Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 24 - Tungvattenmodererade kraftreaktorer — förslag till principutformning, av Gunnar Andersson, Arthur Dahlgren och Bernt Hargö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Heterogent fördelade (meka- •
niska) absorbatorer som
kontrollerar betydande
reaktivi-tetsbelopp (utbränning,
långtidsvariationer)
Positiva
reaktivitetskoeffici-enter för moderator,
kylmedel m. m.
Mekanisk åverkan av en härd
till en reaktivitetsstarkare
konfiguration (t. ex. vid
flödes-utjämnad härd)
I härden inkommande snabba
temperaturf ör andringaro
(kall-vattenchock, rörbrott på
sekundärsystemet)
Reaktor period (tid i sekunder ^
på vilken effekten multipliceras
-med faktorn e) J
Negativa reaktivitetskoeffici- j
enter för bränsle, moderator
och kylmedel. )
Avstånd i tid och väg mellan "]
bränslet (effektalstraren) och I
moderatorn (primära effekt-
begränsar en) ’
Temperaturmarginal mellan "1
moderatorns
arbetstemperatur och reaktorsystemets
konstruktionstemperatur )
Temperaturmarginal mellan
bränslets arbetstemperatur ’
och smältpunkt ^
Relation mellan primär- och N
sekundär sidans termiska
tröghet, vattenomsättningens
intensitet, självdämpning
Heterogena snabbavstängnings-"1
absorbatorer J
Homogena
snabbavstängnings-absorbatorer J
Snabbdumpning av
moderator-vätskan
Heterogena eller homogena
absorbatorer för
driftregle-r ingen
\
Källor tillräckliga
för stora
reakti-v itets än dr ingår
per tidsenhet
Källor för mindre
reaktivitets
ändringar per
tidsenhet, obalanser
1 effekt- och
kyl-förhållanden
Reaktorns effekt-
multiplicerande
förmaga
’ Heterogent fördelade (mekaniska)
absorbatorer som kontrollerar
, mindre reaktivitetsbelopp
Homogent fördelade absorbatorer
(lösta i eller i kemisk förening
, med moderatorn)
(Normala olikformigheter under
driften (reglermarginaler,
mätnoggrannhet)
. f Stopp i pumpcirkulationen för
l, bränslekylningen
C Turbin- eller spänniiigsbortfall
( Förgiftningsvariationer
[-Effektbegränsan-de-]
{+Effektbegränsan-
de+} och
effektav-stängande förmåga
Härdens egen
skyddskylande och [-värmeackumule-rande-]
{+värmeackumule-
rande+} förmåga
( Värmeteknisk miljö i kylkanalerna,
4 marginaler mot ångblockering
f Förmåga att genom självcirkulation
- transportera effekt över till
sekun-[ därsystemet
Dämpande och värmeackumulerande
förmågan hos systemet, speciellt
moderatorn
Resulterande krav
på speciella
säkerhets- och
hjälp-system
Termiskt säkerhetssystem
(säkerhetsventiler eller sprängbleck,
ång-avblåsnings- och uppsamlingssystem
på primära och sekundära sidan av
reaktorsystemet)
[Ackumulatorsäkrad skyddskylning
av härden
[Allmänna säkerhetskrav
(skyddssfär, bergrum, säkerhetsavstånd,
försäkringsskydd mot katastrofer
Fig. 3. Schema
över
säkerhetsproblemen för en
termisk reaktor.
flödes- och effektutjämning och därmed hög
medeleffekt men också för att reducera
neu-t>ronläckningen utan att behöva gå till
besvärande stora reaktordimensioner och utan att
regleringsegenskaperna blir försämrade. Det
senare kan ske genom användning av en
mantel ("breeder-blanket"), dvs. en yttre zon med
hög absorption och konversion. Man kan också
tänka sig att så småningom använda torium för
att ytterligare förbättra konversionen.
Säkerhet och reglering
Hög säkerhet är ett grundvillkor för
konkur-rensduglig kärnkraft. Enligt vår uppfattning
kan detta svårligen uppnås med reaktorsystem,
som saknar inherent självskyddande förmåga.
En reaktor intar nämligen i säkerhetsavseende
en särställning bland alla kraftkällor genom att
effekten kan mångfaldigas inom bråkdelen
även sekund ocli genom bränslets radioaktivitet.
Det finns sålunda inbyggda potentiella faror,
vilkas utlösning måste hindras.
Ingen heterogen reaktor kan skyddas om
effekten plötsligt fyrfaldigas. Kylmediet kokar
bort, bränslet smälter, och reaktortanken brister
eventuellt. "Normala" obalanser, såsom
cirkulationsstopp i huvudkylkretsen eller
turbinbort-fall drabbar olika reaktorhärdar på olika sätt.
I dylika situationer är bränslets skyddskylning
i allmänhet det svåraste problemet. I vissa fall
förstärks en obalans genom
reaktivitetsåter-koppling.
Reaktivitetskällorna kan vara av flera olika
slag, fig. 3. I tungvattensreaktorer med kraftigt
klustrat bränsle kan man t.ex. få
autokataly-tiska reaktivitetsökningar upp till ett visst
maximibelopp vid ångbildning i kylkanalerna.
Effekten är dåligt känd och kommer sannolikt
att variera något med utbränningen. Den växer
med reaktorstorleken. Den försvinner i
praktiska fall helt då bränslet sprids ut så att det
kommer i kontakt med hela moderatorn.
En termisk reaktor är emellertid utrustad med
starka inherenta vapen mot icke önskvärda
fi^O TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
