- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
348

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 13 - Tekniska högskolorna - C T H - K T H - Problemhörnan, av ALg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

examinationsskyldigheten. Vikarie är tekn. dr B
Näslund. Professor F Tenelius har begärt avsked
från professuren i fläktanläggnings- och
luftbehandlingsteknik från 1 juli 1960. Professorn i fysik N
Ryde har medgivits partiell tjänstebefrielse 9
februari—2 april 1960, med laborator G Brogren som
vikarie.

K. M:t har på Överstyrelsens förord utnämnt
docent A Lundén att från 1 mars 1960 inneha en
laboralur i fysik. Tekn. lic. J Dubois uppehåller den
andra laboraturen i ämnet 9 februari—2 april 1960
och arkitekt S Thiberg laboraturen i arkitektur
under vårterminen 1960. En laboratur i
elektricitetslära och elektrisk mätteknik uppehälles
fortsättningsvis 9 februari—8 maj 1960 av tekn. lic. Charles
Davidsson och civilingenjör Lars Kristiansson samt
därefter till 30 juni 1960 av tekn. lic. Lars
Bengtson. Civilingenjör Olof Gunnarsson har fått förlängt
förordnande till 30 juni 1960 på laboraturen i
stadsbyggnad, likaså fil. lic. Folke Eriksson på en
laboratur i matematik.

Civilingenjör Jan Petersson uppehåller ett
universitetslektorat i matematik under vårterminen 1960.

Överstyrelsen har förordnat tekn. lic. J Dubois att
vara driftingenjör från 1 april 1960. Till dess
uppehåller tekn. lic. O Almén tjänsten.
Specialläraren i industriell ekonomi, civilingenjör
H Fahlström har beviljats fortsatt tjänstledighet till
22 juni 1960. Vikarie är professor Robert
Kristensson.

Överstyrelsen har förordnat tekn. dr J Krogh-Moe
att vara docent i oorganisk kemi. Han uppehåller
en vakant docentbefattning 1 februari—30 juni 1960.
överingenjör F Wihlborg har på egen begäran
entledigats från uppdrag att vara ledamot av
avdelningsrådet M.

KTH

K. M:t har medgivit, att amerikanske medborgaren

0 Elgerd får söka professuren i regleringsteknik.
Överstyrelsen har förordnat M Hillert, D.Sc., att
uppehålla professuren i metallografi vårterminen
1960. Professorn i fysik II E Ingelstam och
professorn i matematisk fysik L Hulthén har båda
medgivits partiell tjänstebefrielse 22 september 1960—
8 februari 1961. Professorn i byggnadsstatik H
Nylander är tjänstledig för sakkunniguppdrag under
mars månad 1960.

Överstyrelsen har utdelat resestipendier för utrikes
studieresor till professorerna Bengt Joel
Andersson, G Borg, H Erdtman, C-G Esseen, E Ingelstam,
B Kjellberg, O Lamm, H Lundin, S Luthander och
B Pierre.

Tekn. lic. Arne Håkansson uppehåller under
vårterminen 1960 ett universitetslektorat i matematik I.
På Överstyrelsens förord har K. M:t förordnat
ingenjör B Brolin att från 1 mars 1960 vara e.o. förste
driftingenjör. Överstyrelsen har förordnat
civilingenjörerna L Härdelius och S Nordberg att från 1 mars
1960 vara driftingenjörer med halvtidstjänstgöring.
Specialläraren i husbyggnadslära I, arkitekt O
Thunström har beviljats fortsatt tjänstledighet
under vårterminen 1960. Vikarie är byråchef Torvald
Åkesson. Professor L Asplund är tjänstledig 11
januari—9 april 1960 från speciallärarbefattningen

1 geodesi II, med observator Lennart Pettersson som
vikarie. Byråchef H Wallner uppehåller under
vårterminen 1960 befattningen som speciallärare i
till-lämpad fastighetsbildningsrätt och docent E
Stridsberg befattningen som speciallärare i skogslära.

Direktör Chr. Jacobaeus har på egen begäran
entledigats från förordnande att vara docent i telegrafi
och telefoni.

problemhörnan

Problem 1/60 lydde: "En kropp med massan m kg
accelereras från noll på sådant sätt, att den per
sekund tillförda hastighetsenergin är konstant, varvid
kroppen genomlöper sträckan s på t sekunder.
Beräkna den tillförda effekten! Tillämpa
formelresultatet på en sprinterlöpare (m = 75 kg) som löper
100 m på 10 s. Härvid antas att hela effekten
förbrukas på hastighetsökning, dvs. man försummar de
troligen långt större effektbelopp, som representeras
av luftfriktion m.m., stötförluster och särskilt av de
forcerade hastighetsändringar, vilka sammanhänger
med benrörelsen."

I det följande betecknar P den konstanta effekten
i W, m massan i kg, t tidskoordinaten, s
lägeskoor-dinaten och v hastigheten.

I varje ögonblick gäller enligt förutsättningen
m v2

—— = Pt

1 /2 P i

varav u — 1/ — • t-

V m

Integration av (1) ger

2 | /2~P

Ekv. (2) ger för f = 10 s och s = 100 m

■ f*

(1)

(2)

90

= 11,25 W/kg

m 8
och för m = 75 kg

P «« 844 W

Vidare får man

s = V-10 • t’2 och v :

-•1/10-f2

så att Umax blir lika med 15 m/s. Accelerationen,
erhållen genom derivering av (1), blir 3/4]/l0 •t"1/»,
dvs. oändligt stor för t = 0, något som är föga
verklighetstroget.

Fotografiskt har man kunnat fastställa, att en
sprinterlöpare på 100-metersdistans uppnår sin största
hastighet efter 45—60 m och att farten undergår
en om ock ringa minskning under det sista
tiotalet meter. Den totala kaloriförbrukningen i
kroppen vid kortvarig, extrem benanstri.ngning har
man sökt fastställa genom att under ett "trapplopp"
mäta syrgasförbrukningen, varvid hänsyn tagits
även till den i blodet uppkommande syredefekten.
Förbränningseffekten kan uppgå till 2,5—3 kcal/s =
= 10,5—12,5 kW. Motsvarande mekaniska
effektutveckling kan kortvarigt uppgå till drygt 2 kW,
vilket ger en termisk muskelverkningsgrad av ca
20 "/o. Vår sprinterlöpare kan förmodas utveckla en
mekanisk effekt av minst 1,5 kW utöver vad som
åtgår för accelerationen.

Riktiga problemlösningar har insänts av S
Anner-strand, C W Hirsch, H Hägglund, B Hågland
(problemförf.), L E Lindfors, A Ljungström, A
Mogensen, E Omvik, L C Pran och Y Sundberg samt
sign. Be, POO, R Li, Sbck, Ög och "954".

Problem 3/60. En ring med cirkulärt tvärsnitt (en
torus) skäres med plan som är parallellt med ringens
axel och som tangerar ringen på dess insida. Angiv
villkoret för att snittkonturen skall bli en lemniskata!

ALg

348 TEKNISK TIDSKRIFT- 1960 H. 13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0374.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free