Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 15 - Nya material - Tantal-volframlegeringar för hög temperatur, av SHl - Eten-propengummi, av SHl - Böcker - Nomogramsamling för konstruktörer, av Bengt Muhr - Organic reactions, av Holger Erdtman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tantal-volf ramlegeringar för Kög temperatur
I USA håller man på med utveckling av
tantal-volframlegeringar och har härvid erhållit material
som uthärdar avsevärda spänningar vid över 1 600°C
och dock kan bearbetas enligt konventionella
metoder. Hittills har tillverkningen begränsats till göt,
smiden och valsad plåt.
Tantal-volframlegeringar är inte nya; sedan
1930-talet har man tillverkat en legering med 7,5 °/o W
och 92,5 »/o Ta, kallad Tantaloy, som används bl.a.
till spiralfjädrar för upphängning av glödkatoden i
sändarrör. Den utnyttjas numera även i andra
elektronikdelar och i högtemperaturugnar.
Studiet av tantal-volframlegeringar började
emellertid på allvar först i samband med utvecklingen
av raketer och andra missiler. I dag utnyttjas
legeringarna bara inom detta område, men man väntar
att de så småningom skall användas även till delar
för avancerade gasturbiner och elektronrör.
Då tantallegeringarna har ungefär dubbelt så stor
täthet som stål, används de i så liten mängd som
möjligt i missiler. Vidare reagerar tantal med
aluminium och kan därför inte användas i kontakt
med bränslen innehållande denna metall. En
legering av 10 »/o W och 90 % Ta angrips emellertid
bara litet.
Man har funnit att legeringarna till största delen
måste bestå av tantal för att de skall bli
bearbet-bara. Vidare är metallernas renhet av största
betydelse för bearbetbarheten. En tillverkare utgår
därför från tantal-volframpulver med mycket hög
renhet och smälter det på vanligt sätt i ljusbågsugn,
varvid renheten ökas. En annan tillverkare utgår
från pulver av relativt låg kvalitet och skrot som
renas genom smältning i elektronstrålugn (Tekn. T.
1958 s. 1001; 1959 s. 472) samt vid gjutningen.
Priset på göt av tantal-volframlegeringar är
ungefär detsamma som för tantal, dvs. 50—80 $/lb (ca
570—690 kr/kg). Legeringarnas smältpunkter tycks
ligga på en rät linje mellan tantals 2 996°C och
volframs 3 370°C (Chemical & Engineering News
19 okt. 1959 s. 52). SHl
Eten-propengummi
Ett nytt i Italien framställt gummi är ett
sampoly-merisat av eten och propen. Det kallas C23 och
uppges bestå av en polymer med mycket hög molvikt.
Det har en täthet av 0,85 g/cm3, kan bearbetas med
vanlig utrustning för gummi och kan lätt blandas
med vanliga fyllmedel.
Eten-propengummils mekaniska egenskaper liknar
naturgummis och butadien-styrengummis (tabell 1).
Dessutom uppges det nya gummit ha goda
egenskaper vid låg temperatur, goda elektriska egenskaper,
god nötningshållfasthet, utmärkt väderbeständighet
samt utmärkt resistens mot solljus, ozon, värme,
syror, alkalier och hydrauloljor. Dess kemiska
resistens är jämförbar med Hypalons (sulfoklorerad
polyeten).
Sampolymerisatet av eten och propen erhålls ge-
Tabell 1. Egenskaper hos tre gummityper
Eten-propen- Natur- Butadien-
gummi gummi styrengummi
Täthet ......................... 0,85 0,93 0,47
Brottgräns .................... 252—280 287—308 259—273
Förlängning ................... ............. % 450—500 550—600 400—450
Hårdhet ....................... 60—65 65 67
Resistivitet ................... 1016 1015 1013
Genomslagshålllasthet ......... 28 20 24
2,2 2,6 2,9
nom polymerisation av en blandning av de båda
ole-finerna med en stereospecifik katalysator utarbetad
av Natta. (Tekn. T. 1957 s. 337). De erhållna
makromolekylerna får en steriskt regelbunden struktur. De
i huvudsak linjära atomkedjorna består av långa
serier av tertiära kolatomer med samma sferiska
konfiguration.
Man väntar att eten-propengummit skall kunna
konkurrera med de nu använda gummisorterna vid
tillverkning av t.ex. bildäck, transportband och
packningar (Materials in Design Engineering aug. 1959
s. 131). SHl
böcker
Nomogramsamling för konstruktörer,
sammanställd av Erich Pfannkoch. AB Landelius
& Björklund, Stockholm 1959. 153 s., ill. 35 kr.
Boken är en svensk översättning av en tysk
nomogramsamling. I början återfinnes en del enklare
nomogram för beräkning av effekt, moment, axlar,
hastigheter m.m. Beräkning av vridningsfjädrar för
olika infästningsförhållanden samt rullningslager
och bromsar har medtagits. Speciellt stort utrymme
har ägnats kuggväxelberäkning, såsom
böjhållfast-het, yttryck, livslängd och noggranna utväxlingar.
Nomogrammen för hållfasthetsberäkningarna
grundar sig vid böjning på formler enligt Lewis och
Trier (ref. Werkstattbuch 87). Yttrycket (i boken
benämnt avrullningspåkänning) beräknas enligt
Wissman och Trier.
Sådana enkla uträkningar som av effekt,
periferi-hastigheter, axeldiametrar m.m. måste det nog
anses vara opraktiskt att göra i nomogramform. När
mer komplicerade formler kommer in i bilden,
såsom vid fjädrar och kugghjul, kan man däremot
anse nomogrammen mer motiverade. För beräkning
av kugghjul föreligger ett flertal formler, som
tyvärr ofta ger tämligen skiftande resultat. Det bör
därför ha varit svårt för förf. att välja de formler
på vilka nomogrammen är uppbyggda.
Kuggväxel-nomogrammen, som upptar ca 50 "/o av boken, får
anses vara den värdefullaste delen. På blad 6.01
sättes hållfastheten i samband med växlande
böjning, trots att belastningstypen vid kuggar är
pulserande.
Tryck och bilder är av osedvanligt hög kvalitet och
en ringpärm gör nomogrambladen lätt åtkomliga.
Nomogramsamlingen kommer säkerligen bäst till
användning för den kategori ingenjörer som ofta
är engagerad i kuggväxelberäkningar. Bengt Muhr
Organic reactions, bd 10, redigerad av Roger
Adams. Wiley & Sons, New York — Chapman &
Hall, London 1959. 563 s., ill. 12 $.
Den organiska kemin har i "Beilstein" en av många
andra vetenskaper avundad nyckel till litteraturen.
Över Beilstein och diverse "index" får man snart
reda på det väsentligaste, som skrivits om en
substans.
En liknande systematisering av en syntesmetods
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 15 403
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
