Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 17 - Solinstrålning genom fönster, av Gunnar Pleijel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 10.
Kombination av
skärm i
fönstrets
överkant och
jalusi som
lyfts frän
underkanten.
på långt när tillräckligt. De kan dock finna en
viss användning, ty de dämpar dagsljuset
samtidigt som de absorberar en del av värmen.
Kombinerande solskydd
Man kan naturligtvis kombinera olika
solskydd. Då bör man emellertid se till att de
inte motverkar varandra. Man måste göra klart
för sig hur de fungerar. Att t.ex. kombinera
värmeabsorberande glas med persienner är en
sådan kombination där persiennen ensam
skulle ge bättre resultat. Persiennen skall ju
återkasta en del av strålningen ut genom
fönstret igen, men den återkastade strålningen
absorberas då av glaset, som verkar direkt
hindrande på persiennens solskyddande funktion.
Bättre förefaller det att vara att kombinera
en liten yttre skärm över fönstret med en
jalusi mellan glasen, som dras upp nerifrån, fig.
10. Skärmen ovanför fönstret tar bara en del
av solstrålningen och resten tas av jalusin.
Dagsljuset kan fritt tränga in i rummet i övre
delen av fönstret. Gör man både skärm och
fasad ljusa slår de ifrån sig solvärmen och
reflekterar ljuset in i rummet.
Ventilation och nedkylning
Med ventilation kan en avsevärd del av den
instrålande solvärmen avlägsnas. Fördelen med
detta sätt är att man inte behöver dämpa
ljuset alltför mycket utan kan tillvarata detta
utan att strålningens värmeverkan blir alltför
påtaglig. Ökad ventilation betyder dock ökade
kostnader både för anläggning och drift. Luf-
Fig. 11.
Un-dervisnings-och hälso-ministeriet i
Rio de
Janeiro.
ten bör inte tas från den solbestrålade fasaden
utan från motsatta sidan. Den uppvärmda
ventilationsluften kanske kan användas för
värmning av rummen på skuggsidan och en
värmebesparing göras på det sättet.
I länder där lufttemperaturen är hög måste
man tillgripa kylning för att få ett acceptabelt
klimat inomhus. Här i Sverige är nattluftens
medeltemperatur under juli ca +14°C. Genom
att på lämpligt sätt ackumulera denna kyla
skulle ventilationsluften under dagen kunna
hållas på lämplig nivå utan att elkraft behövde
anlitas för kylningen. Samma ackumulator
kunde under andra årstider samla värme från
solstrålningen för ventilationsluftens
förvärmning.
Varje rum måste ventileras. Genom
ventilationsluften borde den värme som strålar in på
fasaden med sydligt väderstreck kunna
tillvaratagas och föras till en central ackumulator
för att där samlas och användas för husets
uppvärmning. Vi skulle då inte få på långt när
samma problem med solavskärmningen som
nu. Solvärmen skulle då bortföras för att
användas för ett förnuftigt ändamål och inte som
nu enbart utgöra en källa till obehag på grund
av att den under kort tid instrålar med hög
intensitet. Dess värme skulle kunna fördelas
över hela dygnet eller kanske ändå längre tid.
Bättre solskydd
Det finns en allmänt accepterad regel att ett
effektivt solskydd måste sitta på fönstrets
utsida. Denna "regel" är fullkomligt felaktig och
beror helt enkelt på att de solskydd som vi nu
placerar innanför fönstret inte fungerar som
de skall. Man har inte gjort klart för sig hur
ett solskydd skall fungera och sökt efter
material och konstruktioner som uppfyller
funktionskraven. Så länge som man nöjer sig med
det som fabrikanterna har att erbjuda kommer
vi inte att få några effektiva solskydd. Är det
inte på tiden att vi sätter igång en forskning
för att lösa problemet med solavskärmningen?
Exempel på solavskärmning
Många försök har gjorts att skärma besvärlig
solinstrålning. Det är framförallt i varmare
länder man försökt sig på olika teknik.
Försöken har gjorts i stor skala på verkliga
byggnader och någon sakkunskap synes inte ha
deltagit vid solskyddens planering. Misstagen har
blivit mycket dyrbara att rätta till.
Tyvärr kopieras dessa byggnader över hela
världen.
Hälsö- och undervisningsministeriet i Rio de
Janeiro har på nordsidan (söder om ekvatorn)
försetts med en hel kulissfasad av fasta och
lösa skärmar med vilka solstrålningens
värmeverkningar skall elimineras. Rio de Janeiro
ligger på 23° sydlig latitud och solen stiger
där under den varma årstiden mycket högt.
Den går då upp i öster, passerar genom zenit
och ned i väster. En byggnad med
huvudfasaderna rakt mot söder och norr skulle bli lätt
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 17 445
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
