Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 13 - Andras erfarenheter - Plastbelagd motortorpedbåt, av GAH - Fotografiska emulsioner för rymdforskning, av SHl - Automatisk rösträknare, av KJ - Böcker - Transporter inom byggnadsindustrin, av Erik Nothin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tjänst året runt. I februari 1958 och november 1959
råkade båten ut för grundstötningar. Trots att
båten ena gången gick upp på ett berggrund så att
den blev praktiskt taget torr förblev den tät tack
vare plastskyddet, och reparationerna kunde utföras
snabbt och billigt.
Enligt uttalanden från norskt marinhåll har man
konstaterat en markant uppstyvning av det
plastbe-lagda skrovet. Dessutom har plastbeläggningen
visat sig vara ett utomordentligt skydd vid gång i is,
såväl grövre sådan som skarp nattgammal is. Inga
skador har uppträtt vid sådana tillfällen.
I Sverige har för marinens räkning en
försöksbeläggning av ett träskrov av trålartyp nyligen
företagits, och från fiskarhåll bör betydande intresse
kunna väntas för möjligheterna att styva upp och
täta gamla båtar genom plastbeläggning samt för
att på detta sätt bringa ned underhållskostnaderna.
Vattenfallsstyrelsen har beställt plastbeläggning av
en ekolodningsbåt.
En ytterligare fördel hos det plastbelagda skrovet
är att det blir fullständigt vattentätt så att trävikten
inte ökar ens efter lång tid i vattnet (Svensk
Sjöfartstidning 11 febr. 1960 s. 305). GAH
Fotografiska emulsioner för rymdforskning
Fotografiska emulsioner för kärnforskning är
mycket tjockare och har mycket större halt av
silver-halogenid än vanliga fotografiska emulsioner. Som
exempel kan nämnas en (Ilford Go) som är 600 (i
tjock; den är 50 gånger så tjock som en vanlig
emulsion, och innehåller 200 gånger så mycket
silver per ytenhet.
Man kan bunta ihop ett stort antal emulsionsskikt
utan stödmaterial till en packe i vilken
högenerge-tiska partiklars banor kan registreras i tre
dimensioner. Emulsionspackar används vanligen vid
rymdforskning ocli vid studium av partikelstrålning
från stora elektron- och protonacceleratorer.
Emulsionerna, som är mer än 100 |x tjocka, gjuts
för hand på glasplåtar och dras efter torkning loss
från dessa. De travas sedan med silkespapper
emellan och hela packen läggs mellan två plattor
av akrylatplast (Perspex), vilka fästs samman med
pappersremsor. Efter exponeringen tas packen isär,
varefter de enskilda bladen fästs på glasplåtar
framkallas och fixeras.
Nyligen liar inan tillverkat en packe 125 X 300 X
600 mm, vägande 90 kg. Den innehöll nära 45 kg
silver, en kvantitet som räcker till 200 000 rullar
6X9 cm film. I Texas sändes den upp till 36 km
höjd med en plastballong. Man tillverkar nu en
ännu större packe som väger ca 200 kg och kostar
20 000 £ (ca 290 000 kr.). Den skall användas vid
University of Chicago (Industrial Chemist nov.
1959 s. 550). SHl
Automatisk rösträknare
I Los Angeles finns ca 3 milj. röstberättigade
fördelade på drygt 10 000 valkretsar. På grund av en
lagstadgad invecklad valprocedur är rösträkningen
en dyrbar och tidsödande affär. Man har därför
sedan länge sökt automatisera proceduren och har nu
stannat för en lösning utarbetad av Norden Division
of United Aircraft Corporation. De har konstruerat
en maskin som kan läsa 20 röstsedlar i sekunden;
USA:s snabbaste hålkortsmaskin behandlar 17 kort
per sekund. Röstsedlarna är 60 cm långa och
mellan 10 cm och 75 cm breda beroende på behovet. På
dessa sedlar markerar väljaren sin åsikt genom att
stämpla med fluorescerande bläck i alternativa rutor.
Röstsedlarna från varje valkrets samlas i en packe
och transporteras till rösträkningsmaskinen.
Röstsedlarna sugs i tur och ordning fast vi den
roterande trumma som transporterar dein förbi de
avläsande fotocellerna, vilka i sin tur meddelar resultaten
till en räknemaskin. När röstsedeln lämnar trumman
har den en hastighet av 12 m/s. Det verkligt svåra
problemet i sammanhanget har varit att bromsa
dessa flygande pappersstycken för att åter stapla
dem i en hög.
Största antalet väljare i en valkrets är 600 och det
tar maskinen högst en halv minut att sammanräkna
valresultatet i en krets. Det lar längre tid att placera
packen av röstsedlar i maskinen och att ta ut den
igen. Man har därför dubblerat^ utrustningen för
röstsedelsavläsningen för att hålla den tillhörande
elektroniska räknemaskinen fullt sysselsatt.
Resultatet trycks för varje valkrets på hålkort som sedan
behandlas vidare för den slutliga sammanställningen
(Control Engineering febr. 1960 s. 65). AV
•:•’•’ böcker
Transporter inom byggnadsindustrin. IVA:s
Transp.-Forskn.-Komm. Medd. 46, Stockholm.
1960. 18 s., 20 fig. 8 kr.
Meddelandet innehåller tre föredrag med anslutande
diskussion vid Transportforskningskommissionens
årsmöte den 6 november 1959. Man var vid
årsmötet särskilt inriktad på att ge impulser till
rationalisering av byggnadstransporter vid nu tillämpade
byggmetoder.
De tre föredragen behandlade
"byggnadsverksamheten — en av våra storindustrier" (Lennart
Rönnmark), "husbyggandets externa transporter" (Ernst
Sundh) samt "transportproblem vid
anläggningsarbeten" (Wilhelm Kruse).
Rönnmark framhåller bl.a. att
byggnadsinvesteringarna i Sverige för bostäder, industri,
vägarbeten m.m. uppgår lill ca 11 000 Mkr, dvs. till mer
än totala produktionsvärdet av trä-, massa-,
cellulosa- och pappersindustrierna. Av denna kostnad
beräknas ca 5 000 Mkr. komma på
byggnadsmaterialet, drygt 3 000 Mkr. på arbetslöner samt nästan
lika mycket på maskiner och diverse. Av den
förstnämnda posten beräknas omkring hälften förbrukas
till transporterna.
Sundh har begränsat sin framställning till
transporter vid bostadsbyggen. Dessa är relativt
likartade och avser i allmänhet smärre enheter. I motsats
till förhållandet vid industribyggen är ofta
bostadsbyggena bristfälligt planerade, icke minst i fråga
om borttransporten av schaktmassorna, som i
stället för att utnyttjas för väg- och gatubyggen m.m.
vanligen bortskaffas såsom onyttigt avfall. Enligt
en inom Byggnadsentreprenörföreningen verkställd
utredning oin bostadsbyggen inom
Stockholmsområdet skulle för uppförande av en bostadslägenhet
därstädes med 62 ms golvyta i genomsnitt fordras
ett transportarbete av 5 800 tonkm.
I föredraget beskrivs förbättrade metoder för
transport av betong, murningsmaterial och tegel,
343 TEKNISK TIDSKRIFT- 1960 H. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
