Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 12 - Forskningssamarbete och utveckling inom amerikansk bil- och oljeindustri, av Einar Bohr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oktantal
Research Motor
ho-oktan 100 100
Polymeriserad bensin % 82
lätt alkylat 92 90
88-oklan premiumbensin 38 88
hatalylisk krackad A-ben sin 38 79
50% A* 50% motor al kyla t 83 82
Katalytiskt krackad B-bensin 8>i 16
Hatalylisk krackad enlig t re form metoden 8k V
70%A *30% direktdestilleradbensin 80 75
W 60 30
Anlal qlödtändningpr
för samma provtid
Fig. 5. Tändmotständ hos olika lagerhållna bensinblandningar med olika
oktantal; CRF-provmotor och tändinställning vid den övre dödpunkten.
allvarligt. Det omfattar reglering av
trycksteg-ringshastigheten, minskning av avsättningar
och eliminering av glödpunkter i
förbrännings-rummet, tillräcklig strukturell styrka och
styvhet hos olika mekaniska komponenter,
lämpliga start- och tändsystem samt förbättrad ter-
WO 500 h
Provningstid
Fig. 6. Glöd
tänd-ningsintensitet
vid olika
vev-husoljor i
bilmotor med
kompressionsförhållandet 12; A
multigradolja
SAE 10W—30, B
konventionell
olja SAE-30.
Verkningsqrad
30
20 22 2k _ 26
Kompressions förhållonde
Fig. 7. Kompressionsförhdllandets inverkan på den
termiska verkningsgraden enligt bromsprov vid
delbelastningar; normnlbelastning ("road load").
misk verkningsgrad. Sistnämnda delproblem
har vid högre kompressionsförhållanden hos
motorn komplicerats av ett hittills oförklarat
förhållande, nämligen en oväntad avplattning
av den termiska verkningsgradskurvan vid
kompressionsförhållanden över ca 12 (fig. 7).
Av de försök till förklaring av nämnda
förhållande som framkommit kan nämnas:
relativt större värmeavledande yta som
medför sen och ineffektiv förbränning,
ökade värmeförluster till kylvattnet på grund
av ökad kompression och ökad
förbränningstäthet,
starkt ökad kolvfriktion på grund av högre
förbränningstryck.
Fortsatt arbete på detta område kan kanske
lämna definitivt svar på frågan om här
föreligger en oöverstiglig gräns för ökning av den
termiska verkningsgraden. Vore detta fallet,
skulle den sedan ett par decennier fortgående
tendensen att förbättra motorernas
verkningsgrad genom ökat kompressionsförhållande
definitivt stoppas.
Den termiska verkningsgraden kan också
förbättras genom ökad luftomsättning. Detta har
åstadkommits genom multipelförgasare, större
ventilöppningar, ändringar av kamprofilen
m.m. Såsom Richardo framhöll för många år
sedan borde bensinmotorn snarare kallas
"luft-motor"; det är relativt enkelt att leverera
överskottsbränsle till cylindrarna — svårigheten
består i att tillföra ökade mängder luft.
De flesta framsteg kräver sitt pris ocli
ändringarna i ventilmekanismen utgör inget
undantag från denna regel. Större ventiler medför
ökad vikt, vilket kräver kraftigare ventilfjädrar
i synnerhet vid högre hastigheter. Detta
tillsammans med ändringar i kamprofilen för att
ventilerna skall öppna snabbare och ge bättre
acceleration resulterar i högre yttryck mellan
kammar och lyftare. Om man missräknar sig
på de dynamiska belastningarna, som kan
uppgå till 10 000 kp/cm- och närma sig
kuggtryc-ken i bakaxelväxlar, och dessa överstiger de
värden som material och smörjmedel kan
motstå, kan allvarliga och oförutsedda svårigheter
uppstå i form av gropbildning, flagning,
rep-ning och snabb slitning av anliggningsytorna.
En liten men välbehövlig säkerhetsmarginal
kan EP-tillsatser
("extreme-pressure"-tillsat-ser) i smörjmedlet ge, men sannolikt får man
söka de effektivaste botemedlen i konstruktiva
och metallurgiska åtgärder. Om
gränsförhållanden råder förefaller det oklokt att förlita sig
enbart på oljans sammansättning.
Praktiskt taget alla amerikanska
efterkrigs-motorer med toppventiler har haft
ventilmekanismen som sin känsligaste punkt. Ett
värdefullt tillskott till erfarenheterna på detta
område erhölls genom ett omfattande fältprov
företaget av ett stort antal bil- och oljelaboratorier,
varvid 295 bilar provades under ett år. Liksom
vid många andra slitningsstudier konstaterade
man att oljor, som är lämpliga för en
metallkombination, kan vara direkt olämpliga för en
annan, tabell 1.
295 TEKNISK TIDSKRIFT- 1960 H. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
