Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 14 - Nya metoder - Elkontakter för tryckta kretsar, av SHl - Andras erfarenheter - Telefonkatalogen — också en syndaflod, av WS - Platinabelagda titan- och tantalanoder, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anlöps inte vid lagring och gör tjänst under en
kortare tid. I praktiken bör man använda ett 2,5 (x
tjockt skikt.
Det bästa badet för palladiering av tryckta kretsar
är en vattenlösning av 30 g/1
tetrammoniumpalla-diumnitrat. Det är enkelt och stabilt, har god
spridningsförmåga, är praktiskt taget neutralt och
påverkar därför varken kopparn eller bindningen
mellan denna och plastbasen. Vid elektrolysen används
helst kärl av glas eller polyeten, olöslig anod
(vanligen platina) och 60—80°C vid en strömtäthet av
0,55—2,15 A/dm2. Utfällningshastigheten vid 0,55
A/dm2 är ca 0,2 mg/cm3min (J E Philpott i
Pla-tinum Metals Review jan. 1960 s. 12—14). SHl
a ••*.
^ x andras erfarenheter
Telefonkatalogen — också en syndaflod
Ju mer antalet telefonabonnenter ökar och ju fler
telefoner varje abonnent lätt kan nå genom
automatiskt nummerval utan förmedling av telefonist,
desto större blir för telefonföretaget problemet med
delgivning av abonnenternas telefonnummer:
utgivning av telefonkataloger och muntlig nummerservice.
Inom Bell System, USA, har katalogfrågan sedan
länge varit brännande, och den har under de
senaste åren varit föremål för en särskild utredning.
Bell System betjänar i dag ca 44 milj. nummer, vilka
kräver ungefär lika många katalogposter. Prognoser
visar, att siffran kommer att fördubblas inom de
närmaste 10—1) åren. Hos Bell gäller över 2 °/o
av alla anrop nummerupplysningen. Expedieringen
av dessa 2 500 milj. förfrågningssamtal kostar ca
105 M$/år och kräver 26 000 telefonister, bortsett
från de tusentals personer som sysslar med
katalogredigering o.d.
I ett nät av Bell Systems storlek är det otänkbart,
att den lokala upplysningstjänsten skall kunna ge
upplysningar om abonnenter anslutna var som helst
i nätet. För varje distrikt (vars abonnenter nås med
samma riktnummer) skall man framdeles ha endast
ett upplysningsställe, som ger besked endast om
det egna distriktets abonnenter; distrikten är stora
och omfattar i vissa fall en hel stat. Alla
upplysningsställena i hela det riksomfattande nätet skall
nås med samma nummer. Vid förfrågningar om
abonnenter i andra distrikt än det egna måste man
först slå det främmande distriktets riktnummer och
sedan det för hela nätet gemensamma
upplysningsnumret. En New York-bo som vill veta ett San
Fran-sisco-nummer, får detta av katalogupplysningen i
San Fransisco. Vad abonnenten i varje fall måste
ha reda på är riktnumret för det distrikt där det
sökta numret finns.
Trots denna uppdelning av den aktuella
abonnentförteckningen på distrikt blir mängden katalogdata
på varje upplysningsställe i många fall mycket stor.
Enbart staden New Yorks katalog omfattar 15 000
sidor med 5 milj. poster; den är nära 1 m tjock
och väger 45 kg. Här blir utrymmesfrågan ett stort
problem, och sökningen blir i varje fall tidsödande.
Fig. 1.
Expeditionsplats för [-nummerupplysning,-]
{+nummerupplys-
ning,+} med
kataloguppgifter pd
mikrofilm och
läsapparat.
Man gör nu omfattande försök med olika former av
kataloger för upplysningstelefonisterna. I New York
prövar man kataloger i mikrotryck, i Washington
på mikrofilm, vilka sedan läses av telefonisten via
en läsapparat (fig. 1); de mikrotryckta katalogerna
trycks på kort med en litografisk metod. Man
räknar med att med dessa metoder kunna få plats med
upp till 12 milj. katalogposter vid varje
telefonistplats. Hur viktigt det är att kunna nedbringa
sökningstiden för telefonisten framgår av att varje
sekunds minskning av medelsökningstiden i Bell
System betyder en besparing av 2 M$.
För abonnenterna blir de ständigt växande tryckta
telefonkatalogerna allt ohanterligare. Ju större
katalogen är, desto mer drar man sig för att slå i den.
En Bell-undersökning av hur ofta privatabonnenter
slår upp ett anropat nummer i katalogen visar, att
de i mindre städer gjorde detta vid 18 ®/o av
anropen men i storstäder endast vid 10 °/o av anropen.
Att döma härav, borde abonnenterna inte,
åtminstone i storstäderna, nämnvärt sakna den tryckta
katalogen om den slopades. En förfrågan visade
dock, att 72—82 ’"/o av abonnenterna reagerade
kraftigt inför perspektivet att bli utan telefonkatalog;
den var ju helt oumbärlig för dem även som
adresskatalog, som uppslagsbok för rättstavning av namn
osv. Telefonkatalogen fortsätter tydligen att vara
USA:s verkliga best seller (Bell Telephone Magazine
38 (1959) h. 1 s. 28—36). WS
Platinabelagda titan- och tantalanoder
Vid studium av titans anodiska polarisation i
klorid-lösningar har man funnit att oxidfilmen bryts ned,
om spänningen över den överstiger 12—14 V.
Metallen angrips då starkt. Man kan emellertid hindra
angreppet genom att anbringa platina i kontakt med
titanet (Tekn. T. 1959 s. 292) därför att strömmen
då passerar genom platinan. Denna behöver härvid
inte bilda ett sammanhängande skyddsskikt (fig. 1
t. v.).
Sådana titan-platinabielektroder har visat sig
synnerligen användbara för katodiskt skydd i
havsvatten. Betingelserna blir emellertid helt annorlunda i
sötvatten som har mycket mindre konduktivitet än
havsvatten. På grund av det stora spänningsfallet i
vattnet växer nämligen titanets potential med
växande avstånd från platinan på en bara delvis belagd
elektrod, och vid en viss punkt kan den kritiska
spänningen (12—14 V) överskridas. Härvid korro-
368 TEKNISK TIDSKRIFT- 1960 H. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
