletta krutmotorer. De
övriga avsåg forskning på krutegenskaper, synteser,
råvaror, hügtemperaturfrågor m.m.
De mera energirika kruten väntas väsentligt öka
de krutdrivna vapnens prestationer och
fältmässighet. Forskarna har fått sig anvisade slutmålet
snarare än sättet på vilket detta mål kan tänkas nås.
Härigenom har man velat ge företagen fria händer
att komma med egna idéer och utveckla förslag
opåverkade av tekniska direktiv. Man väntar också att
få fram nya kruttyper av okonventionell karaktär.
Kontrakten har lagts ut på företag inom de kemiska
och oljekemiska branscherna, vilka har tillgång till
forskargrupper med vidsträckt erfarenhet av
grundforskning inom kemi, fysik och förbränning, vilket
inte är så vanligt bland krutfabrikanternas
specialiserade forskare.
291 TEKNISK TIDSKRIFT- 1960 H. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
