Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 17 - Görvälnverket, av Georg Björkholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Görvälnverket
Sedan slutet av 1920-talet har
vattenförsörjningen av de norra delarna av
Storstockholmsområdet ombesörjts av Stockholms Norra
Förorters Vattenverksförbund, som driver ett
ytvattenverk, Görvälnverket (fig. 1), beläget
på Skeftingeholmen i Mälaren1"3.
Utvecklingen inom förbundets
verksamhetsområde har sedan 1930 varit mycket stark.
Under 1940-talet upptogs Danderyd, Täby och
Järfälla som medlemmar och 1959 inträdde
Djursholm i förbundet. I och med att Solna
kommun 1943 blev stad, överflyttades
Hagalunds municipalsamhälles medlemskap på den
nya staden.
Antalet innevånare inom förbundets
distributionsområde var den 1 januari 1930 ca 40 000
och den 1 januari 1960 ca 140 000.
Årsproduktionen av vatten vid Görvälnverket har under
åren 1930—1959 med en påfallande
regelmässighet ungefär fördubblats vart tionde år (fig.
2). Från 1,5 miljoner m3 1930 har den stigit
till 15,3 miljoner m3 1959. Den maximala
dygnsförbrukningen har ändrats på likartat
sätt (fig. 3). Från att 1930 ha varit 6 500 m3/
dygn har den sålunda ökat till 55 250 m3/dygn
1959.
Förhållandet mellan årets maximi- och
medel-dygnsförbrukningar brukar benämnas maximi-
Direktör Georg Björkholm, Sundbyberg
628.113.1(487.1)
dygnsfaktorn. Under den nämnda tidsperioden
har denna faktor varierat kraftigt mellan ett
högsta värde på 1,73 för 1945 och ett lägsta
1958 på 1,16. Medeltalet under periodens första
tio år var 1,54 och under de tio senaste 1,35.
Allteftersom vattenförbrukningen stigit har en
påtaglig tendens till minskning av
maximi-dygnsfaktorn kunnat iakttas. Härvidlag har
säkerligen den ökade semestertiden och bilismen
också medverkat. Å andra sidan har den
omfattande trädgårdsbevattningen ett motsatt
inflytande.
Årets största dygnsförbrukning har som regel
inträffat under sommarhalvåret. Enda
undantaget förekom 1942, då förbrukningen var högst
de sista dagarna i mars. Anledningen till denna
topp var den tappning, som ägde rum för att
hindra frysning i ledningarna under den
mycket stränga vintern. Numera är maximidygnen
som regel att vänta strax före skolavslutningen
på försommaren eller i slutet av augusti, när
skolorna åter börjar.
År 1930 var genomsnittsförbrukningen per
person och dygn för hela distributionsområdet
100 1. För 1959 var motsvarande siffra 300 1. I
densamma ingår såväl hushålls- som
industriförbrukning. I Sundbyberg, där dessa
förbrukningar är ungefär lika stora, uppgick medel-
Fig. 1.
Görvälnverket frän
sjösidan.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 17 447
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
