Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 13 - Binga kraftverk, av Gunnar Magnusson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B inga kraftverk
m
Landet Filippinerna, består av mer än 7 000 öar
och har en sammanlagd yta motsvarande
Norrlands. Dess vattenkrafttillgångar är
koncentrerade till de största öarna Luzon och Mindanao.
Den sammanlagda utbyggnadsvärda
vattenkrafttillgången är uppskattad till ca 2 GW
med en sammanlagd årlig energiproduktion av
ca 12 TWh, vilket motsvarar omkring 15 %
av den utbyggnadsvärda vattenkraften i
Sverige. Omkring hälften av all tillgänglig kraft
på ön Luzon finns i floden Agno River, som
har sina källor i bergstrakterna på norra Luzon
och som rinner ut i Kinesiska Sjön ca 200 km
norr om Manila, fig. 1.
I Agno-floden är planerad en serie på sex
kraftverk. Ambuklao, som är det högst belägna,
utbyggdes under 1952—1955, delvis med svensk
medverkan. Dammen i Ambuklao, som var den
näst högsta stenfyllnadsdammen i världen då
den var färdig, uppdämmer ett magasin, som
fylles under regnperioden och som sedan
kommer att utnyttjas under den torra årstiden av
samtliga planerade kraftverk i Agno-floden.
Binga kraftverk är det andra i serien.
Utbyggnadsarbetena påbörjades i april 1957 och
de två första av de fyra aggregaten var i pro-
Fig. 1. Luzon-ön
i Filippinerna.
Civilingenjör Gunnar Magnusson, Stockholm
627.84.(914)
duktion vid årsskiftet 1959/60.
Utbyggnadseffekten är 100 MW, som utvinnes vid en
fallhöjd av 160 m, fig. 2.
Binga kraftverk ägs av filippinska staten och
administreras genom dess
kraftverksförvaltning National Power Corporation (NPC).
Konstruktionerna har utförts av byggherren, för
vissa delar i samarbete med den filippinska
konstruktionsfirman EDCOP, som i sin tur har
arbetat ihop med den amerikanska firman
Tippets, Abbett, Mc Carthy, Stratton
Engineer-ers and Architects, New York (TAMS).
Detaljkonstruktionerna har utförts vid
entreprenörens ritkontor på byggnadsplatsen.
Entreprenör för hela vattenbyggnadstekniska
delen av anläggningen var Philippine Engineers
Syndicate Inc. (PESI), som bildats för denna
utbyggnad av ett tiotal filippinska
entreprenörfirmor. I PESI ingick även den svenska firman
Widmark & Platzer AB.
Teknisk beskrivning
Damm
Stenfyllnadsdammen, fig. 3, har en höjd av
103 m och en volym av 2 milj. ms, som till
största delen består av utsprängt berg från
ut-skovskanalen. Dessutom har den en lutande
tätkärna av jord, som hämtats från ett sidtag
ca 1,5 km från dammläget. Innan
byggnadsarbetet med dammen kunde påbörjas, var det
nödvändigt att göra ett omfattande
avtack-ningsarbete på de båda dammstränderna samt
i dammens bottenparti. Så snart
omloppstunnlarna färdigställts, byggdes
stenfyllnadsfång-dammar med tätning av jord såväl uppströms
som nedströms om huvuddammen. För att
kunna utlägga tätkärnan i absolut torrhet,
uppförde man dessutom betongskärmar på båda sidor
om den. Man gjorde vidare ett mycket
omfattande injekteringsarbete, bestående dels av
en blanketinjektering till 4,5 m djup under hela
tätkärnan och en ridåinjektering i mitten av
tätkärnan till högst 60 m djup. All
injekterings-borrning utfördes med
diamantbergborrnings-maskiner, och injekteringen utfördes stegvis
med återuppborrning av borrhålen. Tätfyll-
331 TEKNISK TIDSKRIFT- 1960 H. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
