Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 15 - Arbetsbesparande analysmetoder inom mejeriindustrin, av Börje Lindqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbetsbesparande
analysmetoder inom mejeriindustrin
I denna artikel skall redogöras för några av
de analysproblem mejeriindustrin har kontakt
med och vilkas lösningar kan samlas under
begreppet "arbetsbesparande analysmetoder".
Vissa av dem är rutinmetoder vid
driftanalyserna eller kan komma att bli det, andra kan
sägas vara exklusiva forskningsmetoder av
stort värde för mejeriområdet. En del av
metoderna är mycket gamla och används sedan
mer än femtio år vid alla svenska och
europeiska mejerier, andra åter har kommit fram
helt nyligen och har ännu ej funnit rutinmässig
användning i Sverige.
Driftanalyser
Fetthalt
Den mjölk som levereras till mejerierna
betalas bl.a. efter fetthalt. Kvalitetsbedömningen
inklusive fetthaltsbestämningen utförs av en
opartisk organisation,
mjölkbedömningsför-eningen, vilken står emellan mejerierna och
leverantörerna. Ett modernt stormejeri kan lia
mellan 1 500 och 2 000 leverantörer.
Leveranserna från varje gård skall provas tre gånger
per månad, vilket betyder att 150—200
fett-bestämningar behöver göras varje dag i
mjölk-bedömarlaboratoriet.
I mejeriets driftlaboratorium åter kontrolleras
fetthalten i de utgående produkterna.
Fetthal-ten i mjölken är föreskriven i lag och
efterlevnaden kontrolleras av myndigheterna.
Mejerilaboratoriet har därför ansvaret för att den
lagstadgade gränsen ej underskrids, men även
att fetthalten ej ligger högre än vad
säkerhetsmarginalen kräver. Vid en mejeriorganisation
av Mjölkcentralens storlek skulle en 0,1 %
höjning av fetthalten över den som säker ansedda
marginalen medföra åtskilliga miljoner kronor
i årlig förlust. Antalet kontrollanalyser av
detta slag kan därför gå upp till 300 per dag i
stora mejerier för konsumtionsmjölk.
Det är därför klart att snabba och tillförlitliga
fettbestämningsmetoder måste stå till förfo-
Bearbetning av föredrag vid STF:s kurs "Arbetsbesparande
analysmetoder" den 10 december 1959 och vid IVA:s
In-dustriforskarmöte den 7 oktober 1959.
Ingenjör Börje Lindqvist, Stockholm
543 : 637.113
gande och så är också fallet. Redan 1889
utarbetade svensken Lindström en enkel
snabbmetod för fettbestämning. Den har
vidareutvecklats under åren och används nu över hela
landet för bestämning av fetthalten i den
inlevererade mjölken. Principen för
bestämningen vilar på utcentrifugering av fettet och
uppmätning av dess volym med en graderad skala
på centrifugkärlet1.
Vid analysen överförs 1,54 ml mjölk och 2 ml
svavelsyra till Lindströms-röret, vilket försluts
och placeras i den speciella centrifugen.
Svavelsyran skall lösa äggvitan i mjölken och
frilägga fettkulorna så att de genom
centrifuge-ringen kan sammanföras till en homogen
fett-fas. Under centrifugeringen värms eller kyls
rören med strömmande vatten. Man gör
vanligen 80 analyser åt gången, och analystiden är
ca 20 min. Noggrannheten vid 4 % fett i
mjölken är ca ± 0,1 %.
För kontroll av mjölk, som behandlats i
mejeriet och skall gå ut till butikerna, krävs
större noggrannhet. Man utnyttjar därvid en
annan centrifugeringsmetod av 1890,
Gerber-me-toden, vid vilken 11 ml mjölk används. Den
ger ett fel på ± 0,05 %. Man kan göra 2—32
prov på en gång, och analystiden är ca 15 min.
Vid Mjölkcentralens huvudmejeri i Stockholm
utförs sammanlagt ca 800 Lindström- och
Ger-ber-analyser per dag. Dessa metoder är
oerhört mycket snabbare och enklare än
extrak-tionsmetoderna, och de visar att behovet av
arbetsbesparande analysmetoder var aktuellt
inom industrin även för 70 år sedan. Ett gott
betyg åt dåtidens kemister och tekniker är att
de nämnda metoderna är praktiskt taget
oförändrade än i dag.
Det är emellertid givet att en
centrifugeringsmetod inte alltid kan användas för
fettbestämning. I skummjölk får fetthalten av
ekonomiska skäl inte överstiga 0,05 %, och vid så
låg halt kan centrifugeringsmetoderna inte
användas. För att få ett exakt värde på fetthalten
måste man tillgripa en extraktionsmetod. Även
en sådan kan rationaliseras, vilket man gjort
med Mojonnier-metoden. Man har där byggt
ihop extraktionsapparaterna, centrifugen för
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 15 383
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
