Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 15 - Maskinparkens »förgubbning», av WS - Befolkningsskyddsrum för 14 tätorter i Sverige, av GAH - PR för ingenjörsyrket, av WS - En termionisk generator för växelström - Supraledande gyron - Den första instruktionsgasturbinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A ntal ’överlevande "maskiner
Fig. 1. "Överlevelsediagram" för verkstadsmaskiner.
rar mot en "överlevelsetabell", vilken alltså visar
i vilken takt maskinerna utrangeras (fig. 1).
De undersökta företagen synes bedriva en sådan
utrangeringspolitik att maskinernas genomsnittliga
livslängd blir drygt 25 år. Betydande variationer
föreligger emellertid mellan olika företag.
Ytterligheterna representeras av ett företag, där medianåldern
inte går upp till mer än 18 år, och ett annat, där
maskinernas medianålder är 35 år. Resultaten visar
sig stämma väl överens med resultaten av en
brittisk liknande undersökning (Industriens
Utredningsinstituts verksamhetsberättelse för 1959). VVS
Befolkningsskyddsrum för 14 tätorter i
Sverige. En utredning under ledning av Allan
Tånne-ryd har studerat det fortsatta byggandet av
allmänna bergskyddsrum eller likvärdiga
betongskyddsrum för den civilbefolkning i 14 större tätorter i
Sverige som blir kvar efter slutlig utrymning. Det
antal personer som behövs för att utföra för
totalförsvaret oundgängligt arbete i dessa orter beräknas
till 66 000. Skyddsrummen bör dock byggas så att
de kan hysa mångfaldigt fler personer om orten
anfalls innan man hunnit utrymma den.
Utöver de 66 000 behövs en viss reserv, men av de
beräknade 73 000 platserna avgår ca 4 000 som
återfinns i särskilda skyddsrum.
Den bästa lösningen av skyddsproblemet utgör
bergverkstäder. Riksnämnden för Ekonomisk
Försvarsberedskap skall tillsammans med industrin få
framlägga förslag till inrättande av sådana
verkstäder. Dessutom måste emellertid skilda skyddsrum
upprättas, som med hänsyn till sannolik
förvarningstid om 2—3 min, ej bör läggas mer än 200 m från
arbetsplatserna. Skyddsrummen bör motstå tryck av
10 at och ge skydd mot värmestrålning och
radioaktiv strålning.
Kostnaderna för komplettering med nya och
modernisering av befintliga skyddsrum beräknas bli
190 Mkr, vari inkluderas kostnader för viss
utrustning. Skyddsplatserna för personal vid
kommunikationsverken och kraftförvaltningen torde komma att
kosta 43 Mkr. Av återstående belopp skall enligt
gällande regler 71 Mkr täckas med statsbidrag. De
kommunala utgifterna blir 76 Mkr varav dock det
fredstida värdet av anläggningarna torde motsvara
ca 40 Mkr.
Utbyggnaden skulle genomföras inom en
tioårsperiod. Civilförsvarsstyrelsen bör göra en
generalplan för byggandet och därvid tillse att detta så
långt möjligt samordnas för de olika organ som
behöver skydd (Från Departement och Nämnder
1960 h. 3 s. 74—76). GAH
PR för ingenjörsyrket. "Säg ingenjör, då Ni
menar ingenjör" är vad Engineering Joint Council i
USA manar till i en annonskampanj i tidskriften
Editor & Publisher, en facktidskrift som i 21 000
exemplar går ut till tidningsutgivare, journalister,
skribenter för radio, TV och film samt andra
representanter för det offentliga ordet.
Kampanjen omfattar en serie på sex annonser med
det gemensamma temat: "Forskarna gör
upptäckten, ingenjörerna gör den användbar". De olika
annonsernas innehåll är i koncentrat:
"Säg ingenjör, då Ni menar ingenjör. Då Ni talar
om eller skriver om ingenjörer, kalla dem som de
kallar sig själva: ingenjörer."
"Låt oss göra klart för oss vad ingenjörer gör.
Ingenjörer planerar, konstruerar, producerar,
underhåller och driver."
"Ingenjörsbrist? Var har Ni hört det? Engineering
Manpower Commission har alltid aktuella uppgifter
om den verkliga situationen."
"Vem det är som sänder upp missilerna?
Ingenjörerna vill absolut inte ta äran från vetenskaparna,
på vilkas grundforskning missilprogrammet stöder
sig, men de tycker att allmänheten mer än hittills
borde erkänna ingenjörsarbetet som en viktig
faktor i missilprogrammet."
"Krypning? Utmattning? Varje yrke har sin
jargong. Och ingenjörsspråket är lika lätt översatt som
journalisternas. Behöver Ni hjälp med en artikel,
fråga Engineers Joint Council."
"En notis skall ju ge upplysning om vem, vad,
när, var och varför. Framför allt om vem. Blott
alltför ofta omtalas tekniska nyheter som om de
på något underbart sätt bara vuxit fram, hänt,
plötsligt varit där. En bro har byggts. En gruva har
öppnats. En metod har utarbetats. En produkt har
förbättrats. Ändå är det ju människor, ingenjörer,
som gör allt sådant — ingenting av detta inträffar
händelsevis. Det är ingenjörer med namn som är
de skapande hjärnorna bakom varje produkt och
projekt som Ni skriver om. Använd deras namn och
låt de passiva verben bli aktiva."
Ingenjörsorganisationernas PR-verksamhet har
hittills varit obetydlig. Sålunda har Engineering Joint
Council, som via sina medlemsorganisationer
representerar ca 350 000 ingenjörer, inte satsat mer än
2 cent per år och medlem på PR-verksamhet. Inom
läkarsällskapet American Medical Association
(175 000 medlemmar) är motsvarande siffra 6,50 $
per år och medlem (Chemical Engineering 24 aug.
1959 s. 148—152). WS
En termionisk generator för växelström (Tekn.
T. 1959 s. 1259) uppges omvandla värme direkt till
elenergi av frekvensen ca 100 kHz. I princip består
anordningen av en het katod samt en kollektor
mellan vilka små mängder av cesiumånga har
släppts in.
Supraledande gyron lagrade i magnetfält och
kylda med flytande helium till ca 4 K° anses bli mer
pålitliga och noggranna än konventionella gyron.
Studier pågår inom General Electric i USA och
syftar till styrsystem för undervattensbåtar och
rymdfarkoster.
Den första instruktionsgasturbinen i Sverige
har anskaffats av Högre Tekniska Läroverket i
Göteborg. Turbinen är på 60 hk (Tekn. T. 1954 s. 491).
388 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
