- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
345

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 13 - Böcker - Handbuch der technischen Betriebskontrolle, bd 3, av Wll - The iron and steel industry in Europe, av Erik Ruist - Absorption, av Karl-Axel Melkersson - Welding of plastics, av R Gunnert

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tredje upplaga, behandlas diverse fysikaliska
mätmetoder, uppdelade på 10 kapitel. I arbetet har
sju olika författare medverkat och arbetet har
redigerats av J Stanek.

Mätning av konstanta och långsamt föränderliga
statiska övertryck och undertryck samt härtill
lämpliga instrument behandlas i bokens första kapitel
(79 s.). Härpå redogörs för mätning av snabbt
föränderliga tryck och krafter (49 s.) och mätning av
viskositet och plasticitet (32 s.).

Temperaturmätningar utgör bokens största kapitel
(215 s.). Här beskrivs först olika instrument och
metoder, såsom vätsketermometrar, termoelement,
motståndstermometrar, strålningspyrometrar,
färg-pyrometrar och fototermometri. Härefter diskuteras
kemiska och mekaniska påkänningar på
termometrar, inbyggnad av termometrar med teori för
mätfelsberäkningar och sugpyrometrar, mätning av
yttemperatur samt termometrars tröghet. Något
avsnitt om termometerkalibrering och härför lämpliga
apparater finns tyvärr inte.

I följande kapitel redogörs för mätning av
inom-husklimat (24 s.), hygrometriska mätmetoder (79 s.},
mätning av värmevärden m.m. (40 s.),
värmemängds-mätning (42 s.), metoder för värmeförlustmätning
(13 s.) samt mätmetoder baserade på
volymändringar vid kemiska reaktioner, t.ex. gasanalys (30 s.).

Handboken är välskriven och i ett förnämligt
typografiskt utförande. Den innehåller ett flertal
utförliga och översiktliga tabeller, rikligt med bilder och
litteraturreferenser. Av stort värde är vidare de
många praktiska anvisningar om instrumentens
inbyggnad och handhavande samt diskussionerna om
mätnoggrannhet och felkällor. Wll

The iron and steel industry in Europé. OEEC

Paris 1959. 123 s. 81 tab. 900 fr.
Liksom OEEC:s övriga tekniska kommittéer
författar även stålkommittén varje år en rapport över
konjunkturläget inom sin industrigren. Den nu
föreliggande avser beträffande flertalet tabeller
perioden 1 juli 1957—30 juni 1958, men
textkommentarerna täcker i stort sett hela 1958. För större delen
av Västeuropa sammanfaller rapportperioden med
konjunkturnedgången, som för stålindustrin var
betydligt våldsammare än för industrin som helhet.
Orsaken härtill var, som förklaras i rapporten, dels
en mycket stark nedgång i exporten, dels och
framför allt den snabba övergången från
lageruppbyggnad till lageravveckling hos stålkonsumenterna.
Rapporten avslutas därför med en uppmaning till
stålproducenter och -konsumenter att undersöka,
om det inte ligger i deras gemensamma intresse
att finna vägar att moderera lagerrörelserna och
hålla beställningarna mera i linje med den löpande
förbrukningen.

Rapporten innehåller en mycket ingående analys
av efterfrågan, produktion, investeringar,
utrikeshandel och priser. Särskilt intressant är en
uppställning som för varje land visar hur stor del av
stålindustrin som är statsägd samt om och hur
investeringarna koordineras. De statsägda företagens
andel av totalproduktionen är störst i Turkiet (100 °/o)
och Österrike (90 ®/o). Investeringssamordningen
förefaller att vara av stor betydelse i många
länder, ehuru den sker på olika sätt. I Storbritannien
skall sålunda alla investeringsprojekt godkännas av
Iron and Steel Board innan de får genomföras,
medan man i Frankrike huvudsakligen styr
utvecklingen genom att påverka företagens
lånemöjligheter.

Rapporten innehåller förutom den välskrivna tex-

ten ett hundratal tabeller, som belyser
stålindustrin såväl i OEEC-området totalt som i de
enskilda medlemsländerna. Erik Ruist

Absorption, av K Thormann. Verfahrenslechnik
in Einzeldarstellungen, bd 6. Springer, Berlin
1959. 189 s., 54 fig. 28,50 DM.
I boken ges en kortfattad och överskådlig exposé
över absorption och dess användning inom
kemitekniken. Huvudvikten läggs på själva
absorptionsprocessen, medan tillsatsapparatur, såsom
värmeväxlare och förångare, ej diskuteras i nämnvärd
utsträckning. Av utrymmesskäl synes även mer
specifika utföringsformer av absorption ha utelämnats.
Med utgångspunkt från de tekniska problemen
belyser förf. ganska utförligt den grundläggande
teorin för absorption och de olika drift- och
system-variablernas inverkan på absorptionsförloppet saml
de förhållanden som är nödvändiga för en
ekonomisk drift av en absorptionsprocess.

Boken indelas i följande huvudavsnitt: allmänna
grunder för absorptionsförfaranden, fasjämvikter,
materiegenomgång vid absorption, utföringsformer
vid motströmsabsorption, absorption i
flerämnes-system, absorptionsvärmeproblem, återvinning av
lösningsmedel, absorption med kemiskt reagerande
lösningsmedel, reglering samt ekonomiska frågor i
samband med absorptionsprocesser. Ett flertal
hänvisningar till mer betydande orginalarbeten på
ämnesområdet finns insprängda i den löpande texten.

Bildmaterialet är bra och texten relativt lättläst,
ehuru ganska komprimerad. Boken bör ge såväl
ingenjörer som rena kemister en god inblick i de
problem, som är förknippade med tekniska
absorptionsprocesser. Karl-Axel Melkersson

Welding of plastics, av J Alex Neumann &
Frank J Bockhoff. Reinhold, New York —
Chapman & Hall, London 1959. 279 s., 158 fig.
7,25 $.

En bidragande orsak till plasternas frammarsch är
att de är lätta att svetsa. Föreliggande bok utgör
en väl disponerad sammanställning av olika typer
av plast, deras egenskaper, svetsning och
användningsområden. Typvariationerna är många och de
särskils vanligen på kemisk väg eller på lågans
färg, då de bränns. Boken ger riktlinjer för
konstruktiv utformning under hänsynstagande till
plastens fysikaliska egenskaper och tillgänglig
dimension. Användningsområdena är mångahanda, främst
rörmanufaktur och behållare av flera slag. Plasten
formas helst i värme, då den är mera formbar.

Svetsning kan utföras med en teknik analog med
gassvetsning av stål, men "lågan" utgöres av en
varm stråle av luft eller nitrogen. Värmningen av
den sker på elektrisk väg eller med en gaslåga.
Svetsningen kan ske manuellt eller maskinellt. Man
kan också stuksvetsa plasten på det enkla sättet att
man värmer änden på två rör genom att ställa dem
på en varm plåt och sedan trycka ihop dem ände
mot ände. Man kan också svetsa genom att värma
lokalt med speciellt utformade varma verktyg, rullar
e.d., eller genom gnidning. Tunt material svetsas
genom värmning med elektriskt motstånd under
samtidig sammanpressning. Även högfrekvent ström
används som värmekälla. Svetsar undersöks genom
röntgning eller vid genomskinlig plast med
genomlysning.

Illustrationsmaterialet är bra och boken att
rekommendera till alla, som har intresse för hithörande
spörsmål. R Gutinert

345 TEKNISK TIDSKRIFT- 1960 H. 13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:56:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free