Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 18 - Oförstörande provning inom lättmetallindustri, av Rune Boström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I vissa fall kan koppar och kopparlegeringar
provas med ultraljud. Stänger med inte alltför
grov dimension kan med fördel provas med
en frekvens av 2 MHz. Man använder sig här
av dämpningskurvan som ett mått på ett gott
eller dåligt material. Oftast söker man det
"bakändesfel", som uppträder vid pressning
av stång.
Den elektro-induktiva metoden användes även
vid kontroll av koppar- och mässingstång. Den
använda frekvensen ligger mellan 500 och
10 000 Hz beroende på provningens art och
feltypen.
Givarna är placerade på en revolverarm och
den önskade givaren kan svängas in med ett
enkelt handgrepp, varefter endast en enkel
omställning av en ratt i instrumentet gör den klar
för nästa dimension med rätt känslighet. Här
användes standardstång med något slag av fel
för kalibrering av instrumentet en gång per
skift. Matningshastigheten är 3 m/s.
En anordning som provar omedelbart efter
pressningen av materialet med automatisk
upp-märkning vid alla felställen är ett stort
framsteg. Vid provning av stång användes en
automatisk sorteringsanordning ibland
kompletterad med en märkningsanordning.
Rör
I rörverk användes ultraljud vid
tjockleksmätning och i vissa fall vid excentricitetsmätning.
Härvid måste man rotera rören. Man kan
uppnå en noggrannhet av upp till 1 %.
För provning av rör till kondensorer samt
värmeväxlare, där stora krav på rörens
kvalitet vad beträffar inhomogeniteter samt
värmebehandling och dimension föreligger, måste
man ha högeffektiva metoder. Här ligger den
elektro-induktiva mätmetoden närmast med
användningen av inre och yttre spolar. De inre
spolarna lämpar sig bäst för provning av
färdiga kondensorer, där man lätt kan följa
korrosionsangreppen. Yttre spolar används i
tillverkningen av rören där det fordras högre
provningshastighet.
Vid provning av rör med hjälp av inre spole
skjuter provaren in spolen med hjälp av en
tryckluftpistol till andra änden på röret och
lägger kabeln omkring ett drivhjul, som drar
ut spolen med jämn hastighet. Förekommer
något slag av fel, indikeras detta på en skrivare.
Den maximala matningshastigheten enligt
denna anordning eller liknande uppgår till
ungefär 0,3 m/s.
Några normer med referenser och
standardfel för provning av rör finnes ännu ej, varför
man fortfarande söker sig fram. Man använder
filspår, svarvade spår, nedfilningar, borrhål
o.d. såsom referenser.
En kalibreringsmetod vid tvåspolesystem är
"procentringsmetoden", vilken synes ha sina
fördelar. Som referens använder man härvid
det material som provas. Kassationsgränsen
definieras som en noggrann kalibrerad del av
signalen från detta material med maximal in-
Fig. 6. Oscillografisk registrering av prov med
elek-troinduktiv metod på rör monterat i kondensor.
Fig. 7. Provat rör motsvarande registrering A i fig. 6.
dikation, som kallas för 100 % fel. Detta
erhålles när materialet ligger i endast det ena
spolsystemet.
I ett oscillogram från provning av tuber i
färdig kondensor synes tydligt utslagen från
sprickor som har uppkommit genom
spänningskorrosion. De sex stora utslagen härrör
från kondensorns gavlar och stödplåtar, fig. 6.
Sprickorna framträder också tydligt på ett
fotografi av röret i tillplattat tillstånd, fig. 7.
Ett annat exempel är ett rör med oxidstråk
och invändiga flagor längs röret, fig. 8, 9
och 10.
Felindikationer kan man även få om röret av
någon anledning har mekaniska spänningar.
Särskilt kommer dessa in vid monteringen av
Fig. 8. Oscillografisk registrering av prov med
elek-troinduktiv metod på ett rör i vilket uppträder
längsgående och invändiga flagor.
Fig. 9. Uppskuret rör från samma provning som i fig. 8. Man ser de
invändiga stråken med flagor.
492 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 .H. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
