- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
632

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 23 - Andras erfarenheter - Eloxering av aluminium i malonsyra, av SHl - Isooktenylalkohol, en kommande petrokemisk produkt, av SHl - Material för biltankar, av SHl - Effektiv syntetisk penicillin, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

punktangrepp, därför att korrosionen koncentreras
till enstaka punkter (j M Kape i Metallurgia nov.
1959 s. 181—191). SHl

Isooktenylalkohol, en kommande
petrokemisk produkt

Genom klorering av diisobutvlen och hydrolys av
produkten kan man erhålla en blandning av två
isomera oktenylalkoholer (CH3)3CCH:C(CH3)CHsOH
och (CH3)3CH2C( :CH,) CH2OH. Produkten, som
kallas isooktenylalkohol, väntas få användning som
lösningsmedel, till mjukningsmedel för plaster, till
ogräsbekämpare samt som utgångsmaterial vid
framställning av kemikalier.

Isooktenylalkoholens estrar med ftalsyra och
adi-pinsyra ser sålunda ut att vara goda
mjukningsmedel och torde kunna ersätta motsvarande oktylestrar.
Isooktenylalkoholens ester med
2,4-diklorofenoxiät-tiksyra (2,4-D) tycks ha det låga ångtryck som man
önskar hos en ogräsbekämpare, medan etyl-,
propyl-och butylestrarna som nu används i stor
utsträckning inte är fullt tillfredsställande. Isooktenylestern
är vidare relativt svårlöslig i vatten, vilket är en
fördel vid bekämpning av vattenväxter (Chemical &
Engineering News 11 jan. 1960 s. 48). SHl

Material för biltankar

Stora mängder kemikalier av många olika slag
transporteras numera med tankbilar, och på grund
härav har åtskilliga andra material än stål börjat
användas till tankarna. Mjukt stål är det billigaste
materialet; 1959 användes det i ca 25 */o av den
utrustning som såldes i USA. Låglegerat stål är
något dyrare än mjukt stål men har högre
brottgräns, varigenom tunnare plåt kan användas och
viktbesparing vinnas.

Båda stålsorterna har dåligt korrosionsmotstånd,
men de kan användas i tankar för transport av
många icke oxiderande kemikalier, t.ex. alkoholer
och klorerade kolväten, om förorening med järn kan
tillåtas. Tankarna är emellertid i allmänhet svåra att
rengöra, varigenom underhållskostnaden blir hög, om
olika produkter skall forslas med samma tankbil.

Man kan skydda stålet mot korrosion genom att
belägga det med t.ex. fenolharts eller gummi, men
rengöringen blir alltjämt besvärlig.
Fenolhartsbelag-da tankar används dock i stor utsträckning för
stark svavelsyra och gummibelagda för saltsyra och
utspädd svavelsyra. Det lönar sig inte att använda
kompoundplåt till billankar därför att erforderlig
plåttjocklek är för liten.

Rostfritt stål av 18-8-typ får allt större användning.
Det är standardmaterial för mejeriprodukter men
har först på senare tid börjat utnyttjas för den
kemiska industrins tankbilar. Rostfria tankar kostar
nu ungefär dubbelt så mycket som tankar av mjukt
stål i USA, och där tar de ca 25 °/o av
tankbilsmarknaden. Det rostfria stålets viktigaste förtjänst är
att det har en tät och slät vta och utmärkt
korrosionsmotstånd. Tankarna kan därför rengöras lätt
och effektivt, i synnerhet som man kan använda
starka syror och alkalier.

Detta utnyttjar man t.ex. vid transport av
salpetersyra och myrsyra med samma tankbil. Den senare
syran faller sönder i närvaro av spår av
salpetersyra, men denna kan fullständigt bortskaffas på
några timmar ur en tank av rostfritt stål. En annan
användning är transport av flytande
ftalsyraanhyd-rid vid 185°C. Stålet står mycket bra emot
anhydri-den, som vid rengöring av tanken kan avlägsnas
trots att den är mycket viskös.

Rostfritt stål används också till tankar för
transport av kondenserade gaser vid låg temperatur.
Flytande etylen transporteras t.ex. regelbundet från
Sarnia till Montreal på mindre än 24 h i en tank,
11 m lång och 2,5 m i diameter, rymmande 13,6 t;
vätskans temperatur är -—105°C. Rostfritt stål är
också utmärkt för rå fosforsyra som erbjuder
betydande hanteringsproblem. Samma tank kan
användas även för andra slag av flytande konstgödsel,
t.ex. ammoniak, ammoniumfosfat- och
ammonium-nitratlösningar.

Rostfritt stål har emellertid fått en svår konkurrent
i aluminium som på bara fem år har blivit ett
viktigt material för tankar, över 50 "/o av de
tankbilar, som såldes till den amerikanska kemiska
industrin under 1959, hade aluminiumtankar. Dessa
kostar ca 1,5 gånger så mycket som tankar av
mjukt stål. Den stora framgången för aluminium
beror på att man utarbetat snabba och säkra
svetsningsförfaranden för det.

Man använder alltmera
aluminium-magnesiumlege-ringar, t.ex. 5052 eller 5154, vilka båda innehåller
0,10 °/o Cu, 0,45 »/o Fe + Si, 0,10 °/o Mn, 0,20 «/o Zn
och 0,15—0,35 «/o Cr; 5052 :s Mg-halt är 2,2—2,8 »/o
och 5154 :s 3,1—3,9 o. Den senare legeringen
innehåller dessutom 0,20 ®/o Ti; den har högre
brottgräns än 5052 och är mindre känslig för
spänningskorrosion.

Många olika kemikalier kan transporteras i
aluminiumtankar. Till dem hör t.ex. alkoholer, xylener,
ättiksyra, myrsyra, rykande salpetersyra,
ammo-niumnitratlösningar, akrylnitril, löst karbamid,
bensin och asfalt. För väteperoxid används tankar av
en speciell aluminiumlegering med mycket låg
koppar- och manganhalt. Aluminiums största fördelar är
dess låga täthet, stora slagseghet och goda
mekaniska egenskaper vid låg temperatur (Chemical
Engineering 25 jan. 1960 s. 130, 132, 134). SHl

Effektiv syntetisk penicillin

En ny syntetisk penicillin, som uppges vara
dubbelt så effektiv som de hittills använda
penicilliner-na, utnyttjas nu kliniskt i USA. Den erhålls genom
en kombination av jäsning och kemisk syntes och
är tillgänglig i tablettform under handelsnamnen
Syncillin och Maxipen. Kemiskt är den
a-fenoxi-etylpenicillin. Man kan med den nå dubbelt så stor
koncentration i blodet som med någon annan
penicillin.

Den nya penicillinen uppges in vitro förstöra
många typer av streptokocker som är resistenta mot
andra penicilliner. Detta antyder att den kan vara
effektiv mot mikroorganismer som har utbildat
resistens mot de äldre penicillinerna. Man tror att
detta beror på att æ-fenoxietjlpenicillin inte lika
lätt som andra penicilliner förstörs av enzymet
pe-nicillinas som vissa bakterier alstrar till sitt försvar.
Det grundläggande arbetet vid framställningen av
den nya penicillinen har gjorts i Storbritannien
(Tekn. T. 1959 s. 887), där man framställer
6-amino-penicillinsyra genom jäsning med Penicillum
nota-tum. Härvid avbryts jäsningen genast efter det
6-aminopenicillansyra bildats, varefter denna lätt
kan isoleras genom jonbyte. På detta sätt erhålls
den i gott utbyte till låg kostnad.

I USA har man sedan framställt
a-fenoxietylpe-nicillin genom reaktion mellan
6-aminopenicillan-syra och æ-fenoxipropionsyra. Härvid erhålls en
blandning av stereoisomerer som man inte bryr sig
om att separera, eftersom de tycks öka varandras
verkan (Chemical & Engineering News 2 nov. 1959
s. 25). SHl

fi^O TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 25

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0658.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free