- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
502

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 18 - Oförstörande provning inom varvsindustri, av Hanns Larsén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fattning. De icke förstörande metoderna får
därför stor betydelse. Utöver vad som här
beskrivs förekommer en omfattande okulär
avsyning och måttkontroll inom samtliga
tillverkningsområden och på alla tillverkningsstadier.

Tryckprovning

Den ojämförligt viktigaste oförstörande
kontrollmetoden är tryckprovningen med vatten.
Därmed fastställer man konstruktionens täthet,
men metoden skall också vara ett
belastningsprov. Samtliga last-, ballast-, brännolje- och
övriga förnödenhetstankar på ett fartyg, som
är under byggnad eller har inkommit för
periodisk besiktning (klassning) skall
tryckprovas. Detta gäller även reparerade partier efter
ett haveri, och vederbörande
kontrollmyndighet har gett noggranna anvisningar om hur
denna provning skall ske. Så skall exempelvis
på ett nybygge en lastoljetank fyllas med
vatten och tanken tryckas med det maximala tryck
som kan förekomma, dock minst 8 fot
vattenpelare över tankens översta del. Pannor och
tuber, kolvar, cylinderfoder etc. samt rör,
ventiler och ventillådor skall även de tryckprovas
med för varje detalj fastställt tryck. Stundom
ersättes vattnet med luft och såpvatten t.ex. vid
minustemperaturer, då fryssprickor kan
tänkas uppstå, eller för att undvika tidsödande
torkning. Andra detaljer såsom roder
tryck-provas med impregneringsmedel. Den
avslutande tryckprovningen sker i närvaro av en
officiell myndighetsperson och rederiets
kontrollant.

Spolning

En närbesläktad provningsmetod som
användes för täthetsprovning på sådana detaljer som
icke kan tryckprovas är spolning. Vädertäta
och gastäta dörrar, skylights, kappar, vissa slags
ventilatorer, ljusventiler, skott och
stållastluc-kor, samt däck är sådana delar, där med fördel
spolning kan ske, och för vilka spolning
föreskrives av myndigheterna.

Belastningsprov

Individuell belastningskontroll med överlast
företas på lastnings- och lossningsanordningar
såsom bommar och kranar samt på
livbåts-dävertar. Kontrollen utförs dels ur
hållfasthetssynpunkt dels också som ett funktionsprov, och
tillvägagångssätt och belastningar är
föreskrivna i "Dockregulations" och "1948 års
säkerhetskonvention". I dragbänk belastningsprovas bl.a.
diverse styrdetaljer samt kättinglängor etc. för
varvets egna lyftanordningar. En omsorgsfull
kontroll av samtliga lyftanordningar är av stor
betydelse, fig. 1.

Röntgenkontroll

Någon direkt föreskrift enligt
klassificeringssällskapens reglementen om röntgenkontroll av

502 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 19

Fig. 1. Brott i lyftkättingssvets funnet vid
provbelastning.

svetsfogarna på fartygsskroven finns för
närvarande inte, men sådana lär vara i antågande.
För tryckkärl däremot finns sedan länge
sådana bestämmelser. Många rederier och
enskilda klassinspektörer har dock framfört
önskemål om en viss röntgenundersökning av
skroven, och sedan lång tid tillbaka utför man
sådan stickprovsfotografering. Att fotografera
alla stumfogar på en så pass stor enhet som ett
fartygsskrov låter sig knappast göra, men av
erfarenhet vet man att korsningar mellan
tvär-och längsskarvar är ömma punkter, och att
man genom att fotografera dessa och dessutom
ta enstaka foton av mellanliggande skarvar kan
få en relativt god bild av de utförda svetsarnas
genom röntgen påvisbara kvalitet. Att detta
skulle ge ett absolut mått på svetskvaliteten
måste emellertid starkt betvivlas, men
röntgenfotografierna ger dock en bra ledning vid
bedömningen.

Till en fullständig svetsbedömning hör först
och främst okulär besiktning såväl under
svetsarbetets gång som av den färdiga svetsen men
även komplett sprickundersökning och
röntgenfotografering. Att röntgenfotograferingen
har stor psykologisk betydelse är emellertid
ställt utom allt tvivel och den verkar avgjort
kvalitetsbefrämjande. Någon effektiv och
användbar icke förstörande kontrollmetod utöver
okulär besiktning av kälsvetsar finns tyvärr
mig veterligt inte.

Röntgenfotograferingen har nu vid
Götaverken ungefär följande omfattning:

Fartyg fotograferas enligt interna
bestämmelser. Antalet filmer per fartyg skall exempelvis
för ett tankfartyg vara ca 1 per 100 tdw, dvs.
ca 400 för ett 40 000 tdw tankfartyg.
Huvudsakligen placeras dessa filmer midskepps inom
fartygets halva längd, och då givetvis på de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:56:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0528.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free