Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 12 - Forskningssamarbete och utveckling inom amerikansk bil- och oljeindustri, av Einar Bohr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Forskningssamarbete och
utveckling inom amerikansk
bil-och oljeindustri
Fig. 1. Bilar, [-bensinförbrukning-]
{+bensinförbruk-
ning+} och total [-nationaiproduk-tion-]
{+nationaiproduk-
tion+} i USA,
räknad i 1947 års
penningvärde.
[-Bensinkon-sumtion-]
{+Bensinkon-
sumtion+}
106m3/àr [-Nationalprodukt-]
{+National-
produkt+}
109$/år
3W
De senaste tre decennierna kännetecknas av
en enorm utveckling inom bil- och
oljeindustrierna i USA. Denna utveckling har, bortsett
från krigsåren, skett ungefär i takt med
tillväxten av den amerikanska
bruttonationalprodukten (fig. 1). Dessa båda nyckelindustrier
för det amerikanska näringslivet har under
denna tid haft ett givande utbyte av
forskningsresultat. I detta samarbete har Society of
Automotive Engineers (SAE) spelat en
väsentlig roll och dess publikationer bär tydligt
vittne om att utvecklingen har möjliggjorts endast
genom insatser och bidrag från talrika företag
och forskare inom båda industrierna, som
insett att problemen varit gemensamma.
Motorer
Ett exempel på detta utbyte är den samtidiga
utvecklingen av motorer med högre effekt och
bensin med högre oktantal. De före kriget
tillkomna V-8-motorerna öppnade med sin
kompakta konstruktion nya möjligheter för
utvecklingen på motor- och bränsleområdet. Under
inverkan av konkurrensen utvecklades motor-
Bearbetning av föredrag av Leonard Raymond: "Engineering
challenges to American automotive and petroleum research"
i Mekaniks Kommitté för Motorbränslen och Smörjmedel
den 30 september 1959.
m
001.891(73) : 629.113
001.891(73) : 621.892
effekten mot allt större värden (fig. 2) med
åtföljande aktivitet när det gällde växellådor,
axlar, servoapparater, upphängning etc. Några
av de problem, som uppstod härigenom, skall
omnämnas.
Ökningen av motorernas
kompressionsförhållande har möjliggjorts genom förbättringar av
bränslets antiknackningsegenskaper (fig. 3).
Med förhöjd kompression följer emellertid ett
stort antal problem av bl.a. mekaniskt,
konstruktivt och förbränningstekniskt slag. Så
länge knackning var den viktigaste formen av
okontrollerad förbränning utgjorde högre
oktantal lösningen på problemet — särskilt högre
"research"-oktantal för att motverka
knackning vid låga hastigheter. För dagens
kompressionsförhållanden på nära lü och för
morgondagens ännu högre — enligt vissa sagesman
närmande sig dieselmotorns — måste dock
även andra former av okontrollerad
förbränning övervinnas. Dessa sammanfattas under
beteckningen "yttändning", varmed man avser
förbränningsförlopp som utgår från andra
källor än tändstiftet, och vilka medför mekaniska
och termiska svårigheter, oljud m.m. (fig. 4).
För att få fram bensin med högre
"research"-oktantal har man i stor utsträckning använt
sig av aromater. Detta var motiverat så länge
knackning vid låg hastighet var det
allvarligaste felet. I dag anser emellertid många att
knackning vid delbelastning och vid högre
hastigheter är tillräckligt betydelsefulla för att
motivera att oktantalet enligt motormetoden
medtages vid bedömning av ett bränsles
antiknackningsegenskaper.
Nu får man sålunda tillfoga yttändning som
en faktor av ökande betydelse. Vid högre
kompressionsförhållanden än 10 börjar
yttändning-en bli ett lika betydelsefullt mått på bränslets
och motorns funktion som knackningen. Allt
eftersom temperaturer och hastigheter stigit
har de allvarligare tecknen på okontrollerad
förbränning, såsom förtändning,
efterförbrän-ning, dova knackningar osv. börjat ge sig till
känna och ställt krav på kunskaper om
problemens lösning.
Många av dessa företeelser har förekommit
sedan länge. De är emellertid numera mycket
mer framträdande och har allvarligare
följdverkningar. Många fackmän anser till och med
att de är tillräckligt betydelsefulla för att kun-
293 TEKNISK TIDSKRIFT- 1960 H. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
