Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 17 - Solinstrålning genom fönster, av Gunnar Pleijel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommer strålningen ocli värmeöverföringen
under sommarhalvåret, men den räcker trots
sin storlek inte till att ge oss ett varmt klimat.
Därför måste vi strängt hålla isär strålning och
lufttemperatur hur lockande det än kan vara
att koppla ihop dem. Strålningen på Mount
Everest är mycket stark men trots detta råder
där inget tropiskt klimat.
Sverige ligger omkring den 60 :e breddgraden.
Därför blir solstrålningen stark mot vertikala
ytor. Luften är mycket klar och fri från
vattenånga, vilket stärker strålningen. Solen stiger
inte så högt, som den gör längre söderut. Ju
högre solen stiger, desto snedare faller ljuset
mot fasaden och desto mindre värmekvantitet
intränger i byggnaden, fig. o. Därvid
medverkar även glaset till att utestänga strålningen,
som framgår av fig. 4. Att situationen längre
söderut blir känsligare än här, beror på den
högre lufttemperaturen. Det är dock lättare att
effektivt skärma fönstret mot solen när den
står högre. Här i Sverige är det lättare att
skärma av takfönster.
För att få en uppfattning om behovet av skydd
mot solinstrålning är det lämpligt att
undersöka ett konkret fall. Ett kontorsrum med 12 nr
fasadyta och 5 m djup har en fönsterarea om
3 nr. Detta fönster ger rummet en god
dagsbelysning. I rummet arbetar två personer 8 h
dagligen. Hur ser värmebalansen ut för detta
rum under olika omständigheter?
I mars är medeltemperaturen ca ±0°C i
Stockholm. Lufttemperaturen under dagen är något
högre, ungefär + 3°C. Om vi antar att
ytterväggens värmegenomgångstal i medeltal är 1
kcal/nrh°C och innerluftens temperatur är
+ 20° C, så blir rummets värmebehov enligt
konventionella beräkningsmetoder ca 3 Mcal
under 8 h (arbetstiden) för både värmeförlust
genom ytterväggen och ventilationen. Därvid
har antagits en luftomsättning av en gång per
timme och att personernas värmeavgivning är
200 kcal/h.
Om fönstret vetter rakt mot söder, himlen är
klar hela dagen och ingenting skärmar
solstrålningen, kommer den inträngande
värmekvantiteten under arbetstiden 8 h att bli ca
0 Mcal. Vi får sålunda ett avsevärt
värmeöverskott och kan stänga av värmeledningen ocli
dra för något solskydd för fönstret, åtminstone
delvis. Även om det råder en viss molnighet
kan värmeledningen stängas av under
arbetstiden, men då behöver inte solskyddet dras för.
Nu måste emellertid påpekas att 9 nr
fasad-yta lämnats oskyddad mot solstrålningen.
Fasadens temperatur har sannolikt stigit till
någonting mellan +30° C ocli +50° C beroende
på utförandet. Luften utanför fasaden har
värmts och stiger långsamt uppåt. Ett avsevärt
värmeflöde kommer att intränga genom
fasaden, framförallt genom fönstrens glaspartier.
Om ventilationsluften tas från fasaden så blir
denna luft förvärmd.
Uppvärmningen av luften utanför fasaden blir
större ju högre byggnaden är, om inte någon
vind sörjer för en livlig omsättning av luften.
Lugna dagar med klar himmel kommer
sålunda att bli mest påfrestande.
Förflyttar vi oss nu fram till sommaren, till
juli, som är den varmaste tiden, hur ser
värmebalansen ut då? Utetemperaturen är i
medeltal + 17°C. Något värmebehov föreligger inte.
Instrålningen genom fönstret på 8 h har
minskat till ca 4,5 Mcal. Även om vi ökar
ventilationen till tre gångers omsättning i timmen
kommer temperaturen att stiga 8—10°C,
vilket blir obehagligt. Solinstrålningen måste
skärmas av så att endast en fjärdedel eller en
femtedel kommer in, endast då kan
temperaturen hållas på en acceptabel nivå.
Ventila-tionshiften får inte tas från den solbelysta
fasaden, den bör tas in från husets skuggsida.
Vrider man fasaden mot sydost eller sydväst
ökar instrålningen något och maximum
förskjutes så som fig. 2 visar. I dessa riktningar
får solen andra infallsvinklar mot fasaden och
avskärmningen blir svårare att utföra. Mot
sydväst inträffar dessutom strålningens och
lufttemperaturens maximum ungefär samtidigt.
Fönstret i det här exemplet var måttligt stort,
endast 25 % av fasaden. I de moderna husen
förekommer det ofta att fönstren blir 50 %.
Att det då uppstår verkliga problem med
solavskärmningen är lätt att förstå. Man måste
tillgripa kylning, ty några effektiva
solavskärmningar för sådana fall finns inte.
Solskydd
För att skydda sig mot solinstrålningens
obehag har man i huvudsak tre sätt. Det första
sättet är att genom huskropparnas orientering
ordna så att solstrålningen infaller på lämpliga
tider och så att den lätt går att skärma av när
den blir obehaglig. Det andra sättet är att
genom anordningar utanför, mellan eller
innanför glasen ordna så att obehaglig strålning
avskärmas, filtreras eller reflekteras. Därvid har
man även till sin hjälp glassorter med olika
egenskaper visavi solstrålningen, t.ex.
värme-absorberande glas. De solavskärmande
anordningarna kan vara taksprång, fönsterluckor,
persienner, jalusier, gardiner etc. Det tredje
sättet är att man tar hand om den instrålande
värmen och neutraliserar eller för bort den,
t.ex. genom stark ventilation eller kylning. Man
kan även tänka sig att använda material med
hög värmeabsorption och värmekapacitet
inomhus, som absorberar solstrålningen ocli
fördröjer dess värmeeffekt.
Orientering och skärmning
Redan när en stadsplan för ett område
kommer till borde man tänka på solstrålningen, ty
ett av de bästa sätten att komma tillrätta med
denna är att orientera byggnaderna på ett
förnuftigt sätt. Genom att lägga
byggnadskropparna på ett lämpligt sätt i förhållande till
varandra kan man även skugga bort olämplig
solinstrålning och släppa fram den på tider då
den inte blir obehaglig. Genom orienteringen
kan man sålunda förflytta solinstrålningen från
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 17 443
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
