Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 17 - Solinstrålning genom fönster, av Gunnar Pleijel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Solinstrålning genom
fönster
Docent Gunnar Pleijel, Stockholm
Solinstrålning genom fönster kan vara
behagligt eller obehagligt. Ur psykologisk synpunkt
är solstrålningen oftast stimulerande, ty den
starka belysningen, skuggorna och de
kontraster, som uppstår mellan solbelysta och icke
solbelysta partier i vår omgivning, inverkar på
vår vakenhet och verksamhetslust. Detta är en
av solstrålningens positiva sidor. En annan är
värmet den för med sig och som påminner oss
om sydligare breddgrader, som vi anser vara
lyckligare lottade med avseende på solljus och
värme. En tredje positiv sida är den energi,
som strålar in, och som vi borde tillvarata på
ett helt annat sätt än vi gör nu. Vi har varken
vår artificiella uppvärmning eller konstljuset
gratis. Ett förnuftigt tillvaratagande av
solenergin kanske skulle kunna hjälpa oss att
sänka bränsle- och belysningskostnaderna och
kanske även göra livet litet behagligare än det
är här i vårt kalla klimat. Så sker dock inte
och inte heller gör vi några försök att se efter
om det finns något att hämta ur solstrålningen.
Negligerandet av solstrålningens positiva
sidor har fört med sig att vi även negligerat de
negativa sidorna. Det värme, som strålar in
genom oskyddade fönster, kan även här i vårt
klimat ge en inomhustemperatur, som är rent
tropisk och som vi inte vet hur vi skall bli
av med. Med primitiva anordningar värjer vi
oss nödtorftigt mot de inströmmande
värmemängderna. Vi tröstar oss med att detta är
någonting mycket kortvarigt, som inträffar så
sällan att det inte lönar sig att göra någonting
åt det. Somrarna 1955 och 1959 har dock visat
Fig. 1. Fasaden värms,
ett varmt luftskikt
bildas, värme från detta
passerar fönstret in i
rummet.
628.921
att perioder med stark solinstrålning kan vara
mycket långvariga. När man då i rena paniken
på allvar funderar på att installera dyrbara
kylanläggningar i byggnaderna i ett klimat, där
medeltemperaturen under de varmaste
månaderna är +17°C, då undrar man verkligen hur
det egentligen är fatt med vårt tekniska
kunnande.
Värmevinst genom skalet
Solinstrålningen genom fönstren är bara en del
av ett större problem. Det är inte endast den
direkta instrålningen genom fönstren som ger
ett värmetillskott, även på andra vägar tränger
solvärmen in i våra byggnader. Marken,
husfasaderna och ytterluften värms av solen och
detta värme tränger med en viss
eftersläpning in genom husets skal, fig. 1. Med
ventilationsluften införs även stora värmemängder om
luften tas från en solbelyst fasad. Den
temperaturstegring som blir följden av denna
värmetransport, och när den inträffar, beror på
byggnadsdelarnas värmegenomgångstal och
värmekapacitet.
Generellt kan sägas att ju mindre
värmege-nomgångstalet är, desto mindre är den
inträngande värmekvantiteten, och ju större
värmekapaciteten är, desto större blir
eftersläpningen. Yttemperaturen lios en fasad blir lägre
ju större värmekapaciteten och
värmeledningsförmågan är, och som följd härav blir
lufttemperaturen utanför fasaden också lägre och
den inträngande värmemängden mindre. De
moderna lätta skalväggarna i kombination med
stora fönsterytor synes medverka till att den
på detta sätt inträngande värmemängden blir
stor och eftersläpningen liten. Speciellt
fönstrens glaspartier har ju mycket liten
värmekapacitet och stort värmegenomgångstal.
Lufttemperaturen varierar under dygnet
beroende på den periodiskt uppträdande
solstrålningen. Särskilt i städerna, som saknar
tem-peraturutjämnande vegetation, kan amplituden
bli stor, ända upp till ±10° C. Fasadernas och
markens temperaturhöjning kan bli avsevärd
vid solbestrålning. Brown1 har mätt fasadtem-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 15 441
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
