Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 21 - STF april
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jämte huvudleverantören Asea arbetar med
reaktorkonstruktioner för R3/Adam. Degerfors Järnverk gör
reaktorkärlet, Nohab bränslebytaren, Rosenblads
Patenter och Jönköpings Mekaniska Werkstad
huvudvärmeväxlarna. Eftersom vi i Sverige har valt
en egen originell linje så blir kostnaderna för
utredningar, konstruktioner, sammanhållning och
kontroll mycket höga. Om man kommer att bygga en
till reaktor av samma typ så blir dessa kostnader
lägre. Vi kan emellertid trösta oss med att arbetet
ger kunskaper och utbildning för personal som vi
i varje fall behöver i framtiden.
Per-Eric Edhäll, Nohab, talade om R4/Eva, som
nu avses att byggas ovan jord med reaktorn i ett
skal av plåt eller betong eller en kombination. För
att få god bränsleekonomi vill man ha hett utgående
kylvatten och kall moderator. Tryckhållningen kan
ordnas på flera sätt och denna inverkar på tankens
utformning. Med dagens svets- och kontrollmetoder
vågar man ej ha tjockare gods i tanken än 100 mm.
Nya låglegerade stål med högre sträckgräns verkar
dock lovande.
Vattenfall måste få en reaktor så att man kan
bedöma hur man skall fortsätta sitt kärnkraftarbete.
Man kanske kan få erfarenhet av R4/Eva men en
importerad reaktor vore nog bra.
Tungvattenreak-torn blir dyrare i anläggning än en anrikad
lätt-vattenreaktor men bränslekostnaderna blir lägre,
varför den slutliga energikostnaden blir ungefär lika
stor. Vattenkraften är dock billigast så långt som
den räcker, därefter avgörs valet mellan
konventionell ångkraft och kärnkraft av priset.
I diskussionen nämnde Ragnar Liljeblad att
koldioxid som kylmedel möjligen kunde ge svårigheter
om bränsleelementen kapslas i beryllium.
Kokarreaktorn är ett attraktivt alternativ till den gaskylda
reaktorn, trots att vattenkylning är dyrare än
gas-kylning. Från säkerhetssynpunkt bör kokarreaktorn
vara väl så bra som trycktankreaktorn eftersom man
slipper värmeväxlarna. Harry Brynielsson talade om
Studsviks betydelse för utvecklingen på
kärnkraftområdet.
Om hur våra grundvattentäkter skall skyddas
talade en tekniker och två jurister inför ca 90
medlemmar av S\’R måndagen den 11 april. Gustav
Win-qvist från Vattenbyggnadsbyrån berättade att
grundvattentäkter har största betydelse för mindre
städer och landsbygd. I proportion till den totala
vattentäkten torde grundvatten svara för ca 10 "/o för
de större städerna, 70 %> för de mindre och troligen
ca 90 °/o för landsbygden.
Man känner relativt väl förhållandena vid
bakteriologisk förorening, sämre är det med
virusföroreningar. De bakteriologiska föroreningarna
transporteras i regel ej långt. Problemet med
petroleumföroreningarna har blivit allvarligt, likaså utgör väglut
och tjära ett hot. För att skydda
grundvattentäkterna har man infört ett zonskydd med i regel tre
zoner med minskande grad av rigorösa
skyddsföreskrifter. Den omedelbara närheten till brunnen
skyddas väl. I ett inre område, 50—300 ni från
brunnen, skyddar man mot sanitära föroreningar
genom t.ex. täta avloppsrör, och utfärdar man
förbud mot avloppsverk och tippar samt schakt
närmare än 3 m från grundvattenytan. I ett yttre
skyddsområde kontrolleras industriellt avlopp samt
medges kanske grustäkt till grundvattenytan.
Advokat Stig Carlberg angav två alternativa vägar
att lagligen beivra grundvattenföroreningar,
nämligen § 38 Hälsovårdsstadgan och 2 kap. 58 §
Vattenlagen. Skyddsområden kan förordnas med "lokal
hälsovårdsordning" eller alternativt med 2 kap. 45 §
Vattenlagen med tvångsservitut och eventuell
ersättning. Hittills har ej någon fast praxis utbildats.
Norrbygdens och Västerbygdens domstolar har dömt
olika beträffande ersättning för skydd kring
oljetankar. Norrbygden utdömde ej någon ersättning
men Västerbygden ansåg att sökanden skulle betala.
Högsta Domstolen skall nu uttala sig. Det finns ett
prejudikat hos Regeringsrätten från 1956,
"Uppsalafallet", där en lokal hälsovårdsordning ansågs vara
tillfyllest för förbud mot oljetankar i jord och någon
ersättning således ej kom i fråga.
Advokat Rolf Littorin påpekade att förbudet mot
schakt i närheten av grundvattenytan medför stora
ekonomiska konsekvenser genom att den inskränker
möjligheterna att utnyttja fulla grustäktskapaciteten
på djupet. För närvarande utvinnes över 20 000 milj.
in" grus årligen. Naturskyddet kräver att man
koncentrerar grustäkterna. Sedan Naturskyddslagen
tillkom i mars 1959, finns det möjlighet för länsstyrelse
att utfärda föreskrift för grustäkt eftersom varje
sådan skall anmälas en månad innan man börjar
ta ut grus.
Mekanik förklarade vid sitt årsmöte tisdagen den
12 april 1960 rymdåldern öppnad med en
introduktion av Björn Bergqvist vid Flygtekniska
Försöksanstalten. Han berörde först rymdfartstankens
historia och redogjorde för de tekniska grundvalarna,
samverkan mellan bana, drivanordningar och
struktur, värmeproblemen samt människans fysiologiska
och psykologiska problem vid rymdfärder.
Föredragshållaren kom härefter in på människans
ansvar inför rymdfartens tillblivelse och spänningen
mellan etik och teknik. Härpå gavs en revy över
aktuella, passerade och kommande
rymdfartsprojekt. Den livliga diskussionen efter föredraget rörde
i huvudsak om man skall ha mänsklig besättning
eller endast robotar ombord på rymdfarkosterna.
Problemet blev dock inte slutgiltigt löst.
Mekanik fortsatte sin aprilverksamhet tisdagen den
26 på Scania Vabis i Södertälje, där ca 125
deltagare diskuterade olika organisationsformer för
produktionen inom verkstadsindustrin.
Gösta Nilsson hälsade och orienterade om
företagets utveckling och om de framtida planerna. Efter
en ca 1 1/2 timmes rundvandring inom några av
företagets avdelningar visades filmen "Automation"
("Strassen der Vernuft") som belyste, oftast genom
jämförelse med tidigare använda
produktionsmetoder, Volkswagenwerks automatiska
transportanordningar samt monteringsmetoder och de härigenom
möjliga avsevärda tids- och
arbetskraftsbesparingar-na.
Chefen för organisationsavdelningen vid
Volkswa-genwerk, Friedrich Lenz, behandlade
biltillverkningens organisationsproblem. Förutsättningen för en
framgångsrik insats av rationella
produktionsmetoder och produktionsmedel är att ett entydigt
tekniskt underlag i form av ritningar, stycklistor, ett
produktionsprogram, uppgifter om tillgängliga
medel för investeringarna, räntabilitetskalkyler, planer
för utbildning av personalen etc. har framtagits.
Vidare fordras en motsvarande utveckling av
driftorganisationen. Stora serier komplicerade produkter
ined höga kvalitetskrav skall tillverkas. De i regel
stora företagsenheterna gör det svårt att genomföra
en effektiv organisation som samtidigt lätt kan
anpassas till förändringar i produktionsteknik och
produktionsvolym. Vid Volkswagenwerk, som nu
gör ca 3 000 bilar per dag, har man börjat att i allt
större utsträckning förbereda arbetet i stället för
arbetaren.
Hannes Brynge, Husqvarna Vapenfabriks AB, som
594 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
