Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 14 - Värmeåterviuning för ventilation, av Yngve Bovin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
värmeväxlaren. Driftkostnaden utgöres av
kraftkostnaden för ett tryckfall av tillsammans
30 mm vattenpelare på evakuerings- och
in-blåsningssidan. Värmeväxlaren är försedd med
förbigång, varför effektökningen för
aggregatet endast avser den tid som svarar mot
eldningssäsongen.
Exempel
För en anläggning i Umeå med luftmängden
10 000 m3/h, drifttiden 24 h per dygn och
oljepriset 200 kr/ms kommer, om
temperaturverkningsgraden 0,5 väljes, 19 Mcal/år att kunna
återvinnas ur 1 m3/h ventilationsluft av 17° C
temperatur, således 190 Gcal/år för denna
anläggning. I diagrammets andra kvadrant
avläses årskostnaden för den specifika
värmemängden till 53 öre per m3/h vid det aktuella
bränslepriset. Värmemängden representerar
alltså en årlig kostnad av 5 300 kr.
Investeringsbeloppet för erforderlig
värmeväxlare är enligt det föregående i detta fall 1,10
kr. per m3/h, alltså 11 000 kr., och
amorteringstiden för värmeväxlaren blir 3 år.
Av diagrammet framgår att värmeåtervinning
ur ventilationsluft enligt här beskriven metod
icke kan genomföras lönsamt annat än i
norrländskt klimat med drifttider, som överstiger
8 h/dygn. Kostnadskalkylerna i detta diagram
är baserade på ett pris för värmeväxlaren av
50 kr/m2 värmeyta. I den mån detta pris kan
sänkas, kan givetvis också lönsamheten i
motsvarande grad förbättras.
Om en värmeåtervinning ur ventilationsluft
skall genomföras praktiskt, måste man också
ta hänsyn till följande svårigheter som kan
förekomma.
Det är ibland svårt att realisera och kan
medföra merkostnader att sammanföra
inblåsnings-aggregat och evakueringsaggregat till samma
plats. Vidare kan föroreningar i
evakueringsluften snabbt ge avsättningar i värmeväxlaren
och därmed försämra värmegenomgångstalet.
Slutligen är underhållskostnaderna icke
medräknade i det uppgjorda diagrammet beroende
på svårigheterna att precisera dessa. I vissa
fall krävs ingen rengöring av värmeväxlaren,
när evakueringsluften är ren, i andra fall får
man räkna med regelbunden rengöring med
varierande intervaller.
Värmeåtervinning inom
komfortventilation
För bostadshus har värmeåtervinning länge
varit aktuell och man räknar med att först när
denna fråga lösts, kan man realisera ett
gammalt önskemål, nämligen att blåsa in värmd
uteluft i lägenheterna som ersättning för den
evakuering som föreskrives i byggnadsstadgan.
Den nuvarande tillförseln av uteluft genom
springventiler under fönstren får väl anses
vara en föråldrad och primitiv metod med våra
dagars höga bostadsstandard.
En mycket gynnsam faktor, när det gäller
bostäder, är att driften givetvis är 24 h/dygn.
300
ore
Årskostnad permVh
Fig. 4. Nomogram för beräkning av värmeåtervinning ur
ventilationsluft vid 1 m’/h luft av + 17°C; t] temperaturverkningsgrad; inritat
exempel: Umeå, temperaturverkningsgrad 0,5, drifttid 24 h per dggn ger
värmemängden 19 Mcal/år ur 1 m’/h, vilket vid oljepriset 200 kr/m’
motsvarar årskostnaden 53 öre per m"/h och en amorteringstid av 3 år.
Den största olägenheten torde emellertid vara
att evakueringsluften är så förorenad av i
synnerhet fett från köken att ytorna i
värmeväxlaren snabbt blir belagda och aggregaten därför
kräver en noggrann tillsyn och skötsel.
Det har nyligen introducerats i marknaden en
värmeväxlare som i princip är uppbyggd som
ett batteri med vertikala tuber delvis fyllda
med lättkokande vätska. Den är delad i två
sektioner, en undre genom vilken
evakueringsluften passerar och en övre för uteluften.
Uppvärmningen genom evakueringsluften bringar
vätskan i tuberna i kokning, varvid ångan
stiger upp till den övre sektionen, där den
kondenserar på tubväggen, varvid värme överförs
till uteluften. Denna värmeväxlare arbetar
fördelaktigast med temperaturverkningsgraden
50—55 %, och den är utförd så att den är lätt
att göra ren.
Regenerativa värmeväxlare
Värmeväxlare av denna typ har också provats
praktiskt både för bostäder och industrier. Det
värmeväxlande materialet har bland annat
bestått av sten och funktionsdugliga
växlings-spjäll styrda av kopplingsur, konstruerades för
aggregaten. Man uppnådde mycket höga tem-
364 TEKNISK TIDSKRIFT- 1960 H. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
