Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 19 - Utbygging av kraftverkene i Øvre Namsen, av Alf Haaland - Alex Engblom †, av Nils Gralén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
elektriske energi. Det foregikk på den inåte at
Fylkesverket i de såkalte elektrisitetsløse
distrikter bygget fordelingsnett, og ved at det
overtok kommunale elektrisitetsverk når
for-lioldene gjorde det ønskelig eller mulig. Idag
er situasjonen den at Fylkesverket leverer
elektrisk energi direkte til abonnentene i 39
kommuner, mens det fremdeles er kommunale
fordelingsnett i 9.
Fylkesverket förestår utbyggingen av
kraft-verkene i Øvre Namsen, og skal også förestå
den senere drift av dem.
Overføringslinjen Tunnsjødal —
Østlandet
Det blir bygget en 300 kV linje fra Tunnsjødal
til Såner i Østfold. Midlertidig vil overføringen
föregå med 130 kV spenning for en del av
av-standen, idet man benytter den nåværende
130 kV linje som er bygget i förbindelse med
Aura kraftverk.
Overføringslinjen blir bygget av den norske
stat ved Vassdragsvesenet. Den blir derför
statens eiendom. Lengden av den samlede
over-føringslinje blir 696 km, hvorav 190 km med
130 kV spenning.
Krafteksport
Det er tidligere opprettet to
kraftleiekontrak-ter mellom den norske stat og Stockholm by
og AB Svarthålsfossen, i förbindelse med to
kraftverk i Neavassdraget i nærheten av
Trondheim. Den ene kontrakt omfatter
gjennom-snittlig 230 GWh/år, og den andre 200 GWh/år.
I förbindelse med utbygging av kraftverkene
i Øvre Namsen, er det opprettet to kontrakter
om salg av kraft til Sverige, den ene med
Sydsvenska Kraftaktiebolaget AB med
gjen-nomsnittlig 300 GWh/år, og den andre med
Brännälvens Kraft AB med gjennomsnittlig
150 GWh/år.
Den førstnevnte kontrakt har en løpetid på
20 år. Den sistnevnte på 10 år, med adgang til
å nedsette leveringen til halvparten etter 5 år.
Sluttbemerkning
Til slutt vil jeg anføre at en utbygging av
fallene i Øvre Namsen, etter den
overførings-plan som nu foreligger, i enhver henseende er
långt å foretrekke fremfor en mere
konvensjo-nell utbygging längs vassdraget. I siste tilfelle
vil lengere strekninger av elven ikke kunne
ut-bygges på en økonomisk basis. Dessuten vil
man i dette tilfelle ikke ha magasiner
tilstrek-kelig for utjevning av tilsiget til Namsen.
Etter overføringsplanen utnytter man den hele
fallhøyde fra Namsvatna til Tunnsjøelvens
ut-løp i Namsen, likesom man får tilstrekkelig
store magasiner for utjevning av tilløpet til
Namsvatna. Dessuten medfører
overføringsplanen vesentlig lavere utbyggingsomkostninger
pr. kWh enn en eventuell utbygging längs
vassdraget.
Alex Engblom †
Något mer än en månad efter sin 75-årsdag dog
Alex Engblom, den 30 mars 1960. Han låg inte länge
sjuk, och det var väl, ty verksamhetslust
karakteriserade hans liv.
Alex Engblom var textiltekniker. Efter examina vid
Lennings vävskola i Norrköping och Tekniska
Högskolan i Stockholm hade han under nio år
anställning i textilindustri i USA. Är 1920 blev han
överingenjör vid Borås Wäfveri AB, där han stannade
till sin pensionering 1950, de sista åren som direktör
vid företaget. Som organisatör och tekniker utförde
han där en banbrytande gärning genom införande
av rationella metoder för storindustriell drift, och
han betydde mycket för företagets utveckling.
Hans verksamhet var också i hög grad riktad ulåt.
Han var en entusiast för textilteknisk undervisning
och forskning. Han kände väl till utvecklingen på
detta område i andra länder, främst USA och
England, och redan på 1920-talet började han verka för
samlade insatser inom svensk textilindustri för
undervisning och forskning. Vid tillkomsten av
Textilinstitutet i Borås och Svenska
Textilforskningsinstitutet i Göteborg anlitades han som expert och var
en drivande kraft, och han tillhörde styrelserna för
dessa institutioner i många år. Om hans rika
kulturhistoriska intressen vittnar hans ordförandeskap i
De Sju Häradernas Kulturhistoriska Förening, där
han nedlade ett intensivt och energiskt arbete för
Borås museum. Inom många föreningar i Borås,
såsom Alliance Frangaise, Swedish-American
Association of Borås, Västergötlands Fornminnesförening,
Decemberklubben och Tekniska Förbundet, spred
han initiativ, energi och entusiasm. Han var i tjugo
år ledamot av styrelsen för Tekniska Museet i
Stockholm, blev 1932 ledamot av IVA och hade
titeln Fellow i Textile Institute (Manchester) och i
American Society of Mechanical Engineers.
Alex Engblom var en säreget positiv man,
intresserad av människor, och han trivdes med liv och
rörelse omkring sig. Idérik och inspirerande, aktiv
och driftig var han. Han kunde konsten att driva
idéer och få folk att arbeta för de mål. som han
med brinnande entusiasm satte upp. Han var
rättfram och aldrig rädd för att säga sin mening, även
om han därmed ibland kunde förarga personer, om
de inte kände honom närmare. Men den som kände
honom, visste hans uppsåt och förstod, att en av
hans metoder att åstadkomma något var att reta
den, som skulle göra det. "Give and take" — det
sade han ofta, och han kunde bådadera. Men mest
minns man det som hans rika person gav.
Nils Gralén
TEKNISK TIDSKRIFT 19é0 H. 18 517
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
