Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 13 - Flottning i lättmetallränna, av Ullrich Thran - Energisituationen i Schweiz, av SHl - Trolley-trissor av icke gnistbildande berylliumkoppar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stål. Detta tillsammans med den mindre
rep-ningsrisken i stål har givit den stora
säkerheten hos i drift befintliga stålrännor.
Spännbandens styvhet ger sig ändå till
känna, dock på helt annat sätt än som antogs från
början. På grund av att lättmetallbandets
böj-styvhet (B=ExI) endast är 1/140 av
rundstålets smyger sig det förra mycket bättre an
mot svepet och fordrar ungefär 1/5 av
åtdragningskraften för att god tätning skall erhållas.
Därmed minskas bucklingsrisken till en
femtedel och nya bucklor kan ej uppträda förutsatt
att de befintliga avlägsnas. Samtidigt minskas
stockarnas stötkraft med ca 10 % på grund av
den större eftergivligheten och slutligen
försvinner också temperaturspänningarna i
banden, som förr blev större vid stigande
temperatur.
Därmed är anledningen till bucklornas
bildning och upphovet till den böjning, som alstrar
utmattningsspänningarna, helt klarlagd, men
frågan om nötningsbeständigheten återstår.
Differensen av plåttjockleken på de mest
utsatta ställena gentemot de minst utsatta i
samma sektion, uppmätt på ett hundratal delar,
visade, att bortnötningen inte var mätbar med
mikrometer och alltså var mindre än 10 ji per
säsong. Mätningar av reporna på några
utskurna delar med ytfinhetsmätare visade, att
det förekommer två slags ytskador. Den första
— den egentliga nötningen ■—• består av ett otal
ytterst fina repor upp till 15 u djup.
Medeldjupet på hela nötningszonen är ca 5 n, vilket
således betyder hela tjockleksminskningen under
en säsong. Dessutom förekommer enstaka
repor härrörande från främmande föremål i
flottgodset såsom järnföremål, gruskorn m.m.
Dessa repor följdes upp över stora längder av
rännan, varvid djupet och längden uppmättes.
Ingen djupare repa än 0,5 mm upptäcktes.
En statistisk bearbetning av detta material gav
vid handen, att det inom den normala
livslängden hos en sådan konstruktion inte fanns
någon risk, att djupet av enstaka repor skulle
komma att överskrida 1 mm. Detta
överensstämmer med erfarenheter från
lättmetallrän-nor i Kanada.
Första årets erfarenheter har således visat, att
lättmetall kan infria de förhoppningar, som
sattes till detsamma som konstruktionsmaterial för
flottningsrännor, förutsett att materialets
speciella egenskaper beaktas vid utformningen
och uppträdande barnsjukdomar utredas
fördomsfritt.
Litteratur
1. Turan, U: Svetsade dammluckor och flottningsrännor vid
Statens Vattenfallsverk. Svetsen 1955, s. 109.
2. Bucht, Ii: Utformning av flottningsrännor med
tillhörande intag. Svenska flottledsförbundets årsbok 1940, s. 3445.
3. Trägårdh, K: Korrosionsnämndens långtidsförsök
beträffande omålade plåtar. lVA:s Korrosionsnämnd Medd. 4 1945.
4. Viberg, G & Thran, U: Preliminärt resultat av
fältfår-sök med rostskyddsfärger i vatten och bergrum. TVF 1959
h. 7 s. 280.
5. Weis, N: Use of aluminum in logging flumes. Aluminum
Company of Canada, stencilerat medd. 1953.
6. Lönnstedt, B: Lättmetall i rekordkraftverk. Metallen
1959, s. 63.
Repans djup
mm
Repans djup
mm
0 50 100 150 200 250
Anta! repninqor efter
samma linje Repans djup
Repans djup
mm —
10 15 20 m
Repningstänqd
Fig. 13. Repans djup vid repning i stål och lättmetall med gruskorn och
spikskalle.
Energisituationen i Schweiz. I dag förbrukar nian
i Schweiz totalt 78 000 GWh/år energi, varav 75 °/o
erhålls ur importerat bränsle. Energibehovet har
vuxit med 33 000 GWh/år under de senaste tio åren.
Av energin erhålls nu 45 °/o ur flytande bränslen,
23 o/o ur kol, 7 °/o ur trä och torv och 3 °/o ur gas;
22 % är elkraft som till 99 9/o är inhemsk
vattenkraft. Denna väntas vara helt utbyggd om 15 år
och beräknas då ge 34 000 GWh/år. Behovet
därutöver måste täckas av ång- eller kärnkraftverk, och
förbrukningen av elenergi växer med 4—5 °/o per år.
Man satsar nu på kärnenergin genom statligt
deltagande i European Organisation for Nuclear
Research (Cern) och OEEC:s European Agency for
Nuclear Energy. Man deltar sålunda i Eurochemic
i Moll, i konstruktion och drift av Halden-reaktorn
och en experimentreaktor i Storbritannien. Vidare
är Schweiz medlem i International Agency of Atomic
Energy.
Industrin förbereder sig också på atomåldern. En
grupp, kallad Réacteur S. A., driver sålunda en
forskningsstation som förfogar över två reaktorer.
Vidare har man bildat två konsortier som skall
bygga experimentreaktorer helt av schweizisk
tillverkning. Arbetet syftar inte bara mot
tillfredsställande av det egna framtida energibehovet utan mot
en betydande export av i Schweiz tillverkade
reaktorer. SHl
Troiley-trissor av icke gnistbiidande
beryl-liumkoppar används med fördel till transportdon
i lokaler där explosiva gasblandningar kan uppstå,
t.ex. i vissa kemiska fabriker, sprängämnesfabriker
och skåp för sprutlackering. Berylliumkopparn har
god hållfasthet och lika god nötningstålighet som
stål.
326 TEKNISK TIDSKRIFT- 1960 H. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
