Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 19 - Kärnreaktor med organisk moderator, av S Hähnel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medlets viskositet. l)ess ändring var vidare
fullständigt reversibel varav man kan dra
slutsatsen att ingen nämnvärd minskning av
värmeövergången uppstår genom beläggningar
på bränsleplattornas ytor.
Vid alla hittills utförda prov har man funnit
att det bildas en tunn (5 jx), mörk film på
värmeöverföringsytorna. Den kan emellertid
vara stabil och inverkar då inte nämnvärt på
värmeövergången. Dess stabilitet beror på
kylmediets strömningshastighet, bränsleplattornas
yttemperatur ocli i mindre grad på
kylme-delstemperaturen. Acceptabel ändring av
värmeövergångstalet beror därför på relationen
mellan bränsleplattornas yttemperatur och
kylmediets strömningshastighet (fig. 6).
På senare tid har man ägnat stor
uppmärksamhet åt ytkokning (Tekn. T. 1959 s. 285).
Orsaken härtill är att den kan ge större
temperaturstegring hos kylmediet i härden, lägre
arbetstryck och mindre pumparbete. Man har
härvid funnit att värmeövergångstalet i början
är stort men att det avtar med tiden och blir
konstant efter ca 700 h. Man tror att detta beror
på en ändring av bränsleelementets yta. Den
film, som bildas på den, är nämligen mycket
slätare än den ursprungliga ytan.
Största delen av i kylmediet inducerad
radioaktivitet berodde på metalliska föroreningar
som från början kommit från apparaturen. De
viktigaste radioisotoperna var s,Mn, "Mn, S8Fe,
""Co, 7=Se, æS och EP. Strålningsintensiteten tätt
intill ett 250 mm kylmedelsrör var 50—60
mR/h under första hälften av drifttiden och
steg till ungefär den tiofaldiga vid driftens slut.
Det senare berodde på oorganiska föroreningar
i kylmediet som troligen kom in vid en ändring
av kylsystemet.
Renar man kylmediet kontinuerligt genom
destillation, följer de oorganiska
föroreningarna med de svårflyktiga
sönderdelningsproduk-terna vilka tas ut som avfall. Inducerad
radioaktivitet hos kylmediet bör då inte vålla några
svårigheter.
Klyvningsprodukter kom in i kylmediet vid
smältning av kapslingen på ett provelement.
Då kylmediet inte reagerade snabbt med det
frilagda uranet, förorenades det bara med
klyvningsprodukter som hade nämnvärt
ångtryck vid reaktorns arbetstemperatur. Omkring
1 000 C aktivitet torde ha kommit in i
kylsystemet, men trots detta var det fullständigt
tillgängligt redan efter 48 h. De enda
klyvningsprodukter som då fanns i nämnvärd mängd
var "T, "°Ba och 140La.
Piqua-reaktorn
Resultaten av hittills gjorda undersökningar
har givit en grund för konstruktion av
kraft-genererande reaktorer med organiska äninen
som moderator och kylmedel. Den första
konstruktionen av denna typ började man bygga i
Piqua mot slutet av 1959. Anläggningen väntas
vara i drift 1961. Den skall ge ånga till en
existerande turbingeneratoranläggning.
Fig. 6. Sambandet mellan bränsleplattornas
yttemperatur, kylmediets strömningshastighet och
relativa värmeövergångstalet efter 100 h; acceptabelt
område skuggat.
Konstruktion och kostnad
Piqua-reaktorn skall ge 45,5 MW värmeeffekt
och kraftstationen 11,4 MW eleffekt netto.
Nettoverkningsgraden blir alltså 25,1 %. Som
bränsle skall man använda till 1,8 % æU
anrikat uran, legerat med 3,5 % Mo och mindre
än 1 % Al eller Si som stabiliseringsmedel.
Moderatorn och kylmediet blir terfenyler eller
andra polyfenyler, troligen Santowax R med
30 % högkokande sönderdelningsprodukter.
Som reflektor utnyttjas ett 175 mm tjockt skikt
av terfenyler.
Reaktorhärden placeras nära bottnen av en
cylindrisk tank ca 2 m i diameter och 8 m hög
(fig. 7). Den består av 78 bränsleeleemnt och
Fig. 7.
Vertikalsektion av
Piqua-reaktorn.
Strålskydd
Topplock
Centreringstapp
Relativt värmeövergångstal
t,01
0.98 -
WO W> WO 520 560 ’C
Bränslets y/temperatur
522 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
