Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 20 - Andras erfarenheter - Ogräsbekämparen 2,4-D, av SHl - Anlöpningssprödhet hos stål, av SHl - Använding av stenkolssyror, av SHl - Böcker - En praktisk handbok om motivationsundersökning, av Hans Roos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
syra att reagera med överskott på 2,4-diklorofenol
i närvaro av natriumhydroxid. Huvudprodukten är
natriumsaltet av 2,4-D. När reaktionen gått till slut
sänks pH till 5 genom tillsats av saltsyra, varvid
överskottet på diklorofenol frigörs och kan
återvinnas genom destillation. Återstodens pH sänks
sedan till 1, varvid 2,4-D kristalliserar. De vita
kristallerna filtreras från, tvättas och torkas, om så
fordras. Fuktig eller torr 2,4-D behandlas sedan med en
amin eller en alkohol, varvid ett salt resp. en ester
erhålls.
Ett amerikanskt företag tillverkade 1958 47 olika
2,4-D-produkter. Trots konkurrensen från nyare
ogräsbekämpare, såsom 2,4,5-T
(2,4,5-triklorofenoxi-ättiksyra), IPC (isopropyl-N-fenylkarbamat) och
CMU (klorofenyldimetylkarbamid), anses att
marknaden för 2,4-D alltjämt kommer att växa
(Agricul-tural & Food Chemistry sept. 1959 s. 596—597). SHl
Anlöpningssprödhet hos stål
Det är känt att härdade och anlöpta, låglegerade
stål försprödas genom upphettning till 300—600°C
eller genom långsam kylning inom detta
temperaturområde. Denna isotermiska försprödning ger sig
till känna som en höjning av omslagstemperaturen
från segt till sprött brott. Det är vidare väl känt
att föroreningar, såsom fosfor och tenn spelar en
betydande roll vid denna typ av försprödning. Man
har dessutom visat att mycket rena, legerade stål
saknar benägenhet för anlöpningssprödhet och har
nu närmare studerat föroreningarnas inverkan vid
upphettning av stål till 450°C.
Härvid har man funnit att ett stål, innehållande
kol, nickel, krom och molybden, inte försprödas
genom upphettning 1 000 h till 450°C, om det är
praktiskt taget fritt från andra ämnen. Närvaro av
fosfor, antimon, arsenik, tenn, mangan eller kisel
har visat sig medföra benägenhet för försprödning.
Små mängder av vismut, kobolt, koppar,
germanium, gallium, zirkonium eller kväve har däremot
ingen sådan effekt.
Molybden minskar försprödningen men förmår
inte hindra den. Det spröda brottet i försprödade
stål är i huvudsak intergranulärt (W Steven & K
Balajiva i Journal of the Iron & Steel Institute okt.
1959 s. 141—147). SHl
Användning av stenkolssyror
Genom oxidation av bituminöst kol i alkalisk miljö
kan man erhålla en blandning av flerfunktionella
aromatiska syror (Tekn. T. 1955 s. 452). Bensen-,
naftalen- och bifenylkärnor är de vanligaste.
Blandningen har en medelmolvikt på ca 270 och en
genomsnittlig ekvivalentvikt på ca 81. Dessa
stenkolssyror har nu visat sig användbara som ett billigt
råmaterial för framställning av härdplaster,
vattenlösliga beläggningar och förtunningsmedel för
borrslam.
Ett stort antal olika härdplaster kan göras av
stenkolssyrorna genom användning av olika reaktanter
och variation av reaktionsbetingelserna. De
vanligaste reaktanterna är alkanolaminer, alkylenoxider,
polyoler och polyaminer. Den kommersiellt mest
lovande produkten erhålls vid syrornas förestring med
pentaerytritol. Den kan användas som bindemedel
i gjutkärnor och skalgjutformar i stället för
fenol-formaldehydharts.
Vid tillverkning av skalgjutformar får sand
överdragen med harts falla på en het metallmodell.
Överskott på sand blåses bort, och kvar blir ett degartat
skal av hartsbunden sand. Detta bränns i en ugn
innan det skils från modellen av hydrauliskt
manövrerade utstötarpinnar. Bindemedlet är en
vattenlösning av stenkolssyror och pentaerytritol, vilka
för-estrats till 13—18 %>.
Vattenlösningar av stenkolssyror ger ganska sega
filmer på textilfibrer och kan därför användas som
appretur för varp. Då filmerna är vattenlösliga, kan
de tvättas bort, och det har visat sig att fibrerna
inte färgas trots att syrorna är ganska mörka. Vid
prov med nylon, Dacron, Orion och cellulosafibrer
erhölls filmer som tycks ha minst lika stor
nötningstålighet som i dag använd appretur.
Stenkolssyrornas användbarhet begränsas emellertid av att
de reagerar med fibern vid ca 80°C.
Stenkolssyrorna kan få sin största användning som
förtunningsmedel för borrslam. De har så stor
löslighet i vatten att de kan användas direkt, medan
de nu använda, högmolekylära organiska syrorna
först måste neutraliseras med alkali. För att
stenkolssyrorna skall kunna användas för detta
ändamål fordras emellertid att de tillverkas i stor skala
i en dyrbar fabrik, som man i dag inte vågar bygga.
Nu tillverkas stenkolssyror bara i halvstor skala
genom en kontinuerlig process, vid vilken en
suspension av bituminöst kol i natriumhydroxidlösning
oxideras med syrgas vid 290°C och 125 kp/cm2 tryck.
Flera kilogram natriumhydroxid åtgår till 1 kg kol
(Chemical & Engineering News 28 sept. 1959 s. 96).
SHl
I #
I
W-tr’ böcker
En praktisk handbok om
motivationsundersökning, av Harry Henry. Forum, Stockholm
1959. 240 s., 23 tab. 22,50 kr.
Europamarknadens ökande försäljningsmöjligheter
i ett allt kärvare konkurrensklimat innebär att
företagsledningens beslut får en allt större räckvidd.
Inte minst när man kommer in på
marknadsföringsproblemen visar hävdvunna beslutkriterier sig
ofta otillräckliga (sedan må de vara hur
erfaren-hetsprövade som helst). Kriteriet på en modern,
progressiv företagsledare är inte bara konsten att
omge sig med goda medarbetare utan även förmågan
att kunna tänka om, t.ex. genom att anamma den
hjälp som den tillämpade psykologin erbjuder.
Denna befinner sig i snabb utveckling och anvisar elt
flertal metoder, som kan tjäna som ett verksamt
hjälpmedel vid beslutsfattandet. En ny
undersökningsmetod, som väl ännu inte på allvar slagit
igenom i Sverige, men som reklam- och
försäljningsfolket i USA börjat utnyttja i allt större
utsträckning i sin konkurrensmedvetna kamp om
konsumenternas bevågenhet är "motivation research"
(försvenskat till motivationsundersökning eller — ännu
bättre — molivstudie).
Egentligen är motivstudier inte någon ny
vetenskap, påpekar förf. till föreliggande bok,
forskningschef hos annonsbyrån McCann-Erickson i London.
Boken inbjuder onekligen till en lättfattlig,
kun-skapsberikande läsning om motivstudietekniken. I
olika avsnitt diskuterar förf. motivforskningens sam-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 20 562
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
