Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 13 - Fotomätningar i trafikövervakningens tjänst, av Bertil Hallert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(grundmedelfelen) i mätningarna av
bildkoor-dinaterna befunnits vara av storleksordningen
5 fi. Men hög noggrannhet krävs i de
grundläggande mätningarna för att kunna bestämma
avståndsdifferenserna med god tillförlitlighet.
Detta framgår av elementära undersökningar
rörande felfortplantningen. Vid ett avstånd
y1 = 150 m ocli en kamerakonstant c — 75 mm
förstoras fel i kamerakonstanten omkring 2 000
gånger till fel i avståndet yt. Ett fel i
kamera-konstanten på t.ex. 0,1 mm innebär alltså ett
fel i avståndet av 0,2 m.
Avstånden är ännu känsligare för fel i de
i bilden mätta storheterna. Om vi antar
samma avstånd och kamerakonstant som förut
samt att tvärmåttet i föremålet är 2 000 mm,
förstoras fel i t.ex. bildmåttet med faktorn
150 000. Ett fel i /, på t.ex. 0,01 mm medför
alltså under dessa förutsättningar ett fel i
avståndet i/i på 1,5 ni.
Undersökningar av kameror
och fotografiska bilder
Vid Institutionen för Fotogrammetri liar en
metodik utarbetats för provning av de
geometriska egenskaperna hos fotografiska bilder
av alla slag. Förfarandet som benämnes
rutnätsmetoden har med framgång använts för
ett stort antal kameror från flygkameror till
mikroskop ocli även röntgenapparater.
Rutnätsmetoden bygger på att ett noggrant
lägesbestämt rutnät fotograferas med den
aktuella kameran, så att bildens plan är nära
parallellt med rutnätets plan och så att
kameran är riktad mot rutnätets centrum. Ett
sådant rutnät har t.ex. konstruerats på en
vägg inom KTH (Tekn. T. 1957 s. 513) och
använts för kontroll av den geometriska
kvaliteten hos ett stort antal kameror av olika
slag, bl.a. de robotkameror som användes av
statspolisen.
Genom enkla koordinatmätningar på de
fotografiska negativen och likaledes enkla
beräkningar, som genomgående grundas på
minsta kvadratmetoden, kan kamerans
karakteristiska geometriska egenskaper, bl.a. den i
fig. 1 speciellt antydda kamerakonstanten samt
de systematiska störningarna i
centralprojektionen, bestämmas. Viktigast är här den radiella
felteckningen. Denna redovisas som
felteck-ningskurvor som anger hur punkter på olika
radiella avstånd r’ från bildens centrum
förskjutes ur sina riktiga perspektiviska lägen
med de små beloppen dr’ vid avbildningen.
Förskjutningarna räknas positiva utåt från
bildens centrum, fig. 2.
Genom undersökningar 1956 av en kamera
från statspolisen erhölls följande resultat:
Bästa värdet på kamerakonstanten i
robotkameran (det speciellt undersökta exemplaret)
är 39,70 mm. Värdet gäller för fokusering på
oändligt avstånd.
Kameran är behäftad med en mycket liten
felteckning vilket framgår av
felteckningskur-vorna för två i omedelbar följd fotograferade
— 0,02
Fig. 2.
Felteck-nirigskurva för
ett objektiv 1:3,8
använt i en
kamera vid
statspolisen.
Fig. 3. Felteckningskurvor till ett objektiv 1:1,9, använt av statspolisen.
bilder, fig. 3. Att de två kurvorna har olika
lägen beror på ett litet anliggningsfel mellan
bilderna.
Vid snabbframmatning synes smärre brister
i filmens planhållning och anliggning
föreligga. En differens i filmens anliggning av 0,02
mm konstaterades i detta fall. För bildskärpan
är sådana brister betydelselösa, även vid full
bländaröppning, men för den
fotogrammetris-ka kvaliteten innebär de en viss begränsning.
Det i samband med undersökningarna av den
fotogrammetriska kvaliteten erhållna
grundmedelfelet i koordinatmätningarna innehåller
emellertid även de störningar, som kommer
från filmens bristande planhållning och
anliggning. Detta fel är av storleksordningen
0,005 mm.
Den mekaniska utlösaranordningen befanns
fungera tillfredsställande.
Fig. i. Exempel på avståndsbestämning i en fotografisk bild av en
vägsträcka med hjälp av på vägbanan inlagda distanslinjer.
328 TEKNISK TIDSKRIFT- 1960 H. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
