Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 24 - Tungvattenmodererade kraftreaktorer — förslag till principutformning, av Gunnar Andersson, Arthur Dahlgren och Bernt Hargö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tungvattenmodererade
kraftreaktorer — förslag till
principutformning
Civilingenjörerna Bernt Hargö, Arthur Dahlgren och fil. mag. Gunnar Andersson, Stockholm
Upptäckten av att kärnklyvning kan försiggå
såsom kedjereaktion under frigörande av
energi tände på många håll förhoppningar om en
bekväm lösning av energiproblemen för lång
tid framåt. Möjligheter öppnade sig att ta ut
enorma energi- och effektbelopp även ur små
volymer, klart demonstrerat med atombomben.
Det fredliga utnyttjandet av kärnenergin liar
emellertid hittills långtifrån infriat
förhoppningarna. De längst utvecklade
kraftreaktorerna är de engelska grafitreaktorerna och de
amerikanska lättvattensreaktorerna, varav några
varit i drift sedan flera år tillbaka. Detta för-
J&^-JT,
-.V-
Häl for vattentransporten
| Kylmedium/moderator
Fig. 1. Bränsleelement för tungvattensreaktor av
typen expanderat lättvattenselement.
621.039.524.40
hållande liar delvis militär bakgrund,
plutoniumproduktion och ubåtsdrift.
Lättvattensreaktorn är i detta sammanhang
den mest intressanta. Dess principiella
uppbyggnad är enkel: bränslet är i form av
vertikala kapslade stavar eller plattor i jämn
delning, vanligt vatten strömmar mellan stavarna
samtidigt utgörande moderator och kylmedel.
I en tryckvattensreaktor för 150 MW elektrisk
effekt intar bränslet och vattnet tillsammans en
härdvolym av ca 8 m3, varav bränslet utgör ca
35 %. Bränslet i härden räcker för ett par års
drift vid full effekt. Härden kostar ca 40 Mkr.
Tungvattensreaktorn är i dag betydligt mindre
utvecklad än lättvattensreaktorn. Det finns ännu
ingen tungvattenmodererad kraftreaktor i drift,
men flera håller på att uppföras. De föreslagna
konstruktionsprinciperna för härden avviker
från lättvattensreaktorernas. Bränslet är inte
olika, men de kapslade stavarna samlas ihop
till ca 4 m långa vertikala knippen av ca 1 dm
diameter. Knippena står utspridda med ca 3
dm inbördes horisontellt avstånd och omges
av rör, som separerar dem från moderatorn.
Kylmediet pumpas inuti dessa rör längs
knippet med en hastighet av 5 m/s, stundom mer.
Med skilda motiveringar har man valt olika
inbördes tillstånd hos moderator och kylmedel,
vilket resulterat i olika grader av kontakt
mellan moderatorsystemet och kylsystemet. Den
bästa kontakt man uppnått är moderator och
kylmedium seriekopplade som i t.ex. Ågesta
kraftvärmeverk.
En tungvattenshärd med samma effekt och
bränslemängd som lättvattensreaktorn i
föregående exempel kostar även den ca 40 Mkr.
Bränslet, som räcker till några års drift vid
full effekt, svarar för knappt hälften av
kostnaden och resten kommer på det tunga vattnet,
som för närvarande kostar 350 kr/1.
Härdvolymen är åtminstone fem gånger
lättvattens-härdens volym.
Trots det gynnsamma utgångsläget, speciellt
för lättvattensreaktorn, tycks ingen
reaktorstation ännu på allvar kunna konkurrera med de
konventionella kraftstationerna. Härden själv
svarar nämligen för endast en femtedel av det
TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 23 645
B Hargö
A Dahlgren
G Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
